fulltext - Brottsoffermyndigheten

3.1.3.2 ”Strain theory”
”Strain theory”- stressteori - går ut på att stressfaktorer som uppkommer på grund av
yttre omständigheter såsom dålig ekonomi, arbetslöshet, dålig hälsa, social isolering
och trångt boende kan innebära en högre nivå av frustration i låginkomstfamiljer än i
höginkomstfamiljer. Dessa omständigheter medför enligt den sociologiska modellen
så starka känslor av förtvivlan, hopplöshet och likgiltighet att föräldrarna inte klarar
av att ge sina barn den omsorg de behöver. 112 När stressen blir överväldigande går
aggressionerna ut över barnen eller partnern. Hindberg menar även att det kan innebära
särskilda svårigheter att vara invandrare eller flykting. 113 Faktum är att andelen utrikes
födda är överrepresenterade, i förhållande till sin andel av befolkningen, i den svenska
kriminalstatistiken; 39% av gärningsmännen vid misshandel av små barn tillhör
denna kategori. Svenskar med invandrarbakgrund (födda i Sverige med minst en
utländsk förälder) är emellertid inte överrepresenterade. BRÅ menar att den höga
andelen eventuellt kan bero på att invandrare löper större risk att anmälas, att den
sociala situationen är sämre än för den genomsnittslige svensken samt att stress på
grund av rotlöshet, främlingskap och upplevd diskriminering kan öka våldstendensen.
Dessutom kan attityder ifråga om aga ha betydelse. Eftersom inget av fallen med
invandrare som gärningsmän lett till mycket allvarliga skador hos barnen och skadorna
ofta är av lindrigare art handlar det troligtvis oftare än bland svenskfödda personer
om aga i bestraffande syfte. 114
”Strain theory” har bekräftats i forskningen eftersom våld och övergrepp i hemmet
förekommer i större utsträckning bland de som har låg inkomst, är arbetslösa et
cetera. 115 I Sverige finns en överrepresentation av arbetslösa, låginkomsttagare och
lågutbildade bland de som är misstänkta för att ha misshandlat sina små barn. År
1997 var det fyra gånger så vanligt att en arbetslös anmäldes för barnmisshandel
än en person som inte var arbetslös. Anmärkningsvärt är att siffran då ändå sjunkit
betydligt de senaste åren. Anledningen tros vara att den ökande arbetslösheten gjorde
att människor i alla sociala skikt blev arbetslösa varför gruppen ”späddes ut”. 116 I
familjer där en eller båda föräldrarna är utan arbete ägnar familjemedlemmarna
mer tid tillsammans vilket i sin tur kan öka sannolikheten för att misshandel begås,
så kallad ”time risk”. 117
Som ovan nämnts finns även ett samband mellan förvärvsinkomst och anmälan om
barnmisshandel; överrepresentationen blir större ju lägre inkomsten är. Ett annat
anmärkningsvärt faktum är att 44% av de som år 1997 misstänktes för barnmisshandel
erhöll socialbidrag vilket kan jämföras med att endast 9% av Sveriges totala befolkning
fick det. En betydligt större andel personer med högre inkomster anmäldes emellertid
för barnmisshandel år 1997 än 1990. Detsamma gäller högutbildade personer. Förvisso
finns ett starkt samband mellan låg utbildning och en högre frekvens av barnmisshandel,
men från år 1990 till 1997 har andelen högskoleutbildade personer som anmälts för
misshandel av småbarn ökat från 4% till 18%. Andelen högskoleutbildade i landet har
ökat från 23% till 28% på samma tid, men det kan inte förklara en fyrdubbling av antalet
anmälningar. BRÅ menar att det inte kan bero på att misshandeln har ökat bland de
socialt väletablerade grupperna; snarare menar de att en ökad anmälningsbenägenhet
i sin tur medfört att nya grupper blivit anmälda. 118
101