fulltext - Brottsoffermyndigheten

kunna förhöras i domstol, kan finnas skäl att anlita en barnpsykolog eller barnpsykiater
som medverkar och senare uttalar sig inför domstolen. 349
7.4 Hur många polisanmälda övergrepp leder till åtal och
fällande dom?
År 1997 kunde åklagare och polis i 15% av de anmälda fallen av barnmisshandel
mot barn i åldern 0-6 år binda en person till brottet och därmed väcka åtal. Andelen
avseende misshandel av barn i åldern 7-14 år var 17%. Det kan framstå som låga
siffror med tanke på att det, särskilt vad gäller misshandel av barn i åldern 0-6 år, är
en närstående och därmed namngiven person som misstänkts för brottet. Troligen kan
den relativt låga andelen bero på att det sällan finns vittnen eller någon teknisk eller
medicinsk bevisning, eftersom en relativt stor del av de anmälda brotten anmäls lång
tid efter att de begåtts. Barnmisshandel är en svårutredd typ av brott vilket i sin tur
medför svårigheter för åklagaren att binda en person till brottet. 350
Samma svårigheter borde föreligga när det gäller sexuella övergrepp mot barn, men
här är andelen anmälningar som leder till åtal högre (utom vid de ”minst allvarliga”
sexuella övergreppen). År 1984 var det i knappt en tredjedel av fallen, där en förälder
misstänktes för att ha begått sexuella övergrepp mot sitt barn, som åtal väcktes. I
cirka hälften av fallen kunde inte åtal styrkas. Misstänkta brott mot skolbarn ledde
oftare till åtal än misstänkta brott mot förskolebarn. Martens menar att troligtvis
var uppgifterna om brotten och brottsomständigheterna, vid misstanke om brott
mot småbarn, ofta inte tillräckligt utförliga för att anses ha bärkraft vid en rättslig
prövning. Barn som misstänks ha blivit utsatta för sexuella övergrepp av en förälder
har som tidigare nämnts i regel utsatts för relativt avancerade handlingar och en stor del
har lidit såväl fysiska som psykiska men. 351 Statistiken visar att sannolikheten för åtal
är större ju mer avancerade de sexuella handlingarna är; 51% av anmälningarna om
övergrepp med mycket avancerade handlingar, 30% av övergreppen med avancerade
sexuella handlingar, det vill säga petting utan kläder, 24% av övergreppen med
sexuella handlingar utanpå kläderna och 14% av de minst allvarliga övergreppen
(utan eller med beröring av barnet) ledde till åtal. 352
Sutorius och Diesen har kommit fram till att cirka 10% av personerna som åtalas för
sexuella övergrepp av sina barn frias i rätten. 353 Några siffror över hur många åtal om
barnmisshandel som leder till fällande dom har jag dessvärre inte fått uppgift om,
och inte heller kunnat utläsa i kriminalstatistiken.
8 Sammanfattande analys
Något som inte förvånade mig under arbetet med den här uppsatsen men som jag
ändå vill betona, är vilket komplext problem övergrepp mot barn i hemmet är. Det
behandlas, vilket jag nämnde i inledningen, av flera vetenskaper. Den medicinska
vetenskapen studerar och diagnosticerar fysiska och psykiska symtom hos offret.
Sociologin utgår från att samhälleliga och sociala fenomen utgör påverkans- och
riskfaktorer medan det enligt psykologin är egenskaper hos den enskilde individen
som avgör om ett våldsamt beteende skall utlösas eller inte. Ur ett juridiskt perspektiv
135