fulltext - Brottsoffermyndigheten

4.1 Förstudie
Förstudien utgörs av vårt deltagande i seminariet ”Trafficking av kvinnor och
flickor - en internationell utblick och erfarenheter från fält”. Programmet innehåller
lägesbeskrivningar av den internationella situationen samt, mer specifikt, situationen
i Sverige och EU. Erfarenheter av praktiskt arbete mot trafficking och för
dess offer delges också. Talarna är i tur och ordning: Carolina J Wennerholm, Kvinnoforum;
Kajsa Wahlberg, Rikskriminalpolisstyrelsen; Anita Gradin, f d EU-kommisionär;
Juri Kalikov, AIDS Information and Support Centre, Estland; Eva Zillén,
Kvinna till kvinna; Eva-Britt Carlsten, Västerbottens läns landsting.
I programbeskrivningen för seminariet utpekas trafficking av kvinnor som en av de
värsta formerna för våld mot kvinnor. Det sägs att våld mot kvinnor inte är ett erkänt
utvecklingsproblem och att det världsomfattande problemet därför måste belysas.
Seminariet i sin helhet är ett sätt att synliggöra trafficking av kvinnor.
Under seminariet benämns trafficking av kvinnor som en fattigdomsfråga. Fattigdomen
är en del av det sammanhang i vilket trafficking av kvinnor uppstår. Arbetslöshet
och brist på valmöjligheter är uttryck för fattigdomen, så som den ter sig för
den enskilda människan. Av seminariets talare betonas att kvinnors och mäns olika
positioner i samhället medför att det alltid är kvinnor som drabbas värst av fattigdomen.
Trafficking av kvinnor beskrivs som en ”fattigdom klädd i kvinnokläder”.
Vikten av att inte se könshandeln som en självklar efterfrågan, framhålls också
under seminariet. Föreställningen om att marknaden vill ha bordeller och kvinnor
som säljer sex springer ur ett synsätt som måste förändras.
Trafficking av kvinnor benämns också som en profitfråga. En kvinna som utsätts för
trafficking ses och behandlas som en handelsvara. Under seminariet sägs det att kön
nästefter vapen är den mest lönsamma handelsvaran på den internationella marknaden.
Det påpekas också att straffsatserna i den gällande lagstiftningen är lägre för
trafficking av kvinnor än handel med vapen och droger, vilket gör kvinnor lättare
och mer riskfritt att handla med. Om en kvinna reduceras till kön, är hon unik som
handelsvara eftersom hon kan köpas och säljas om och om igen.
Genom förstudien synliggörs avsaknaden av stöd i Sverige för kvinnor som är offer
för trafficking. På seminariets lista över talare finns ingen som arbetar praktiskt med
kvinnor som är offer för trafficking i Sverige.
4.2 Intervjustudie
I intervjuernas inledningsskede ombeds alla intervjupersoner att redogöra för sin
syn på könshandel.
Agneta Borg och Öystein Keiseraas menar att de har samma utgångspunkt som
Sveriges officiella syn i frågan, vilken är att prostitution ska bekämpas. Enligt dem
är inte prostitution ett yrke, men trots det ska en kvinna ha drägliga förhållanden
samt all stöd och hjälp i sina försök att leva ett annat liv. I andra länder ses prostitution
som ett yrke och man anser att ett mer värdigt liv för de kvinnor som prostituerar
sig kan säkras genom att ge prostitution yrkesstatus.
Kajsa Wahlbergs syn på prostitution är densamma som Sveriges officiella, det vill
säga att den bör bekämpas.
Eva Zillén anser att det är viktigt att frigöra trafficking från prostitution, då man
169