fulltext - Brottsoffermyndigheten

Finkelhor och Brown har sammanfattat de bakomliggande processer som ger upphov
till olika former av skador hos barnet. Kombinationen av de fyra faktorer som nämns
får förödande effekter för barnet:
- Sexuell traumatisering. Under den period som barnet gradvis skall lära sig vad
sexualitet är utsätts det istället för sexuella övergrepp av en förälder som belönar
barnet för sexuella beteenden. Den erotiska relationen mellan barnet och den vuxne
kan leda till sexuella störningar och en tendens att sexualisera alla relationer barnet
kommer i kontakt med, även när barnet blivit vuxet. Små barn kan uppvisa ett ”icke
åldersadekvat beteende”, exempelvis genom tvångsmässig onani eller att ta initiativ
till onormala sexuella lekar med andra barn och/eller ta kontakt med vuxna på ett
sexuellt laddat sätt. Ungdomar och vuxna som utsatts för övergrepp kan få problem
med att leva ett normalt sexualliv. En del blir översexualiserade, vilket kan ta sig
uttryck i ett tvångsmässigt sexuellt intresse, promiskuitet, prostitution et cetera. De
kan också reagera på motsatt sätt och istället känna avsmak inför sex vilket i sin
tur kan medföra att de utsätts för sexuellt våld i exempelvis äktenskapet. Förvirring
när det gäller den egna sexuella identiteten kan förekomma särskilt hos pojkar som
utsatts för övergrepp av män. Vuxna män som utsatts för övergrepp i barndomen
kan själva bli förövare.
Den vuxnes svek. I och med övergreppet sviker föräldrarna barnet i egenskap
av förälder. Barnet kan uppleva att även familjemedlemmar som inte utsätter dem för
övergrepp sviker dem. Barnets tillit till vuxna skadas och det får svårt att utveckla
nära och förtroendefulla relationer till andra människor. Det kan även som vuxen
ha svårt att avgöra vem han/hon kan lita på vilket kan leda till fortsatt viktimisering
och isolering.
Barnets maktlöshet. Barnet har mycket svårt att göra något åt sin situation
eftersom den vuxne besitter betydligt mer makt. Omgivningen kan ha svårt att förstå
vad som händer och barnet är på många sätt beroende av sina föräldrar varför de
befinner sig i en låst situation. Detta kan så småningom medföra att barnet som vuxen
inte anser sig ha vare sig rätt eller kraft att ta kontroll över sitt eget liv. Personen känner
sig hjälplös över huvud taget och utvecklar en offeridentitet. Det är inte ovanligt
att flickor som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen även i vuxen ålder blir
offer för sexualbrott och misshandel. Det är heller inte ovanligt att deras döttrar blir
sexuellt utnyttjade och att de känner samma maktlöshet inför det som de gjorde när
de själva var utsatta som barn.
Stigmatisering och självaktning. Barnet stigmatiseras (märks av sin upplevelse)
och får svårt att utveckla en positiv självbild. Det är vanligt att det lider av skam-
och skuldkänslor. Detta kan bero på anklagelser som förövaren kommer med eller
attityder som finns i omgivningen. Dessa känslor medför att många barn förnekar eller
minimerar övergreppen både inför sig själva och inför omgivningen. Som vuxna kan
de se på sig själva som annorlunda; de föraktar sina kroppar och fokuserar intensivt
på dem för att slippa reflektera över ”the psychological memories of the abuse”. 260 En
försvagad självkänsla och invärtes ilska och skuldkänsla kan ta sig uttryck i anorexia,
bulimi, migrän, mensrubbningar et cetera. Den dåliga självkänslan och självföraktet
kan leda till olika destruktiva beteenden som självmord/självmordsförsök, alkohol-
och narkotikamissbruk. 261
122