fulltext - Brottsoffermyndigheten
fulltext - Brottsoffermyndigheten
fulltext - Brottsoffermyndigheten
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
3 Att konstruera individen till klient<br />
Syftet med denna uppsats är att söka utröna vilka värderingar som ligger till grund<br />
för hur Brottsbalkens 6 kapitel 1 § tillämpas och om man kan finna könsstereotypa<br />
mönster i dessa värderingar.<br />
Som ett ingångsled till min diskussion har jag valt att problematisera relationen mellan<br />
klient och gräsrotsbyråkrat inom en organisatorisk ram. Syftet är att exemplifiera<br />
hur offentliga organisationer förutsätter att en konstruktionsprocess äger rum, där<br />
individen omvandlas till klient och där de organisatoriska ramarna styr beslutsfattande<br />
och agerande inom organisationen. I diskussionen om gräsrotsbyråkratens relation<br />
till klienten tar jag hjälp av Roine Johansson vars resonemang bygger på Michael<br />
Lipskys (1980) teori om hur individen omvandlas till klient för att kunna bli ett för<br />
organisationen hanterligt ärende. Inom denna organisatoriska konstruktionsprocess<br />
av individ till klient är kategoriseringar centralt och de texter och dokument som<br />
återfinns inom organisationen får här en avgörande roll. Inom rättsväsendet som<br />
organisation finner vi texter och dokument i form av te.x. lag, rättsfall och doktrin.<br />
Vad jag vill visa i min diskussion är att dessa texter konstruerar och reproducerar en<br />
viss kvinnobild. Men jag vill förtydliga att då uppsatsens fokus inte riktar sig mot<br />
relationen klient-gräsrotsbyråkrat utan mot huruvida man kan finna en konstruktion<br />
av offer i de rättsfall som rör våldtäkt, är inte diskussionen om konstruktion av<br />
individ till klient direkt applicerbar på det resonemang jag kommer att föra, utan<br />
används i syfte att illustrera hur en konstruktionsprocess kan se ut. Vi finner dock att<br />
det är samma texter och dokument (lag, doktrin, praxis) som gräsrotsbyråkraten (i<br />
min diskussion domare) utgår från i kategoriseringen och omvandlingen av individ<br />
till klient, som domstolarna använder sig av i sina argumentationskedjor och sitt<br />
beslutsfattande. Låt oss övergå till Roine Johanssons teori om hur konstruktionen av<br />
individ till klient sker, varför det sker och vilka konsekvenser den får.<br />
3 .1 Gräsrotsbyråkratens roll och position inom<br />
organisationen<br />
Roine Johansson analyserar i sin avhandling ”Vid byråkratins gränser” gräsrotsbyråkraternas<br />
position, dels utifrån hur deras relation till klienterna ser ut och dels hur<br />
de påverkas av vad som sker inom organisationen samt hur omgivningen inverkar<br />
på organisationen. 1<br />
Gräsrotsbyråkrater är offentligt anställda tjänstemän som har direktkontakt med<br />
medborgarna i sitt dagliga arbete och som innehar handlingsfrihet i utförandet av sina<br />
arbetsuppgifter. De har till uppgift att fördela eller dela ut nyttigheter av olika slag<br />
t.ex. bidrag, a-kassa, rättvisa. Gräsrotsbyråkraterna finner man oftast i organisationens<br />
nedre skikt i hierarkin. Definitionen har Johansson hämtat från Lipsky, men han<br />
vidgar dess innebörd något, genom att inte bara använda sig av klientkontakt som<br />
sker ansikte mot ansikte d.v.s. tids-och rumssammanfallande, utan även genom<br />
1 De gräsrotsbyråkrater som han använder som empiri är anställda på försäkringskassan och<br />
arbetsförmedlingen<br />
15
Change language