fulltext - Brottsoffermyndigheten

levnadsstandard och ett minimum av stress innebär inte automatiskt trygghet för
barn. Dessutom utsätter långt ifrån alla fattiga, arbetslösa och socialt isolerade
familjer sina barn för övergrepp och bristande omsorg. 128 Även på BRÅ menar man att
exempelvis svåra socioekonomiska förhållanden inte kan ses som direkta orsaker till
barnmisshandel; istället är det individuella och psykologiska faktorer som fungerar
utlösande. 129
3.2 Konsekvenser för offret
Barnmisshandel ger inte upphov till en specifik ”symtombild”. Barn kan reagera olika
på samma typ av misshandel. Jag kommer i det här avsnittet att redogöra för några
olika psykiska och fysiska konsekvenser av barnmisshandel som kunnat påvisas.
3.2.1 Synliga och mätbara skador hos barnet
Vanliga allvarliga följder av fysisk misshandel är förlamning, nedsatt syn, försämrad
hörsel, balansrubbningar, hyperaktivitet och intelligensdefekter. Dessa kan yttra
sig, när barnet är i skolåldern, i läs- och skrivsvårigheter, försenad språkutveckling
och talsvårigheter. Exempel på psykologiska och psykiatriska symtom hos fysiskt
misshandlade barn är oförmåga att uppleva glädje, sängvätning, raseriutbrott och
hyperaktivitet, tydliga tecken på låg självkänsla och dålig självrespekt, tillbakadragenhet
och misstänksamhet. 130
Den fysiska misshandeln är oftast synlig i form av blåmärken, frakturer, sår, brännskador
et cetera. Det är emellertid inte de synliga skadorna som anses leda till
långvariga känslomässiga, kognitiva och sociala problem som på sikt plågar barnet.
Psykiatern Brandt F Steele menar att barn som skadar sig genom att exempelvis falla
ner från ett träd, skära sig eller bränna sig på en spisplatta inte får några varaktiga
psykiska men så länge de erhåller omsorg och tröst från sina föräldrar. Istället bryts
barnet ned psykiskt beroende på vem det blir angripet och skadat av. Vid misshandel
i hemmet angrips barnet av de personer som bör och skall värna om och bry sig mest
om barnet. Detta medför att det inte finns något ställe för barnet att söka omsorg
och tröst på, eftersom hemmet istället för en trygg plats blivit en plats av våld och
förnedring. 131
Det anses finnas starka belägg för ett samband mellan barnmisshandel och förändringar
i hjärnans funktioner. Flera förändringar som har kunnat iakttas med hjälp av
exempelvis EEG (undersökning av hjärnans elektriska aktivitet) är av samma slag
som vid ”uttalad och långvarig stress”. Överreaktioner, aggressivitet, dålig koncentrationsförmåga,
inlärningssvårigheter et cetera anses grunda sig i neurobiologiska
förändringar. De stressutlösta förändringarna kan även påträffas hos barn som inte
själva blivit misshandlade men som har bevittnat våld i hemmet. 132 Cynthia Crosson-
Tower menar att bevittnande av våld i hemmet kan medföra samma psykiska effekter
som hos barn som utsätts för direkt våld. Arvet som barnet tar med sig från sitt
våldsamma hem kan vara dåligt självförtroende, försenad utveckling, depression,
akut ångest och våldsamt beteende. 133
Enligt kommittén mot barnmisshandel kan barn som utsätts för långvariga eller
upprepade traumatiska erfarenheter utveckla ett förnekande och en psykisk avskärm-
103