fulltext - Brottsoffermyndigheten

violence in sex has been accepted by so many as normal, and even justified, because
its supposed desirability to women” (Estrich 1987:89).
Vissa feministiska forskare (däribland Catherine Mackinnon vars teoretiska diskussion
vi senare skall följa), ställer sig kritiska mot att se våldtäkt som en våldshandling
pga att den heterosexuella relationen görs naturliggjord och oproblematisk samtidigt
som genus relevans inte synliggörs. Sexualiteten utgör här själva analysramen för
förståelsen av våldtäkt.
4.2 Våldtäkt – en sexuell handling?
Sexualitetsbegreppet kan tyckas oproblematiskt, något som är av naturen givet. Råder
det konsensus angående begreppets innebörd och betydelse, eller finns det skillnader
mellan exempelvis kvinnor och män? Det finns i diskussionen om sexualitet två olika
riktlinjer om vad som är sexualitet, vad den är konstituerad av och hur det påverkar
kön/genus. Dessa är essentialism och social konstruktivism. 1
Alternativt och i motsatsförhållande till det essentialistiska perspektiv präglat av
biologistiska förklaringsmodeller till sexualitet, är det social-konstruktivistiska, där
sexualitet förstås som en produkt av sociala, kulturella och historiska faktorer. Inom
feministisk teori är detta perspektiv det vanligaste.
Catherine A Mackinnon menar att man måste ifrågasätta sexualitetens så ofta
förgivettagna och naturgivna innebörd: vad är sexualitet, vad åsyftas, när, var, hur
och med vem samt vilka konsekvenser sexualiteten får, för vem. Mackinnon anser
att sexualitetens innebörd är skapad inom sociala maktrelationer. Denna process
konstruerar kön och de betydelser som kön kommer att konstitueras av. Samhällets
könsdikotomisering, betonandet och förstärkandet av olikheter mellan könen utgör
förutsättningen för kvinnors underordning, som enligt Mackinnon består i objektifiering
och sexualisering. ”Across culture is whatever defines woman as ‘different’. The
same as whatever defines woman as ‘inferior’ the same as whatever defines women’s
sexuality” (Mackinnon 1989:122).
Erotiserad dominans konstituerar maskulinitet medan erotiserad underordning och
förtryck utgör själva definitionen av kvinnlighet. Kvinnlighet innebär krav på att
presentera sitt jag som ett vackert ting. Det innebär också en påtvingad passivitet,
en framställning av det egna jaget som inte bara identifierar en sexualitet formad
under könens ojämlika villkor, utan som också visar på att sexualitet utgör kärnan
i de ojämlikheter som råder mellan könen (Mackinnon 1989:122). Sexualitet som
den är konstruerad genom sexualisering och objektifiering av kvinnan, utgör enligt
Mackinnon själva grunden till kvinnoförtryck. Det är den manliga sexualiteten som
konstituerar maskulinitet och feminitet, kvinnor blir därmed definierade utifrån:”what
male desire requires for arousal and satisfaction and is socially tautologous with
‘female sexuality’ and ‘the female sex’ ” (Mackinnon 1989:123).
1 Utifrån ett essentialistiskt perspektiv ser man sexualitet som en instinkt, men som varierar
beroende på faktorer som kön, ras och klass. Män antas t.ex. ha en större sexualdrift än
kvinnor, medan svarta kvinnor anses vara mer djuriska än vita kvinnor. Inom det essentialistiska
perspektivet är heterosexualiteten en given norm då den naturliga formen av sex hör samman med
fortplantning. Ett perspektiv som Diane Richardson menar, inte bara är sexistiskt och rasistiskt
utan också homofobiskt. (Richardson1993:77ff)
29