fulltext - Brottsoffermyndigheten

att beskriva handel med sådana varor och tjänster som brott utan offer och därför
relativt harmlösa. De som försvarar trafficking av olika slag, påpekar att det endast
innebär att vissa konsumenters behov, uttryckt i en efterfrågan på sådana varor och
tjänster som inte är socialt accepterade, blir tillgodosedda. Enligt detta sätt att resonera,
att allt som efterfrågas bör utbjudas, argumenteras likaså ibland för att människosmuggling
är ett brott utan offer. Man fokuserar då på att människohandel är
ett sätt att kringgå regelverket omkring immigration för potentiella migranter och
ignorerar att en av förutsättningarna för sådan verksamhet är att människor reduceras
till handelsvaror, som man kan tjäna pengar på 31 .
3.2 Könshandel ur ett könsmaktsperspektiv
”Att män kan köpa tillträde till kvinnors kön strider mot uppfattningen om alla människors
lika värde och strävandena mot full jämställdhet mellan män och kvinnor.
Könshandeln förmedlar en oacceptabel människosyn och är ett hinder för individens
utveckling” 32 .
Dåliga uppväxtvillkor är inte tillräckligt som förklaring till att flickor tar steget in
i könshandeln 33 . Inom interaktionistisk socialpsykolgi ses steget in i könshandeln
som en process som pågår under kortare eller längre period. Individens interaktion
med omvärlden betonas och prostitutionsdebuten är ett resultat av yttre och inre
faktorer som samverkar på olika nivåer. Den rådande könsmaktsordningen anses
vara en viktig faktor i processen 34 .
Den heterosexuella könshandeln, med män som efterfrågar sexuella tjänster och
kvinnor som står för utbudet är överlägset den vanligast förekommande 35 . Med en
feministisk syn på könshandel är inte det en tillfällighet, utan en återspegling av en
ojämn fördelning av sociala, ekonomiska och politiska resurser i samhället, vilket
ger män mer makt än kvinnor. Detta maktövertag inkluderar rätten att kräva sexuell
tillfredsställelse, även om det sker på kvinnans bekostnad. Kvinnans underordnade
position i samhället leder till att hon ibland använder sin kropp för att få socioekonomiska
fördelar. ”Maktfördelningen mellan män och kvinnor i samhället tar
sig uttryck i en sexualisering av det socioekonomiskt svagare könet” 36 .Könshandeln
återspeglar en patriarkalisk sexualsyn där män definieras som människor med sexuella
behov och kvinnor anses vara utan egna behov. En sådan sexualsyn kräver att
det finns prostituerade som kan stå till männens förfogande. De prostituerade är
till skillnad från kvinnan i allmänhet, sexuella varelser 37 . Deras uppgift är att förstärka
mannens identitet genom att bekräfta honom sexuellt, men samtidigt som
kvinnan förväntas vara tillgänglig bestraffas hon moraliskt. Det patriarkaliska samhället
genomsyras alltså av dubbelmoral gentemot kvinnors sexualitet 38 .
Denna sexualsyn uttrycks i renodlad form i pornografi och könshandel, där kvinnan
är objekt och mannen subjekt 39 . Att vara objekt innebär att finnas till för
någon annans syfte, att svara på någon annans behov och hålla tillbaka sina
egna. Könshandel handlar med andra ord inte om en ömsesidig eller känslomässig
kontakt 40 .När sexualiteten prissätts och säljs av sin ägare får den formen av en handelsvara
41 . Det medför att kvinnan behandlas som något som kan köpas, användas
och utnyttjas 42 . Sexualiteten i könshandeln, är liksom i sexindustrin, avskalad och
opersonlig och sker oftast helt på mannens villkor 43 .
165