fulltext - Brottsoffermyndigheten

4.4 Kvinnan som objekt eller subjekt
Hur skall vi förstå Mackinnons teoretiska ansats att förklara kvinnans underordning
respektive mannens överordning med fokus på våldtäkt och sexualiserat våld?
Frågan är t.ex. om kvinnor har någon sexualitet och om de överhuvudtaget kan njuta av
sex? Hur ställer sig Mackinnon till de kvinnor som motsäger sig hennes resonemang
och menar att de faktiskt njuter av sex och till kvinnor som har en sadomasochistisk
läggning? Svaret som Mackinnon tillhandahåller är att detta bara bekräftar hennes
teori. Den manliga sexualiteten har lyckats införliva den heterosexuella och manligt
konstituerade normen för vad som är sexualitet. Det manliga perspektivet har blivit
kvinnans. Samtycke kan därför inte åberopas som en distinktion mellan sexualitet
och våldtäkt eftersom samtycket aldrig är fritt utan märkt av dominans. Tamar Pitch
menar att heterosexualitet enligt Mackinnons perspektiv inte bara blir ett redskap
för att utöva makt utan också ”the specific vehicle of a violence which inscribes
itself in blood on the bodies of women, of which rape is one side and pornography
the other. Heterosexuality is never egalitarian...In this view, the feminine naming of
the pleasures of heterosexuality is the entirely colonised discourse of an unwilling
accomplice” (Pitch 1995:161).
Mackinnon befinner sig på ett väldigt abstrakt teoretiskt plan. Hennes teoribildning
bygger liksom marxismen på en grundläggande faktor, medan marxismen har
kapitalismen som analysredskap av klassförtryck, så utgör sexualitet själva kärnan
i kvinnoförtrycket enligt Mackinnons teori. Men kan ”A master theory”, d.v.s. en
abstrakt teori som använder sig av en enda stor förklaringsmodell för att förklara
kvinnors underordning och mäns överordning, säga något om aktörerna? Kan man
använda universella förklaringar till kvinnors underordning? Kan förändring komma
till stånd om kön är inflätat i de patriarkala mönster som återfinns i institutioner, språk
och maktutövning. Frågan är också om man kan tala om kvinnor som en homogen
grupp med delade erfarenheter av underordning? 3 Faktorer som klass, etnicitet,
sexuell läggning och ålder är inga faktorer som Mackinnon fäster någon vikt vid i sin
teoribildning. Det problematiska i Mackinnons teoretiska resonemang är att hon tar
ifrån kvinnor deras subjektstatus. Vore vi helt fångade inom den manliga sexualitetens
ramar, skulle vi inte kunna förändra situationen och göra motstånd.
Mackinnon menar dock att feminismen kan konstruera egna metoder för motstånd
och lutar sig tillbaks på den marxistiska traditionen. Hon menar att kvinnor genom
medvetandehöjning kan sluta sig samman som grupp och kritiskt rekonstituera
kvinnors sociala erfarenheter såsom kvinnor uppfattar dem. Det manliga dominerande
perspektivet som verkligheten består av, kan således förändras. Kvinnor kan omdefiniera
sina erfarenheter och producera alternativa, kritiska och reflexiva former av
kunskap ( Mackinnon 1989:242). Hur detta skall ske beskriver dock Mackinnon
inte närmare.
Mackinnons teoribildning tycks uppvisa svagheter i form av allt för strukturell
determinism. Detta får konsekvenser i hur man ser på subjektets möjligheter att agera,
påverka, förändra och kritiskt reflektera. Hon har också en tendens att homogenisera
3 Se för kritisk läsning av Mackinnon och abstrakt teoribildning te x Tamar Pitch( 1995) och
Christina Carlsson Wetterberg kvt 1992:3
31