fulltext - Brottsoffermyndigheten

More documents

Recommendations

Info

Av vikt är nu att fråga sig på vilket sätt ovan förda resonemang om rätten inverkar på genus? Vad får åtskillnaden mellan fakta och värde, objekt/subjekt, för återverkningar på kvinnor och män? Att genus har relevans i den juridiska processen är en utgångspunkt i denna uppsats, men på vilket sätt återstår att se. Vi skall nu ta del av två resonemang om genus betydelse och situering i den juridiska processen. 2.5 Osynliggörande av genus i den juridiska processen Ett resultat av utebliven problematisering och axiologisk diskussion menar Svensson och Nilsson är osynliggörandet av genusordningen/genusrelationen. Följdfrågan tycks då bli, vad innebär osynliggörande av genus och vad får det för konsekvenser? Nilsson utgår från Judith Butlers teori om att det är kulturen som genom språket skapar kön, och menar att könsidentiteter är diskursivt konstituerade genom språket och dess performativitet. Kön, skriver Nilsson, är en regelmässig repetition av normer, kön är alltså inte något man är, utan något man gör. De juridiska processerna fungerar, enligt Nilsson, som reglerande praktiker och den anti-reflexivitet som präglar processen är en förutsättning för rättens rekonstruktion av genus (Nilsson 1999:193). De juridiska praktikernas självblindhet utgör maktmedel och reproducerar normalitet, och genusordningen är ett exempel på en sådan normalitet. Resultatet av detta blir att föreställningar om genus framstår som självklara, naturliga och eviga. Nilsson skriver: ” En fundamental ingrediens i ‘normalitet’ och ‘det etablerade’ är genusordningenbiologiska kön, maskulinitet, femininitet och sexualitet”(Nilsson 1999:192). Den normalisering och naturalisering som omger könsbegreppet återfinns också inom föreställningarna om rätten. Problemet som uppstår är att också den ojämlikhet som råder mellan könen naturliggörs. Catherine A Mackinnon skriver: ”För att jämlikhet mellan könen ska ges en verkligt meningsfull innebörd på rättslig nivå krävs att de verkliga förhållandena identifieras. Då måste det också slås fast att ojämlikhet mellan könen, när man väl en gång konstaterat att den existerar, faktiskt också har betydelse” (Mackinnon 1991:20). Mackinnon menar att ojämlikhet mellan könen handlar om makt, dominans och underordning. Ojämlikhet handlar också om definitionen av makt och den orättvisa fördelningen av makt. Mackinnon skriver att man måste koncentrera sig på den kränkning som kvinna som socialt kön utsätts för, istället för att fokusera på skillnader (Mackinnon 1991:20f). Svensson anser liksom Nilsson och Mackinnon att osynliggörandet av genusrelationen får konsekvenser för rätten och dess verksamhet. Hon menar att så länge föreställningen om rätten som objekt lever kvar, kommer genusrelationen och den maktasymmetri som råder mellan kvinnor och män att förbli osynlig. Svensson skriver att utgångspunkten måste vara att rättens giltighet skall bygga på utomsystematisk legitimeringsgrund där man för en axiologisk argumentation och problematiserar det självklara. Svensson använder begreppet ”det självklara” på ett vidare plan. Hon menar att vår tankeram präglas av just det som tas för givet, och det påverkar vår rättsförståelse. Detta sker dels genom att tankeramen utgör utgångspunkt för konstituerandet av rätten och dels genom att det självklara bildar utgångspunkt för hur saker och ting uppfattas i den 13
ättsliga tillämpningen. Det som hänt omvandlas till rättsfakta och objektiveras. Det självklara som Svensson menar att vi måste problematisera och öppet föra en axiologisk argumentation kring, består till stor del av just föreställningar om kvinnligt/manligt eftersom dessa begrepp ofta tas för givna, naturliggörs och förklaras som eviga. Med denna inledande diskussion vill jag framförallt ta fasta på två saker. Den första är att rätten och de kriterier som gäller i rätten styrs av de föreställningar som rätten omges av. Värderingar och föreställningar är centralt i förståelsen av rätten och den juridiska processen. Jag kommer därför i min diskussion att utgå från rätten som ett resultat av föreställningar och inte som en verksamhet grundad på objektivitet och värdeneutralitet. För det andra vill jag visa på genus relevans i föreställningarna om rätten eftersom jag i min uppsats söker utröna vilken relevans föreställningarna om kön och sexualitet har för föreställningarna om rätten samt hur dessa föreställningar påverkar den argumentation som förs i den rättsliga tillämpningen av 6:1 BrB, om våldtäkt. 14
Page 1 and 2: 2001 Brottsoffer i fokus De vinnand
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Konstruktion
Page 5 and 6: Sammanfattning Syftet med uppsatsen
Page 8 and 9: 1 Inledning 1.1 Bakgrund och upplä
Page 10 and 11: 1.4. Urvalsprocessen De rättsfall
Page 12 and 13: sinnesförnimmelser och ”rätt”
Page 16 and 17: 3 Att konstruera individen till kli
Page 18 and 19: Den första uppgiften för gräsrot
Page 20 and 21: Enligt Smith är det viktigt att sy
Page 22 and 23: Lipskys definition av typiska gräs
Page 24 and 25: tjänsteman. Det som Emerson vill s
Page 26 and 27: 3.8 Offer - ett värdeladdat begrep
Page 28 and 29: Slutsats: Om en kvinna överhuvudta
Page 30 and 31: violence in sex has been accepted b
Page 32 and 33: 4.4 Kvinnan som objekt eller subjek
Page 34 and 35: Ytterligare en aspekt som Estrich v
Page 36 and 37: Jag tänkte här ta hjälp av Stina
Page 38 and 39: de kan ge ett tydligt nej, annars f
Page 40 and 41: Föreställningar om kvinnor och m
Page 42 and 43: skall omfattas, skall hänsyn tas t
Page 44 and 45: ovilja genom att fysiskt eller psyk
Page 46 and 47: henne och med våld särat hennes b
Page 48 and 49: Tingsrätten TR:n finner utrett att
Page 50 and 51: Nikolajs uppgifter vinner stöd av
Page 52 and 53: fram bakifrån och knuffat omkull J
Page 54 and 55: edömas såsom sexuellt utnyttjande
Page 56 and 57: denna situation som skildrats pga a
Page 58 and 59: Kalle döms jämlikt 6 kap 3§ BrB
Page 60 and 61: på: ”När vill en kvinna ha sex
Page 62 and 63: 8 Analys 8.1 Sammanfattande diskuss
Page 64 and 65:
för hur kvinnor skall agera, och o
Page 66 and 67:
Rättsfall NJA 1986 s 127 Även i d
Page 68 and 69:
av förekomsten av motstånd eller
Page 70 and 71:
uppmärksamhet. Lilly hade enligt d
Page 72 and 73:
utan även gruppvåldtäkter. Till
Page 74 and 75:
kategoriseras. Detta innebär att m
Page 76 and 77:
som stöd för detta domslut att fl
Page 78:
Pitch Tamar, Limited Responsibiliti
Page 81 and 82:
Innehåll Sammanfattning...........
Page 83 and 84:
vuxen ålder. Offret för sexuella
Page 85 and 86:
Redan på 1960-talet fanns en medve
Page 87 and 88:
1.5 Vad är ett brottsoffer? Det fi
Page 89 and 90:
av BrB:s ansvarsbestämmelser anses
Page 91 and 92:
2.4.2 Straffansvar för medverkan 2
Page 93 and 94:
”Om vi slår samman de två kateg
Page 95 and 96:
misshandel av barn 0-6 år har med
Page 97 and 98:
3 Förklaringar till och konsekvens
Page 99 and 100:
1. De människor som tycker mest om
Page 101 and 102:
och rättfärdigat, som det kan sä
Page 103 and 104:
3.1.3.3 Feministisk teori om manlig
Page 105 and 106:
ning. Barn som lever i situationer
Page 107 and 108:
Andra vuxna är för krävande som
Page 109 and 110:
ehöver med andra ord inte läggas
Page 111 and 112:
eteende. Mödrarna till barnen som
Page 113 and 114:
för brottet kan kännas ”motigt
Page 115 and 116:
efinner sig i en sådan grupp blir
Page 117 and 118:
finnas något klart samband mellan
Page 119 and 120:
självförtroende och dålig själv
Page 121 and 122:
• Han skyller på alkoholen. •
Page 123 and 124:
Finkelhor och Brown har sammanfatta
Page 125 and 126:
arn mindre benägen att upprepa mö
Page 127 and 128:
alltså inte för allmänheten. All
Page 129 and 130:
med barnet och/eller familjen blir
Page 131 and 132:
för att genomföra en läkarunders
Page 133 and 134:
på grund av sitt förhållande til
Page 135 and 136:
7.3.2 Trovärdighetsbedömning Av r
Page 137 and 138:
är rättssäkerhetsaspekten, både
Page 139 and 140:
förövare. Jag tycker i vilket fal
Page 141 and 142:
75 Danowsky & Gerdin, sid. 394. 76
Page 143 and 144:
192 Peter L Martens (1991:1), sid.
Page 145 and 146:
308 Prop. 1998/99:133, sid. 13. 309
Page 147 and 148:
Cynthia Crosson-Tower, Understandin
Page 149 and 150:
Helena Sutorius, Sexuella övergrep
Page 151 and 152:
150
Page 153 and 154:
152
Page 155 and 156:
Förord Vi vill tacka våra intervj
Page 157 and 158:
1. Inledning Trafficking är ett ko
Page 159 and 160:
i socialt arbete varit centrala. Vi
Page 161 and 162:
Intervjuer är ett kvalitativt sät
Page 163 and 164:
• Har du hört någon kvinna som
Page 165 and 166:
heter att kunna förbättra sin liv
Page 167 and 168:
3.3 I fångenskapen Könshandeln or
Page 169 and 170:
3.5 Mänskligt bistånd - att stå
Page 171 and 172:
annars riskerar att hamna i en disk
Page 173 and 174:
en släkting som har lurat iväg de
Page 175 and 176:
ädsla försenar polis och åklagar
Page 177 and 178:
niskohandel generellt och trafficki
Page 179 and 180:
eda på vad som behöver göras och
Page 181 and 182:
Schultz: ”Visst tycker jag att vi
Page 183 and 184:
könshandeln, med män som efterfr
Page 185 and 186:
Vidare är det för många kvinnor
Page 187 and 188:
I Sverige är kvinnorna som är off
Page 189 and 190:
42 Järvinen, 1990. 43 Månsson, 19
show all

fulltext - Brottsoffermyndigheten

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?