fulltext - Brottsoffermyndigheten

3.1.1.1 Personlighets- och karaktärsmodellen
Personlighets- och karaktärsmodellen utgår liksom den psykodynamiska modellen
från psykologiska faktorer hos förövaren, men här är det misshandlarens egenskaper
”här och nu” som är avgörande. Många föräldrar som utsätter sina barn för misshandel
har problem med att kontrollera sin ilska, har en lägre toleransnivå och är allmänt
fientliga. 94
De misshandlande föräldrarna kan delas upp i fyra olika grupper av personlighetsdrag.I
den första gruppen är föräldrarna konstant fientliga och aggressivt inställda till sin
omgivning. Den minsta provokation kan leda till ett utbrott som tar sig uttryck i
misshandel. Föräldrarna i den andra gruppen är rigida, tvångsneurotiska, kalla och
obevekliga i sin övertygelse. De begär total lydnad av sina barn och är inte mottagliga
för kompromisser. Föräldrarna i denna grupp ser på sina barn som sin egendom, och
anser att det är rätt att misshandla sina barn om de väljer att göra det. Passiva och
beroende föräldrar kännetecknar den tredje gruppen; de är ofta deprimerade, på dåligt
humör och omogna. En tendens till konkurrens, särskilt om den andre förälderns
kärlek, mellan den misshandlande föräldern och barnen kan här iakttas. Den fjärde
gruppen består av föräldrar som är frustrerade och besvikna över sin roll; exempelvis
över att gå hemma arbetslös när den andra föräldern arbetar. Frustrationen över
den egna situationen leder till aggressioner som riktas mot barnen i form av sträng
disciplin. 95
3.1.1.2 Psykiskt sjuka och utvecklingsstörda föräldrar
Den misshandelsform som förståndshandikappade föräldrar främst anses utsätta sina
barn för är vanvård. De kan exempelvis ha en oförmåga att skydda barnet från farliga
situationer, feldoserar mediciner och saknar förmåga att förstå ”barnets skiftande
och mindre iögonfallande behov”. 96 Hur många utvecklingsstörda föräldrar som har
barn är emellertid okänt. 97 Det är sällan som misshandeln grundar sig i allvarliga
psykiska störningar hos föräldrarna. Enligt Jan Seidel är 10% av föräldrarna som
misshandlar mentalt störda och lika stor andel är så pass missanpassade att deras
beteende måste betraktas som onormalt. 98
3.1.2 Situationella faktorer
En del psykologer menar att stress och frustration kan utlösa ett våldsamt beteende.
Kriser i form av dödsfall bland ens närmaste, allvarlig sjukdom, skilsmässa, att bli
arbetslös, otrohet från partnerns sida et cetera kan fungera så nedbrytande att förälderns
benägenhet att begå övergrepp mot sitt barn blir stark. 99 1997 års kriminalstatistik
ger belägg för teorin att nytillkommen arbetslöshet, med den stress (exempelvis
ekonomisk och psykologisk) den innebär, är en riskfaktor för barnmisshandel eftersom
överrepresentationen bland dem som nyligen blivit arbetslösa var 2,5 gånger. 100 Ofta kan
ett barn angripas eftersom det egentliga föremålet för frustrationen inte är tillgängligt.
Om en person exempelvis fått sparken från sitt jobb kan han inte slå chefen på käften
eftersom han då kan riskera att hamna i fängelse. 101 Att hävda att stress i sig självt
kan vara en förklaring till misshandel anser emellertid Jan Seidel vara felaktigt. Det
är det först när exempelvis stress förekommer tillsammans med andra faktorer, till
exempel att man vant sig vid att hantera problem med våld och ser detta som naturligt
99