fulltext - Brottsoffermyndigheten

8 Analys
8.1 Sammanfattande diskussion
Syftet med uppsatsen är att utröna om man kan finna könsstereotypa mönster inom den
straffrättsliga processen i våldtäktsmål. Jag har valt att inrikta mig på rättsinstansernas
argumentationskedjor i fråga om målsägandes trovärdighet. Frågeställningen är
formulerad på följande sätt: Finns det någon förutbestämd mall över hur målsägande
skall agera för att anses vara trovärdig?
För att analysera och problematisera det material jag diskuterat, tänkte jag börja med
en kort summering av mitt resonemang i syfte att tydliggöra den kommande läsningen
av analysen. Därefter kommer jag att visa på hur föreställningar om sexualitet inverkar
på förståelsen av våldtäkt. Jag söker sedan applicera de ovan redovisade rättsfallen
på den teoretiska diskussionen om sexualitet. Slutligen kommer jag att väva ihop
det teoretiska ramverket, som utgår från diskussionen om hur föreställningar om
sexualitet inverkar på förståelsen av våldtäkt och diskussionen om hur individen
tvingas genomgå en konstruktionsprocess för att rätten skall kunna hantera dennes
ärende.
Rätten kan ses som en offentlig organisation som fördelar nyttigheter i form av
rättvisa. För att individen skall få tillgång till dessa nyttigheter krävs det att individen
vänder sig till organisationen. Individen möter då rättens gräsrotsbyråkrater i form
av polis, advokat, åklagare och domare. Min diskussion berör framförallt domare, då
det är deras argumentation som jag vill analysera. För att organisationen/rätten skall
kunna hantera individen och dennes ärende måste individen omvandlas till klient,
till målsägande. För att kunna ta del av rättens sk. nyttigheter, räcker det emellertid
inte att vara målsägande. Om rätten skall betrakta målsägande som trovärdig måste
individen också anpassa sig efter en mall bestående i att hon agerar på ett sätt
som överensstämmer med bilden av offret. Denna konstruktionsprocess vilar på
de administrativa kategorier och klassificeringar som rätten tillhandahåller i form
av standardiserade juridiska texter och dokument, såsom lag, praxis och doktrin.
De juridiska texterna kan således sägas utgöra de organisatoriska ramarna som
gräsrotsbyråkraten har att utgå ifrån. Men som diskuterades i inledningen är inte
rätten ett objekt där värdeneutralitet, enhetlighet och förutsebarhet råder. Det är
föreställningarna om rätten som upprätthåller de kriterier som bör gälla för rätten.
Frågan är vilka föreställningar som kan tänkas inverka på den straffrättsliga processen
rörande våldtäkt?
Jag har i min diskussion om sexualitet sökt visa på att föreställningar om sexualitet
och kön har betydelse för förståelsen av våldtäkt, men vilka föreställningar kan vi
urskilja och vilken betydelse har det för den juridiska argumentationen?
Frågor som vi skall närma oss är: Vilka föreställningar om sexualitet och kön återfinnes
i rättsinstansernas argumentation? Kan man i rättsinstansernas argumentation finna
könsstereotypa mönster? Finns det en förutbestämd mall över hur målsägande skall
agera? Har relationen mellan parterna någon betydelse för hur målsägande förväntas
agera och som påverkar hennes trovärdighet? Tanken är att vi nu skall pröva den
teoretiska diskussionen på de rättsfall som denna uppsats fokuserat på.
61