fulltext - Brottsoffermyndigheten

utnyttjar detta överläge genom att förgripa sig på barnet. 30% av barnen som
misstänktes ha utsatts för övergrepp inom familjen år 1984 uppvisade någon form
av fysiska skador. 255 Fysiska skador som kan förekomma vid sexuella övergrepp
är exempelvis ärr, blödningar i underlivet och sexuellt överförbara sjukdomar.
Övergreppens karaktär, barnets ålder och huruvida gärningsmannen använt våld
eller inte kan vara avgörande för huruvida offret lider några fysiska men eller ej. 256
Liksom vid fysisk misshandel anses emellertid de psykiska menen utgöra det största
hotet mot barnets framtid. Drygt 35% av de barn som misstänks ha varit utsatta
för övergrepp i hemmet bedömdes ha en psykisk skada (när övergrepp begås utom
familjen ligger andelarna på mellan 10 och 20%). 257
Hur djupgående de psykiska skadorna kan bli beror bland annat på:
• barnets ålder när övergreppen startade (puberteten, det vill säga när barnet är
omkring 13 år, anses vara den mest sårbara fasen i barnets liv; sexuella övergrepp
under denna period kan alltså få allvarligare följder än övergrepp som begås
när barnet är i 3-5-årsåldern)
• hur länge övergreppen pågått (ju längre tid övergreppen pågått, desto större är
vanligtvis skadeverkningarna)
• övergreppens karaktär
• hur mycket våld förövaren använt
• hur nära relationen är till förövaren (ju mer känslomässigt barnet knutit an
till förövaren, desto större risk är det att övergreppet leder till ett allvarligt
trauma för barnet)
• om barnet har en god relation till ”den andre föräldern” eller till någon annan
vuxen person
• föräldrarnas reaktion vid avslöjandet (det är av vikt att föräldern erkänner och
tar på sig ansvaret och att den andre föräldern tror på och stödjer barnet)
• omvärldens reaktioner vid avslöjandet (av betydelse är myndigheternas val av
åtgärder, hur utredningarna görs och vilket stöd som familjen erbjuds) 258
5.4.1 Skadeverkningar och symtom
Exempel på beteenden som kan bero på att barnet utsätts för sexuella övergrepp är
plötsliga humörsvängningar, regressivt beteende i form av exempelvis sängvätning,
bristande tillit till familjemedlemmar eller påtaglig rädsla för män. Andra symtom
är sömnrubbningar, att barnet isolerar sig och helst leker själv, att flickan övertar
modersrollen i familjen vare sig modern finns närvarande eller inte. I skolan kan
de ha problem med att få vänner samt koncentrations- och inlärningssvårigheter (i
en del fall ser barnet på skolan som en tillflyktsort varför de kommer till skolan långt
innan den börjar, vill inte gå hem därifrån och presterar väldigt bra), påtaglig rädsla
för hälsokontroller och motvilja att delta i fysiska aktiviteter eller att byta om i samband
med gymnastiken. Bland äldre barn nämns beteenden som kriminalitet, promiskuitet,
hysteriska anfall, skolk, självmordsförsök och drogberoende. 259
121