fulltext - Brottsoffermyndigheten

egreppen som olika faser, såsom en resa från offer till överlevare. Att separera dessa
begrepp producerar en förståelse som fokuserar på en antingen/eller positionering av
individen. Kelly m.fl. skriver:” In the setting up of the two as identities and opposites,
a binary opposition of value results, where victim carries all the negative meanings
and survivor the positive. Rather than challenge the stigmatizing meaning of victim as
initially intended, it is, in fact reinforced, with the only route out being an identification
with, or attribution of the alternative of survivor”(Kelly m.fl. 1996: 92). Vidare
innebär denna dikotomi att man nonchalerar det motstånd och de överlevnadsstrategier
som används under övergreppen eftersom man då förutsätter att individen agerar
passivt.
Då jag använder mig av begreppet offer i den bemärkelsen att jag i min uppsats
vill visa på hur rätten reproducerar en viss kvinnobild, kvinnan som offer, bör jag
klargöra vad jag lägger för innebörd i detta begrepp. Offerbegreppet är värdeladdat
och bär med sig negativa associationer till vissa egenskaper. Jag använder begreppet
i betydelsen de associationer som offerbegreppet förknippas med, såsom passivitet,
resurssvaghet, sårbarhet, skuld, smärta, förvirring och skam. Offerbegreppet är
därmed problematiskt då det såsom Kelly m.fl. anförde, exkluderar kvinnans aktiva
agerande. Min tes om att rätten reproducerar en viss typ av kvinnobild, kvinnan
som offer, syftar således till att rätten reproducerar kvinnan som passiv, resurssvag,
sårbar etc.
3.9 Offer som administrativ kategori i konstruktionen av
individ till klient
Sammanfattningsvis har jag i min diskussion sökt visa på:
1) Att offentliga organisationer fördelar eller delar ut nyttigheter av olika slag t.ex.
bidrag, a-kassa, rättvisa.
2) För att få tillgång till dessa nyttigheter är individen tvungen att vända sig till
organisationen.
3) Organisationen existerar emellertid endast i abstrakt form. Det är alltså inte
organisationen som individen möter, utan individen vänder sig till konkreta
människor, de sk.gräsrotsbyråkraterna, som är organisationens representanter i
form av mellanled till omvärlden.
4) För att gräsrotsbyråkraten skall kunna behandla individens ärende, måste denne
omvandlas till klient, till ett för organisationen hanterligt format.
5) I konstruktionsprocessen där individen omvandlas till klient använder sig gräsrotsbyråkraten
av standardiserade texter, som formulär, lagtext, registreringshandlingar
etc.
6) Dessa texter, eller rättare sagt tolkningen av dessa texter, vill jag i min uppsats
visa reproducerar en viss typ av kvinnobild, nämligen kvinnan som offer.
26