fulltext - Brottsoffermyndigheten

More documents

Recommendations

Info

sinnesförnimmelser och ”rätt” metod som man kunde nå sanning. Fakta och värde skall vara åtskilda. Svensson skriver ”Den vetenskapliga förklaringsmodellen, rätten som ett objekt av systemkaraktär präglat av enhetlighet och rationalitet, är central för rättens legitimitet som objektiv och som vetenskaplig i betydelsen avgränsad från subjektiva bedömningar och värderingar. Den vetenskapliga legitimeringsgrunden…bygger på åtskiljandet mellan subjekt och objekt” (Svensson:1997:198). 2 Man ville se rätten som ett system med enhet och logiska argumentationskedjor. Strävan efter rättens enhet, skriver Svensson, följde de allmänna strävanden som fanns inom all verksamhet som gjorde vetenskapliga anspråk. I slutet av 1800-talet utformades en rättsvetenskaplig version av den vetenskapliga logikens principer. Jurisprudensen tillskrevs vara ”renat tänkande,” ett vetenskapsteoretiskt resonemang som skulle visa sig ha inflytande på vetenskapen en längre tid framåt. Svensson exemplifierar detta resonemang med Paul Labands definition av jurisprudens:”En ‘ren’, av ändamålstänkande och värderingar oberoende uppfattning och framställning av den positiva rätten, grundad endast i nödvändiga formella kategorier och på beviskraften i logiskt tänkande...”( Svensson 1997:252). Den inomsystematiska legitimeringsgrunden som präglat rättsvetenskapen sedan 1800-talet och som återfinns ännu idag, avskärmar sig från yttre legitimitetsgrunder, axiologiska ställningstagande och diskussioner, och betonar istället systemet som en inre logik, enhetlighet och förvetenskapliggörande genom att efterlikna idealvetenskapen. 2.3 Rättens normerande verkan Om den inomsystematiska legitimiteten får giltighet och ges förklaringsvärde, kommer föreställningarna om rätten att verka normerande både inomrättsligt och gentemot det allmänna. Rätten verkar därmed som bevarare av sig själv och den ordning som rätten ger uttryck för. Allmänhetens uppfattning om hur rätten verkar och tillämpas är väsentlig för att rätten skall inneha respekt och för det rättsliga normsystemets efterlevnad. 3 Rätten behöver för sin giltighet legitimitet i form av stöd från det allmänna. Det betyder att rätten har en ideologisk och normerande verkan, vilket i sin tur innebär att rätten innehar makten att definiera vad som är rättsligt relevant. 4 Svensson skriver: ”Rätten definierar vad som tillhör det rättsliga området och sätter sig själv över andra sätt att se på och bestämma vad rätten är, genom speciella metoder, språk och kriterier för att välja ut vad som är rättsligt relevant” (Svensson 1997:226). Representationen av parterna i en process sker av lagkunniga personer som gallrar i argumenten för att välja ut rättsligt relevanta fakta. Vardagserfarenheter måste därför översättas till en annan form för att bli rättsliga frågor innan de kan behandlas i det rättsliga systemet. Rätten gör anspråk på att ha metoder för att finna sanning i den meningen att den söker utreda vad som faktiskt inträffat genom att isolera en objektiv 3 En viktig grund för legitimeringen av rätten är allmänhetens föreställningar om den som rättvis. Mary Douglas beskriver rättvisebegreppet och dess relation till rätten som att”Justice is a more or less satisfactory intellectual system designed to secure the coordination of a particular set of institutions...As an intellectual system, it has a kind of second-order naturalness because it is a necessary condition for human society. Fabricated precisely for the purpose of justifying and stabilizing institutions.” Rättvisa menar Douglas är beroende av dess generalitet och överenstämmelse med samhällets/institutioners rådande principer (Douglas 1987:114). 4 Den makt rätten besitter, genom att definiera vad som är rättsligt relevant menar Svensson är ickeintentionell, den makt som utövas sker med andra ord inte medvetet (Svensson 1997:229) 11
kärna av fakta, och definiera verkligheten genom begrepp och redskap för att kunna hantera konflikter i det vardagliga livet. Svensson menar att den rättsliga tankeramens funktion som självklar, som objektiv norm döljer det faktum att det just är en norm (Svensson 1997:226f). Vad blir då konsekvensen av att föreställningarna om rätten baseras på tron om rätten som objekt och därigenom värdeneutral, enhetlig och förutsebar? Hur skall vi förhålla oss till rätten/den juridiska processen, om den är anti-reflexiv och naturliggör och döljer de teoretiska utgångspunkterna? Hur för man en axiologisk diskussion med ett rättssystem vars legitimeringsgrund är inomsystematisk? 2.4 Kritik av rätten som inomsystematisk och antireflexiv Svensson ställer sig kritisk gentemot den inomsystematiska legitimeringsgrunden och föreställningen om rätten uppbyggd kring distinktioner mellan subjekt/objekt, fakta/värde och teori/praktik eftersom normer alltid är baserade på värden. Förutsebarhet, enhetlighet och åtskillnaden mellan fakta och värde, menar Svensson inte är hållbart, då det leder till ett osynliggörande av de värden som rätten trots allt bygger på. Ytterligare en kritik som Svensson för fram är att rätten när den använder sig av en inomsystematisk legitimeringsgrund själv uppställer de giltighetskriterier som skall råda. Rätten blir därmed självbekräftande och normerande. Svensson förespråkar istället en öppen förd axiologisk diskussion om vilka förställningar som präglar rätten, för att på så sätt synliggöra det som nu naturliggörs och objektiveras. Bo Nilsson, vars studie behandlar maskulinitetsskapande, har utifrån tre rättsfall från 1950-talet sökt visa på språkets betydelse och effekter inom den juridiska processen. Nilsson liknar den juridiska processen vid en diskursiv formation där juridiska, medicinska, psykologiska och polisiära aktiviteter samverkar. Genom performativa talhandlingar, upprepningar och repetitioner skapas positioner vilka är asymmetriska i fråga om makt. Lingvistiska relationer menar Nilsson är alltid relationer av makt, så också i den juridiska processen. Den juridiska processen bär en deterministisk prägel och utgör ett speciellt sätt att producera kunskap, den är anti-reflexiv. Liksom Svensson kritiserar Nilsson rätten/den juridiska processen för att använda sig av självlegitimerande förklaringsmodeller. Han menar att den juridiska processen är präglad av för-givet-taganden, där ambivalenser och komplexitet undanskyms, och som genom dess anti-reflexivitet, naturliggör och döljer de sociala, kulturella och teoretiska utgångspunkterna. De juridiska praktikernas självblindhet/anti-reflexivitet är ett maktmedel som reproducerar normalitet och återinför det etablerade. Maktutövningen förutsätter att förtroendet för dominerande tolkningsmodeller inte ifrågasätts, därmed måste premisserna förbli implicita. Makten legitimeras genom anti-reflexivitet då den framställer föreställningar såsom självklara, naturliga och eviga (Nilsson 1999:192f). Förgivettaganden/”det självklara”, resulterar i att komplexitet förenklas och det som hänt omvandlas till rättsfakta, objektiveras. Rätten framställs som objekt på bekostnad av subjektet. Dikotomier och distinktioner skapas och läggs till grund för föreställningen om rätten och det är enligt Svensson just föreställningarna om rätten som upprätthåller de kriterier som bör gälla för rätten. 12
Page 1 and 2: 2001 Brottsoffer i fokus De vinnand
Page 3 and 4: Innehållsförteckning Konstruktion
Page 5 and 6: Sammanfattning Syftet med uppsatsen
Page 8 and 9: 1 Inledning 1.1 Bakgrund och upplä
Page 10 and 11: 1.4. Urvalsprocessen De rättsfall
Page 14 and 15: Av vikt är nu att fråga sig på v
Page 16 and 17: 3 Att konstruera individen till kli
Page 18 and 19: Den första uppgiften för gräsrot
Page 20 and 21: Enligt Smith är det viktigt att sy
Page 22 and 23: Lipskys definition av typiska gräs
Page 24 and 25: tjänsteman. Det som Emerson vill s
Page 26 and 27: 3.8 Offer - ett värdeladdat begrep
Page 28 and 29: Slutsats: Om en kvinna överhuvudta
Page 30 and 31: violence in sex has been accepted b
Page 32 and 33: 4.4 Kvinnan som objekt eller subjek
Page 34 and 35: Ytterligare en aspekt som Estrich v
Page 36 and 37: Jag tänkte här ta hjälp av Stina
Page 38 and 39: de kan ge ett tydligt nej, annars f
Page 40 and 41: Föreställningar om kvinnor och m
Page 42 and 43: skall omfattas, skall hänsyn tas t
Page 44 and 45: ovilja genom att fysiskt eller psyk
Page 46 and 47: henne och med våld särat hennes b
Page 48 and 49: Tingsrätten TR:n finner utrett att
Page 50 and 51: Nikolajs uppgifter vinner stöd av
Page 52 and 53: fram bakifrån och knuffat omkull J
Page 54 and 55: edömas såsom sexuellt utnyttjande
Page 56 and 57: denna situation som skildrats pga a
Page 58 and 59: Kalle döms jämlikt 6 kap 3§ BrB
Page 60 and 61: på: ”När vill en kvinna ha sex
Page 62 and 63:
8 Analys 8.1 Sammanfattande diskuss
Page 64 and 65:
för hur kvinnor skall agera, och o
Page 66 and 67:
Rättsfall NJA 1986 s 127 Även i d
Page 68 and 69:
av förekomsten av motstånd eller
Page 70 and 71:
uppmärksamhet. Lilly hade enligt d
Page 72 and 73:
utan även gruppvåldtäkter. Till
Page 74 and 75:
kategoriseras. Detta innebär att m
Page 76 and 77:
som stöd för detta domslut att fl
Page 78:
Pitch Tamar, Limited Responsibiliti
Page 81 and 82:
Innehåll Sammanfattning...........
Page 83 and 84:
vuxen ålder. Offret för sexuella
Page 85 and 86:
Redan på 1960-talet fanns en medve
Page 87 and 88:
1.5 Vad är ett brottsoffer? Det fi
Page 89 and 90:
av BrB:s ansvarsbestämmelser anses
Page 91 and 92:
2.4.2 Straffansvar för medverkan 2
Page 93 and 94:
”Om vi slår samman de två kateg
Page 95 and 96:
misshandel av barn 0-6 år har med
Page 97 and 98:
3 Förklaringar till och konsekvens
Page 99 and 100:
1. De människor som tycker mest om
Page 101 and 102:
och rättfärdigat, som det kan sä
Page 103 and 104:
3.1.3.3 Feministisk teori om manlig
Page 105 and 106:
ning. Barn som lever i situationer
Page 107 and 108:
Andra vuxna är för krävande som
Page 109 and 110:
ehöver med andra ord inte läggas
Page 111 and 112:
eteende. Mödrarna till barnen som
Page 113 and 114:
för brottet kan kännas ”motigt
Page 115 and 116:
efinner sig i en sådan grupp blir
Page 117 and 118:
finnas något klart samband mellan
Page 119 and 120:
självförtroende och dålig själv
Page 121 and 122:
• Han skyller på alkoholen. •
Page 123 and 124:
Finkelhor och Brown har sammanfatta
Page 125 and 126:
arn mindre benägen att upprepa mö
Page 127 and 128:
alltså inte för allmänheten. All
Page 129 and 130:
med barnet och/eller familjen blir
Page 131 and 132:
för att genomföra en läkarunders
Page 133 and 134:
på grund av sitt förhållande til
Page 135 and 136:
7.3.2 Trovärdighetsbedömning Av r
Page 137 and 138:
är rättssäkerhetsaspekten, både
Page 139 and 140:
förövare. Jag tycker i vilket fal
Page 141 and 142:
75 Danowsky & Gerdin, sid. 394. 76
Page 143 and 144:
192 Peter L Martens (1991:1), sid.
Page 145 and 146:
308 Prop. 1998/99:133, sid. 13. 309
Page 147 and 148:
Cynthia Crosson-Tower, Understandin
Page 149 and 150:
Helena Sutorius, Sexuella övergrep
Page 151 and 152:
150
Page 153 and 154:
152
Page 155 and 156:
Förord Vi vill tacka våra intervj
Page 157 and 158:
1. Inledning Trafficking är ett ko
Page 159 and 160:
i socialt arbete varit centrala. Vi
Page 161 and 162:
Intervjuer är ett kvalitativt sät
Page 163 and 164:
• Har du hört någon kvinna som
Page 165 and 166:
heter att kunna förbättra sin liv
Page 167 and 168:
3.3 I fångenskapen Könshandeln or
Page 169 and 170:
3.5 Mänskligt bistånd - att stå
Page 171 and 172:
annars riskerar att hamna i en disk
Page 173 and 174:
en släkting som har lurat iväg de
Page 175 and 176:
ädsla försenar polis och åklagar
Page 177 and 178:
niskohandel generellt och trafficki
Page 179 and 180:
eda på vad som behöver göras och
Page 181 and 182:
Schultz: ”Visst tycker jag att vi
Page 183 and 184:
könshandeln, med män som efterfr
Page 185 and 186:
Vidare är det för många kvinnor
Page 187 and 188:
I Sverige är kvinnorna som är off
Page 189 and 190:
42 Järvinen, 1990. 43 Månsson, 19
show all

fulltext - Brottsoffermyndigheten

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?