fulltext - Brottsoffermyndigheten

gjort saker som man skäms över på fyllan och då uppstår ju situationen att hon ska
förklara för sina bekanta, vad hon har gjort hela natten, liksom med andra ord det
fanns en övervägande risk att det här skulle komma ut och i det läget så kan det
hända att man berättar att man blivit våldtagen, istället för att man berättar att man
varit med på en massa saker som man kanske skäms över.”
Ytterligare en faktor som tycks påverka bedömningen av kvinnans utsaga är hennes
utseende. Man uppger att:”Hennes utseende gör ju att jag tror så att säga att om hon
ville ha kontakt med det motsatta könet, så var det hon som fick ta kontakt...om man
går på en pub så tror jag inte att mannen går fram till henne, utan hon går fram till
personen eller mannen i fråga....En man attraheras inte av henne, rent utseendemässigt.”
En annan av försvararna antyder samma sak: ”Hon var liten och jag menar en normal
pojke med det här utseendet kanske inte, tar ett förhållande med den här flickan, hon
var ju ingen Greta Garbo heller.”
Vidare förklarar en av männen att han”...fick det intrycket av hennes väninnor att
hon gärna flirtade med pojkar och att hon hade tagit kontakt med nåns pojkvän och
flirtat med honom så att säga under ett krogbesök. Så jag upplevde henne som lite
sådär en person som försöker ta kontakt med andra, som inte får kontakt själv då
eller från andra sidan.”
Vi finner följaktligen att de förklaringar som getts till att kvinnans trovärdighet brister
utgörs av hennes utseende, beteende och relationer, vilket också styr tolkningen av
hennes viljeuttryck. De intervjuade männen var nu de tilltalades försvarsadvokater
och möjligtvis inverkar detta på deras argumentation, de skall tro på sina klienter och
föra deras sak i en straffrättslig process, men jag vill ändå hävda att de kan utgöra
underlag för att exemplifiera hur man kan argumentera kring kvinnans viljeuttryck
och trovärdighet, eftersom de måste tro att dessa argument gagnar de tilltalades
sak. Frågan som följer därav är varför tror de att argumentet talar till deras fördel.
Baseras detta antagande på erfarenhet av hur rättsinstanserna gör bedömningar i
våldtäktsmål?
I min diskussion har jag valt att fokusera på domarnas argumentation i bedömningen
av våldtäktsmål, utifrån ett juridiskt textmaterial, d.v.s. ett urval av rättsfall från
Högsta domstolen. Frågan som vi nu skall söka besvara, eller snarare problematisera,
är om man i den straffrättsliga processen kan finna någon förutbestämd mall över hur
man som målsägande skall agera för att anses vara trovärdig?
60