fulltext - Brottsoffermyndigheten

Andra vuxna är för krävande som partners och umgänge med barn ger därför ett
större känslomässigt utbyte. Den regredierade eller situationsbetingade pedofilen är
en till synes normal vuxen, som i krissituationer blir så hämmad i sina sociala och
sexuella känslor att han vänder sig till ”en mindre komplicerad partner än en vuxen -
sitt eget barn”. Denna typ av pedofil kan ha kluvna känslor vad gäller sin sexualitet, ha
dåligt självförtroende och vara ”socialt handikappad”. Detta kan bero på exempelvis
psykiska trauman under uppväxten. När den situationsbetingade pedofilen lever i
harmoni och är psykiskt balanserad fungerar han ”normalt”. I samband med en kris,
exempelvis vid en skilsmässa, klarar han emellertid inte av att på egen hand hantera
sin ångest. Ofta blir han för hämmad för att etablera ett nytt förhållande med en
vuxen partner. En svagare och mer lättillgänglig partner i form av ett barn kan därför bli
mer attraktiv. 155 Teorin om den regredierade/situationsbetingade pedofilen kom till när
man talade med föräldrar som utsatt sina barn för övergrepp. De flesta forskare menar
att de incestuösa papporna har en pedofil läggning, även om de inte varit medvetna
om det eller ens erkänner det för sig själva. 156 Fixerade/preferensbetingade pedofilers
sexuella intresse är främst riktat mot pojkar medan regredierade/situationsbetingade
pedofiler främst vänder sig till flickor. 157
Peter L Martens menar att det inte är helt riktigt att kalla alla som begår sexuella
övergrepp mot barn för pedofiler. De kan istället vara brottslingar som även förgriper
sig på maktlösa vuxna. Motivet är inte alltid sexuellt utan övergreppet kan istället
vara en form av maktutövning. 158
Enligt Brandt F Steele finns det i samhället en viss ovilja att föra en öppen diskussion
kring sexualitet och incest. Tabut som råder kring incestbegreppet har snarare hämmat
diskussionen om incest än förhindrat incesten i sig. Allt hemlighetsmakeri som
omgärdar incesten kan medföra att offren själva känner skuld varvid de inte vågar
avslöja vad de utsätts för. 159 Patricia Bell påpekar att hon i sitt arbete uppmärksammat
en stark motsträvighet att acceptera existensen och omfattningen av sexuella
övergrepp mot barn inom familjen. 160 David Finkelhor menar att även om allmänheten
idag är bättre informerad om sexuella övergrepp mot barn så finns fortfarande
vanföreställningen att främlingar i stor utsträckning utgör det största sexuella hotet
mot barn. Han påpekar att allmänheten säkerligen har vetskap om att de som begår
sexuella övergrepp med stor sannolikhet är närstående till barnet. Det är emellertid
obehagligt att föreställa sig att gärningsmän kan finnas bland vänner, grannar,
släktingar et cetera varför människor håller fast vid tanken att sexualbrottslingar
är främlingar. 161
4.2 FN:s barnkonvention artikel 34
Den ovan nämnda artikel 19 i FN:s barnkonvention innefattade olika former av
vanvård, misshandel och utnyttjanden, inklusive sexuella övergrepp. Artikel 34 inriktar
sig däremot specifikt på olika former av sexuella övergrepp; punkterna b) och c) är
inte aktuella för detta arbete. Artikeln lyder:
Konventionsstaterna åtar sig att skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande
och sexuella övergrepp. För detta ändamål skall konventionsstaterna särskilt vidta alla
lämpliga nationella, bilaterala och multilaterala åtgärder för att förhindra
a) att ett barn förmås eller tvingas att delta i en olaglig sexuell handling;
106