fulltext - Brottsoffermyndigheten

uppsats är att visa på hur föreställningar om sexualitet har betydelse för förståelsen av
våldtäkt, min avsikt är dock inte att visa på vad dessa föreställningar är konstituerade
av. Men det som jag finner intressant med Mackinnons och Dworkins resonemang
är, att om föreställningar om sexualitet och kön är formade utifrån de budskap som
pornografin förmedlar, så blir kravet på insikt väldigt problematiskt.Vad händer t.ex.
om en man inte gör skillnad mellan sex och våldtäkt såsom lagen definierar våldtäkt,
har våldtäkt då inte ägt rum? Vilka krav kan ställas i fråga om insikt, om män inte
gör skillnad på våld och sex. Kan de då ställas till ansvar för våldtäkt? Mackinnon
menar att:”The problem is that the injury of rape lies in the meaning of the act to
its victim, but the standard for its criminality lies in the meaning of the act to the
assailant”(Mackinnon 1989:179). Frågan är, om kravet på insikt, också kräver ett
jämlikt samhälle?
HD finner alltså att Malins viljeuttryck brister och att det inte går att fastställa om
samlagen skett frivilligt eller huruvida Anders hade insikt om att det skedde mot
Malins vilja.Ytterligare en intressant argumentation som förs fram i HD är motivering
till att den tilltalade (Anders) nekat till all form av sexuellt umgänge. HD anför
nämligen att detta beror på att Anders tidigare varit dömd för otukt med en trettonårig
flicka. Till skillnad från HovR.n använder HD det faktum att han tidigare varit dömd
för ett brott som uppvisar flera gemensamma drag med målsägandes uppgifter i
detta mål, till stöd för den tilltalades oskuld, eller åtminstone till stöd för varför han
lämnat oriktig uppgift till rätten. Argumentationen är intressant med tanke på att
HD menar att flickornas trovärdighet skall bedömas med försiktighet, eftersom de
lämnat olika uppgifter till polis och till rätten. Varför vänds detta emot målsägande,
medan det talar för den tilltalade?
Vad det gäller Ursula och Lennart ansåg HD inte att stöd fanns för att tilltalad gjort
sig skyldig till brott. Frågan om varför Ursula skulle åtala Lennart och tillvita honom
ett så allvarligt brott, förklarar HD med stöd av den tilltalades försvarsadvokat.
Förklaringen som ges, är att Ursula kunde räkna med obehag om hon inte till sin
familj eller pojkvän kunde ge en tillfredställande förklaring till var hon varit under
natten. Förväntas en kvinna som har sex, också känna skuld inför att hon är sexuellt
aktiv? Kan man förutsätta att en kvinna som har sex får räkna med obehag? Återigen
tycks det som att föreställningar om kvinnlig och manlig sexualitet gör sig gällande.
Normen för kvinnlig sexualitet är att den skall ske inom kärlekens ram. En flicka som
har brutit mot denna norm och haft fysiskt sex förväntas känna ånger och skuld.
Utgångspunkten för den argumentation som rätten i detta mål för, menar jag, vilar
på tron om könens olikheter. Vad som inte uppmärksammas är den maktobalans
som råder till följd av dessa (socialt konstruerade) olikheter. Tvärtom reproducerar
och förstärker rätten genom sin argumentation, olikheterna mellan könen. Vad blir
konsekvensen av att genus osynliggörs? Bo Nilsson som kritiserar den juridiska
processen för att vara anti-reflexiv menar att den självblindhet som kännetecknar
de juridiska praktikerna utgör ett maktmedel. Makt att producera och reproducera
normalitet. Nilsson skriver att resultatet av att genus osynliggörs, är att föreställningar
om genus framstår som självklara, naturliga och eviga.
64