fulltext - Brottsoffermyndigheten

på: ”När vill en kvinna ha sex normalt? Hur ska ett visst mått av motstånd tolkas?
Hur ska det tolkas att någon inte gjorde mer motstånd? Vad kan man kräva att en
man ska förstå när det gäller frågan om kvinnans vilja? Hur pass intressant är hennes
vilja i förhållande till föreställningar om hans lust eller äktenskapliga rättigheter?
Var går i praktiken gränsen mellan kvinnokroppen som autonom och kvinnokroppen
som tillgänglig?” (Sutorius 1999:64).
Normer för hur man skall tolka vad som har kommit till uttryck och vad som kan
krävas av en man i fråga om uppfattningsförmåga och insikt, menar Sutorius står
i relation till rådande syn på sexualitet och kön (Sutorius 1997-98:1305). Det är
påtagligt skriver Sutorius att en kvinnas självbestämmande och kroppsliga integritet
i praktiken upphör genom koder som hon inte själv besitter kontroll över. Kvinnans
utseende, beteende och relationer tolkas in som sexuella viljeuttryck eller möjliggör
borttolkande av motståndsuttryck alternativt gör kvinnans viljeuttryck underordnat
(Sutorius 1999:65).
I Södertäljemålet kan man genom ett radioprogram i P1 där de tilltalades offentliga
försvarare, Peter Nilsson, Owe Wikström och Björn Ejdener intervjuades, ta del av
de koder som styr tolkningen av kvinnans agerande och viljeuttryck. (P1 1999 08
06) Det framkommer bl.a. motiveringar till varför hennes trovärdighet ifrågasätts
och till varför hon gör en anmälan trots att hon frivilligt gått med på de ”sexuella
utsvävningarna”. Vi skall ta del av det resonemang som dessa män förde. Det bör
påpekas att det i radioprogrammet inte framkom vem av de tre offentliga försvararna
som sa vad.
Vad det gäller trovärdigheten eller snarare brist på trovärdighet anförde en av männen
att:”Hennes trovärdighet blir ju sämre på grund av hennes berusning så att säga, så att
man kan ju bara på den grunden ifrågasätta hennes trovärdighet.”
Vidare framkom att det rykte som kvinnan varit utsatt för då hon flyttade till stan
läggs till grund för att hennes trovärdighet är att beakta med försiktighet. En av
männen säger: ”Jag uppfattade henne rent objektivt att hon var en kvinna som hade
varit utsatt för förtal, hon hade alltså kallats för hora när hon flyttade till[namn på
staden där hon bor] och det undrar man liksom, varför kommer det upp, hon hade
precis flyttat dit enligt egen uppgift när hon blev kallad för hora, och då undrar
man...Hon har själv berättat att hon blev utpekad som hora och hon har inte kunnat
lämna någon lämplig förklaring, och det är lite märkligt när man precis flyttat till
en ny ort, och bli känd som hora, utan att ha, befolkningen så att säga känner henne.
Det minskar hennes trovärdighet för att om ryktet om hora, så måste det ligga någon
grund i det hela det vill säga att hon tidigare haft sexuella förbindelser med, eller vad
man kallar för lösa sexuella förbindelser.”
Denna motiveringen används alltså för att förklara varför hennes trovärdighet brister,
men den används också för att förklara varför hon anmäler killarna för våldtäkt, trots
att det som skedde var frivilligt. På frågan om varför hon skulle göra en polisanmälan
om hon hade gått med på det frivilligt ges följande förklaring: ”...så hade hon ett
öknamn horan eller turkhoran...hur det kom fram vet jag inte riktigt, men så var det
i alla fall...det kan men jag säger inte att det har gått till så här, men det kan ha gått
till så här att hon va med frivilligt på de här sexuella utsvävningarna och sen efteråt,
kan man då förstå att man drabbas av en del ågren, det kan man ju göra när man
59