fulltext - Brottsoffermyndigheten

och rättfärdigat, som det kan sägas vara en viktig orsak till barnmisshandel. Alla
har, enligt Seidel, potential eller kapacitet till att begå våld, men egna erfarenheter
och andra faktorer är avgörande för att en våldshandling verkligen skall begås. 102 Det
är med andra ord viktigt att skilja mellan predisponerande och utlösande faktorer.
Med det förra menas de bakomliggande orsakerna som i sig själva inte är tillräckliga
för att utlösa misshandeln. 103
Alla familjer kan ibland ha problem, och även bra föräldrar kan vid enstaka tillfällen
gripa för hårt om en arm eller med vilje säga något som sårar barnet. Seidel menar att
cirka 90% av alla barn vid något tillfälle utsätts för någon form av övergrepp. 104 Det
vore emellertid vanskligt att sätta stämpeln ”child maltreatment” även på dessa fall.
Risken är att termen då blir så bred att den förlorar sin betydelse. 105
3.1.3 Sociologiska teorier om samhället och hemmiljön
3.1.3.1 Sociokulturella förklaringar och social kontroll
Ett annat sätt att angripa problemet är att se på det som ett samhällsproblem.
Den sociologiska modellen innebär att man ser till beteendets samband med yttre
omständigheter, närmare bestämt med sociokulturella faktorer. I flera källor anges att
kulturella faktorer, exempelvis vad medierna förmedlar kan ha negativa influenser på
samhället. Exempelvis påpekas att våldspräglade filmer, tidningar et cetera i för stor
mängd kan leda till avtrubbning. Detta innebär i sin tur att den enskilda människan
utvecklar en brist på inlevelseförmåga och empati, vilka är viktiga egenskaper när
man som förälder skall fylla en omsorgsfull funktion. Samhället i stort kan påverkas
av att exempelvis våld i filmer är accepterat, och i och med detta skapas också nytt
våld i samhället. 106 Ju mer accepterat våld är och ju oklarare regler och sanktioner
mot våld är, desto större fara råder för att barn blir utsatta för våld både i och utanför
hemmet. 107
Nära till hands ligger då teorin om sociala band. Frågan som ställs är inte varför
vissa slår, utan varför inte våld förekommer i alla familjer då samhället och kulturen
uppmuntrar till våld. Teorin innebär att om en person har mycket att förlora på att begå
våldshandlingar som sedan upptäcks blir han också mindre benägen att ta till våld.
”Informell social kontroll” i form av familj, skola, arbete och annat i omgivningen utgör
en påverkan. Även risken att göra människor som betyder mycket för en besvikna och
att förlora socialt anseende kan vara avgörande faktorer. 108 Formell kontroll, i det här
fallet i form av det straffrättsliga systemet, kan fungera avskräckande; sannolikheten
att åka fast och straffets stränghet vägs mot ”behovet” av att begå övergrepp. Den
potentiella ”straffansvarskonstnaden” för misshandel av en familjemedlem är enligt
många forskare alldeles för låg. Gelles och Strauss menar att ett skäl till att personer
misshandlar familjemedlemmar kort och gott är ”because they can”. Med detta menar
de att kontrollen är otillräcklig och ”kostnaden” för låg för att misshandel skall
motverkas. En vanlig, och ofta socialt accepterad, förklaring till övergreppen är att
”föräldrarna tappade kontrollen” vilken inte borde vara hållbar eftersom samma
beteende mot en vuxen person klart anses utgöra ett brott. 109 En påverkansfaktor som
förklarar detta borde kunna vara hur samhällets attityder till barn ser ut. Killén menar
att en kultur som ser på barn som mindre värda i hög grad påverkar samspelet i familjen
och samhället. 110 Ett annat skäl till att bortförklaringarna till viss del accepteras kan
vara det motstånd att splittra familjer som trots allt finns i samhället. 111
100