fulltext - Brottsoffermyndigheten

Den första uppgiften för gräsrotsbyråkraten är att göra den blivande klienten till
klient, vilket innebär att individen omvandlas till en form som passar organisationen.
Klienten är således enligt Johanssons resonemang en organisatorisk konstruktion.
Konstruktionssättet beskriver Johansson på följande sätt: ”Individen förenklas till
för organisationen hanterligt format genom att man bara fäster avseende vid sådana
karakteristika som faller innanför området för organisationens specialisering och
utifrån sina speciella egenskaper placeras sedan den blivande klienten i någon lämplig,
av organisationen i förväg definierad och tillhandahållen administrativ kategori. Först
när det är gjort, när individen så att säga fått en byråkratisk identitet, är det möjligt
för organisationen att ta sig an dennes ärende” (Johansson 1992:53).
Gräsrotsbyråkratens uppfattning av klienten kommer att styras av vad organisationen
tillhandahåller för administrativa kategorier, samt av mer eller mindre informell
praxis.
Något som också kännetecknar relationen mellan gräsrotsbyråkraten och klienten är
maktobalans och beroendeförhållande. Ett exempel är att relationen för gräsrotsbyråkraten
är rutinartad, klienten blir för denne endast en i mängden. Gräsrotsbyråkraten
befinner sig dessutom på” hemmaplan” och har ett kunskapsmässigt övertag. Klienten
vet oftast lite om hur organisationen ser ut, hur den fungerar, vilka regler och bestämmelser
som finns, vilka rättigheter och skyldigheter denne har i förhållande till den
o.s.v.
Ytterligare en faktor som kan spela in är att klienten är isolerad från andra klienter
i samma situation, vilket försvårar för dem att sluta sig samman och diskutera
erfarenheter och ställa gemensamma krav (Johansson 1992:53).
3.3 Organisatorisk praktik
Människan som individ är komplex, vilket gör att den byråkratiska organisationen inte
kan ha några relationer med individer, då dessa blir omöjliga att hantera. Individen måste
förenklas för att effektivt kunna hanteras och kontrolleras. Denna förenkling innebär
som tidigare nämnts, att individen förvandlas till klient, till ett fall. Förenklingen
sker också genom att man drar upp gränser och på så sätt bestämmer vilka värden
som är relevanta variabler och som skall falla inom byråkratins domäner samt hur de
som faller innanför skall behandlas (Johansson 1992:55).
Konstruktionsprocessen, skriver Johansson, består av två huvudmoment. Först
måste individen standardiseras och reduceras till de variabler som faller inom
organisationens specialiseringsområde. Därefter måste dessa kategoriseras, d.v.s.
individens standardiserade egenskaper matchas mot organisationens uppdragna
gränser så att man kan finna en passande administrativ kategori att placera denne i.
Individen anpassas till de kategorier som organisationen tillhandahåller, och det är
organisationen och inte individen som innehar makten att sätta upp gränser för vilka
variabler som är relevanta (Johansson 1992:56).
3. 4 Organisationens styrande relationer
Vilka konsekvenser kan reducering, kategorisering och klassificering tänkas få för
den enskilde individen? Har genus någon relevans? Såsom jag inledningsvis nämnde,
17