Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

elevernas resultat. Den brittiska professorn Alison Wolf hävdar dessutom
i sin nya bok Does Education Matter? [Wolf 2002] att den grundläggande
skolutbildningens kvalitet är det viktigaste målet för utbildningspolitiken
och att kvalificerade lärare är avgörande för att nå detta mål. För nationens
ekonomiska tillväxt och välstånd är sannolikt återställd och höjd kvalitet
i den grundläggande skolutbildningen viktigare än en ökning av antalet
högskoleutbildade. Kanske är också en lyckad skolgång den viktigaste
förutsättningen för att vi skall kunna ge våra ungdomar mera likartade
livschanser?
Med tanke på lärarens nyckelroll är utvecklingen i lärarkåren djupt oroande.
För det första är det katastrofalt få ungdomar som i sin lärarutbildning väljer
inriktning på matematik, naturvetenskap och teknik. För det andra är det
många som påbörjar utbildningen, men som sedan antingen inte fullföljer
den eller går till något annat yrke efter examen. Över 40 procent av de
lärarutbildade i yrkesverksam ålder arbetar idag utanför skolan och det finns
goda skäl att tro att detta beror på att de faktiskt har flytt den. För det tredje
går en stor del av lärarkåren i pension under de närmaste åren.
För det fjärde saknar bortåt en femtedel av lärarna i skolan behörighet
och läget är egentligen värre än så, därför att många av dem som formellt
är behöriga att arbeta som lärare likväl saknar kompetens i de ämnen de
undervisar i. Mycket pekar på att många lärare utan skolning i framför allt
matematik, teknik och naturvetenskap ändå ansvarar för elevernas utbildning
i dessa ämnen. För det femte är lärarkåren stressad och missnöjd med både
arbetsvillkor och lönenivåer.
Till detta kommer att en rektor i dag ofta tvingas leda sin organisation i stort
sett ensam, utan vare sig ekonomichef eller personalchef. Möjligtvis har
rektor stöd av en ledningsgrupp bestående av några lärare. Gemensamt för
dem alla är att de vanligtvis saknar kunskap om ekonomi, administration,
juridik och ledarskap. Dessutom försvåras ofta detta ledarskap på grund av
avsaknad av helhetsperspektiv på verksamheten.
För hundra år sedan var lärarkåren en socialt och politiskt ledande klass med
hög status och inkomstnivå. Läraryrket var språngbrädan in i medelklassen
för begåvade barn från bonde- och arbetarfamiljer. Det vimlade av lärare
i riksdagen och i den allmänna debatten. Det är betecknande för tiden
att högerpolitikern och historieprofessorn Harald Hjärne rasade mot den
folkskollärarradikalism som enligt honom hade kommit att dominera svensk
politik. Under efterkrigstiden har lärarnas villkor utvecklats på ett sätt som
berövat dem större delen av deras forma status. Lärarhögskolorna har fått allt
sämre rykte som utbildare samtidigt som arbetsvillkoren i skolan successivt
förändrats och lärarlönerna släpat efter åtskilliga andra högskoleutbildades.
Den som idag väljer läraryrket, väljer att bli hart när inlåst för resten av sitt
10