Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande
Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande
Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Utbildningens genomförande<br />
Precis som fallet har varit med olika skolplaner i det förgångna, så är de<br />
nya föreskrifterna om hur det skall gå till i lärarutbildningen väl i linje med<br />
moderna synsätt på området. Både den tidigare pedagogisk-praktiska<br />
undervisningen <strong>och</strong> det som nu kallas det allmänna utbildningsområdet<br />
framstår som rimligt <strong>och</strong> vettigt. Att det ändå inte har blivit som föreskrivet i<br />
det förgångna är ägnat att inge en viss pessimism om hur det blir nu. Allt som<br />
bör vara med finns uppräknat, men ändå tycks den färdigutbildade läraren<br />
komma till skolan <strong>och</strong> möta en verklighet som inte känns igen. Det är svårt<br />
att undgå misstanken att det är något som sitter i väggarna. Den nya läraren<br />
har svårt att hantera elevernas problem <strong>och</strong> olikheter, verkligheten stämmer<br />
inte med den bild av yrket som många bär med sig. Trots att utbildningen<br />
består av lärarledd undervisning, självstudier <strong>och</strong> handledd praktik fungerar<br />
den inte som tänkt. Naturligtvis kan man hävda att detta beror på att många<br />
studerande har olämpliga personliga förutsättningar eller på att lärarna på<br />
lärarhögskolan inte riktigt klarar sina uppgifter, men en lärarhögskola måste<br />
ta ansvar för att lämpliga personer blir lärare <strong>och</strong> ha egna lärare som besitter<br />
tillräcklig didaktisk förmåga <strong>och</strong> adekvata ämneskunskaper. Lever man som<br />
man lär? Finns det t.ex. arbetslag på lärarhögskolorna så som det är tänkt att<br />
praktiseras på skolorna? Ett inte allt för vågat svar är: nej.<br />
Den kritik som riktats från olika håll mot lärarutbildningarna i Sverige idag<br />
tas upp i ett eget kapitel. Här skall bara konstateras att Sverige just håller<br />
på att införa en ny typ av lärarutbildning som väsentligen skiljer sig från den<br />
tidigare. De viktigaste skillnaderna är att så mycket av utbildningen nu blir<br />
gemensam för samtliga som skall verka inom läraryrket oavsett med vilka<br />
grupper de skall arbeta <strong>och</strong> att ämneskompetens tonats ned <strong>och</strong> inte tar lika<br />
mycket studietid i anspråk som tidigare. I den målstyrda skolan skall läraren<br />
i mindre utsträckning än tidigare förmedla kunskap i grundläggande ämnen<br />
<strong>och</strong> mer ägna sig åt handledning som består i att uppmuntra eleven att söka<br />
kunskap.<br />
Olika vägar att bli lärare<br />
Det finns idag två grundläggande vägar till att bli lärare. Antingen kompletteras<br />
genomförda ämnesstudier på universitet <strong>och</strong> högkolor, i specificerad<br />
omfattning <strong>och</strong> inriktning, med det allmänna utbildningsområdet eller också<br />
är ämnesinriktad <strong>och</strong> pedagogisk utbildning integrerad inom ramen för en<br />
lärarutbildning. I båda fallen är variationerna, som ovan nämnts, betydande.<br />
Ämneskombinationerna är många <strong>och</strong> i propositionen slås också fast att<br />
den framtida yrkeskåren kommer att ha stora individuella variationer [En<br />
förnyad lärarutbildning1999/2000, s. 17]. Uppläggen i lärarutbildningarna<br />
är mycket olika inte bara till själva innehållet utan även beträffande hur<br />
<strong>och</strong> i vilken ordning de olika delarna av utbildningen ges. Även om den nya<br />
utbildningen skall bestå av tre utbildningsområden med specifik struktur vid<br />
alla lärarhögskolor, lägger de olika lärarhögskolorna in olika innehåll i de tre<br />
55