Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

få in värdegrundsfrågorna får dessa frågor den naturliga roll de måste ha.
Separatbehandlas dessa frågor går många möjligheter att göra dessa viktiga
frågor till en naturlig del av elevernas vardag och deras kunskapsutveckling
förlorade. Hur vi hanterar dessa frågor beror i allra högsta grad hur vi
definierar värdegrunden. På Skolverkets konferens den 25 april 2001 pekade
Pirjo Lahdenperä, chef för Ledarskapscentrum vid Mälardalens högskola,
på att vi i Sverige talar om skoldemokrati endast utifrån elevperspektivet.
Ju mer elevinflytande desto mer demokrati, inte föräldrainflytande eller
personalinflytande och hon såg det som att vi i Sverige tenderar att tycka att
barnet redan i treårsåldern är kompetent i dessa avseenden under det att
denna kompetens tycks antas minska ju äldre man blir. Bara genom denna
lilla referens kan vi se hur eldfängda dessa frågor är och därmed hur omöjligt
det är att skapa bred samsyn.
Intressant är också i detta sammanhang att politiska värderingar har
accepterats i hög utsträckning i läromedlen. Detta framträder tydligast inom
ämnen som historia och samhällskunskap men även inom miljöområdet.
Utformningen av både skolans olika styrdokument och synsättet som präglar
lärarutbildningen är frammejslat av det pedagogiska etablissemanget. Deras
inflytande är väsentligen större än vad de flesta inser. På de beredande
planen, både när det gäller parlamentariska utredningar och andra offentliga
utredningar, sitter pedagogikexperter i arbetsgrupper och delegationer men
finns också med som representanter för olika särintressen, som t.ex. fackliga
organisationer [Larsson, H A 2002, s. 63-64]. Kunskapen hos politikerna har
under slutet av 1900-talet inte varit så stor då skolfrågan inte heller haft någon
framträdande roll förrän strax före sekelskiftet. Därför har också experterna
kunnat driva utvecklingen i den av dem önskad riktning. Redan den förra
lärarutbildningskommittén LUT 74 ville minska lärarens kunskapsförmedlande
roll och ändra yrket mot rollen som en social och emotionell utvecklare
[Larsson, H A 2002, s. 50-51].
Under samma epok har Sverige som en monokultur radikalt förändrats.
Vår befolkning har ökat med en miljon invandrare som delvis kommer från
helt andra kulturer, språkområden och utvecklingsnivåer. Därför måste
demokrati, som en av värdegrundens viktigaste byggstenar, idag inkludera
pluralism och därmed kan inte den monokulturella svenska skolan och den
monokulturella lärarutbildningen bestå. Utbildningspolitik står inte isolerad
ifrån arbetsmarknadspolitik och ekonomisk politik i en nation. Det är inte
bara en utbildningsminister som bör ha synpunkter på en lärarutbildning och
pedagogiska forskare har inte ensamrätt till hur vårt gemensamma framtida
samhälle skall gestaltas. Vi alla tar del i detta viktiga bygge.
130