Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Recommendations

Info

lärartäthet vi någonsin har haft, även om den har sjunkit något under de senaste åren från rekordnivån i början av 1990-talet, och den är högre än i de flesta jämförbara länder. När det gäller hela den obligatoriska skolan har vi färre elever per lärare än OECD-genomsnittet. Endast Italien, Danmark, Ungern och Österrike har färre elever per lärare än vi men då skall vi också notera att i de italienska och österrikiska siffrorna har rektorer inkluderats fastän de inte har undervisning [OECD 1998]. Kommer vi verkligen att ha råd och möjlighet att locka så många till läraryrket att vi kan få ner gruppstorlekarna till nivåer som gör det möjligt att hantera och dra fördel av variationerna inom dem? Redan idag har vi lärarbrist och alla prognoser pekar på att den kommer att förvärras. Det är därför inte troligt att vi snabbt kommer att gå mot en skola som arbetar på det sätt Gunvor Selberg talar för. Vi måste vara realistiska och i detta läge verka för en lärarutbildning som passar för den skola vi har och kommer att ha de närmaste årtiondena. Även om det alltid är viktigt att ha visioner om framtiden, måste vi se till att vi inte, som så ofta har blivit fallet i det förgångna, kastar ner de generationer som nu finns i skolan i Ginnungagapet mellan den kyliga verkligheten och den bländande visionen. Den här föreliggande utredningen syftar till en ny form av lärarutbildning, som utgår från det faktiska läget och den faktiska resurstillgången i det skolsystem vi kommer att ha under de närmaste två decennierna. Eleven som nyttig medborgare Önskemålen om vad elever skall lära sig varierar således med tidsandan och detta är inget som denna utredning i sig kan påverka. Ibland vill den politiska ledningen få fram specialiserad arbetskraft av visst slag, ibland vill den att eleverna skall lära sig ytterst konkreta saker som att fylla i blanketter, ibland värderas bildning lågt och kallas med förakt för korsordskunnande för att citera en tidigare skolminister, ibland skall schemat fyllas med nya ämnen som emanerar från dagsaktuella händelser eller bara känns roliga, språk skall ibland inte behöva talas grammatikaliskt korrekt och svenska skall ibland bara skrivas med glädje, vilket då implicerar att grammatik- och stavfel kan godtas. Ingen kan långsiktigt utbilda en lärarkår som i varje skede har ”rätt” utbildning och ”korrekt” förståelse. Målet med denna utredning är därför att föreslå en lärarutbildning som ger ett så gediget och brett kunnande att lärarna kan klara att undervisa efter de riktlinjer som gäller i olika skeden, ett yrkeskunnande som är robust genom att det bygger på välutvecklad förmåga till ledarskap, grundläggande förståelse för hur barn och ungdomar lär sig och mycket goda ämneskunskaper. 78
Kapitel 6 En ny modell för lärar/ledarutbildning Citatet ”Kunskap är grunden för att ge den enskilda människan möjligheter att utvecklas. Det är en förutsättning för att själv kunna vara med och påverka utformningen av arbetsliv och samhälle. Kunskap har därför avgörande betydelse såväl för den enskilda människans frihet som för demokratins utveckling. Ett samhälle som har ambitionen att fungera demokratiskt måste därför ställa höga krav på att alla medborgare får en god allmän bildning.” Ur Bergström, Krav på utbildningspolitiken (1986) [Larsson m.fl. 2001, s. 59]. När man ställer sig kritisk till att det rådande systemet har monopol på en utbildning som är central för hela nationens utveckling, drar man omedelbart på sig kritik från insiders, som menar att detta synsätt baseras på bristande kunskap om hur systemet ser ut och fungerar. Det kan dock också hävdas att det är en fördel att stå utanför och inte ha bindningar till det rådande systemet. Det gör det lättare att anlägga en helhetssyn och se de stora dragen. I denna utredning finns inte ambitionen att i detalj ange hur lärarutbildningen skall se ut. Detta måste lämnas åt experter på området, experter som dock naturligtvis måste vara positivt inställda till grundidéerna i förslaget. LUB är inte koncipierat som ett antal större och mindre ändringar av den befintliga lärarutbildningen. LUB är tänkt som ett helt fristående och annorlunda upplägg. Som konstaterades i ett tidigare kapitel är ju erfarenheten av reformer inom utbildningssystemet att de ofta stannar på papperet och verkligheten förblir förbluffande opåverkad. Det visar sig att det rådande systemet ”sitter i väggarna”, dvs. att sättet att tänka, arbeta och förhålla sig är så djupt rotat i människorna och institutionaliserat i organisationen att hela systemet är mycket robust mot försök till förändring. Genom att starta en lärarutbildning utanför detta system kommer vi undan denna hämsko och ökar möjligheterna att åstadkomma en radikal förändring och kvalitetshöjning. I nästa steg antas sedan en framgångsrik lansering av en ny och tydligt annorlunda lärarutbildning dels påverka det offentliga systemet, dels leda till att ytterligare fristående lärarhögskolor startas. Redan förslaget kan förhoppningsvis leda till debatt och inspirera till ett förändrat tänkande inom de nuvarande utbildningarna, dvs. vi kan få ett omvandlingstryck via hot om konkurrens. Därtill kommer naturligtvis att ett genomfört projekt kommer att utöva ett direkt konkurrenstryck och möjliggöra en ordentlig benchmarking 1 för lärarutbildning. Ett faktiskt existerande alternativ kan skapa en efterfrågan både hos de blivande studenterna och hos avnämarna, dvs. skolorna. 1 Riktmärkning, jämförelse (med ngt/ngn som är bra), prestandajämförelse; verksamhetsjämförelse, mått. 79
Page 1 and 2:
LEDARSKAP OCH LÄRANDE En friståen
Page 3:
Innehåll Förord 5 Sammanfattning
Page 6 and 7:
största utsträckning av nystartad
Page 9 and 10:
Sammanfattning Citatet ”Det finns
Page 11 and 12:
yrkesverksamma liv i en sektor styr
Page 13 and 14:
Högre studentantal ger större res
Page 15:
genom reformer av lärarutbildninge
Page 18 and 19:
Det är frestande att se på tillko
Page 20 and 21:
länder är förenligt med vår hyp
Page 22 and 23:
allt större del av bruttonationalp
Page 24 and 25:
I den senaste offentliga utredninge
Page 26 and 27:
Med fördjupningsutbildning avses h
Page 28 and 29: inom nuvarande skolsystem utan geno
Page 30 and 31: Kapitel 2 Några samhällsekonomisk
Page 32 and 33: av varje medborgares utbildning til
Page 34 and 35: för det andra att verksamheterna i
Page 36 and 37: vård - skola - omsorg. Det går in
Page 38 and 39: För det andra beräknas ju avkastn
Page 40 and 41: Förslaget att starta en ny typ av
Page 42 and 43: period som mera allmän skolundervi
Page 44 and 45: talade med förtrytelse om ”folks
Page 46 and 47: klasslärare, medan läroverken had
Page 48 and 49: läromedel och sökprocesser. Lära
Page 50 and 51: är gemensamt för alla lärarstude
Page 52 and 53: termin, kan vara i stort sett vad s
Page 54 and 55: jämte styrkta kunskaper i svenska
Page 56 and 57: utbildningsområdena samtidigt som
Page 58 and 59: Detta samarbete motiveras antaglige
Page 60 and 61: har sin direkta motsvarighet i skol
Page 62 and 63: att de studerande skall ha möjligh
Page 64 and 65: eftersom de har stort inflytande p
Page 66 and 67: Däremot ville 300 bli lärare i me
Page 68 and 69: Kapitel 5 Skolans uppgift i vår ti
Page 70 and 71: Vi skall dock inte helt gå förbi
Page 72 and 73: Det framhålls också att det är v
Page 74 and 75: monolitiska syn som förs fram av S
Page 76 and 77: är att lärare har stor betydelse
Page 80 and 81: Riktlinjer för en ny lärarutbildn
Page 82 and 83: och scenkarisma till lärstilar och
Page 84 and 85: erednings- och beslutsorgan. Härig
Page 86 and 87: att de som skall stå för de komma
Page 88 and 89: farligt spel med barnens utbildning
Page 90 and 91: lärarutbildningen (ledar- och utbi
Page 92 and 93: läraryrket är ett yrke där en ko
Page 94 and 95: del av vår utbildning kommer via e
Page 96 and 97: en lärarutbildning som inriktar si
Page 98 and 99: via PLAN 9 som har sitt ursprung i
Page 100 and 101: Ledarens roll tas upp i block 6. En
Page 102 and 103: den skala som de blivande lärarna
Page 104 and 105: För dem som kommer med utländska
Page 106 and 107: sammanlagt 100 till 110 poäng teor
Page 108 and 109: Även den mest uttråkade och likgi
Page 110 and 111: KAP 7 Juridiska och institutionella
Page 112 and 113: per år för studieplatsen vore det
Page 114 and 115: samt styrelsen och föreläsararvod
Page 116 and 117: vara statlig. Det finns starka kraf
Page 118 and 119: slippa de problem det kan innebära
Page 120 and 121: Som konstaterades i kapitel 2 måst
Page 122 and 123: och en studentrepresentant. LUB ska
Page 124 and 125: delas av denna utredning så till v
Page 126 and 127: till inlärning genom samtal mellan
Page 128 and 129:
inriktningar av psykologi samt kans
Page 130 and 131:
få in värdegrundsfrågorna får d
Page 132 and 133:
PLAN Projekt/Process för lärandet
Page 134 and 135:
Falk Nilsson, E, ”Grundbulten - o
Page 136 and 137:
Metalls utredningsavdelning [2001],
show all

Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?