Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Recommendations

Info

KAP 7 Juridiska och institutionella aspekter Citatet ”Man lyfter inte i flock utan individuellt.” Dan Laurin, professor, blockflöjtsvirtuos, på City-universitetets seminarium Konsten, företagandet och kunskapen – ett seminarium om tyst kunskap 2000-04-05. I detta kapitel skall frågor kring finansiering, examinationsrätt, huvudmän m.m. behandlas och därmed foga in en ny, fristående högskola för lärare och ledare i det svenska utbildningssystemet. Kan man ha en juridiskt fristående lärar/ledarutbildning i Sverige? Ordet fristående kan ha två tolkningar. Antingen att den är fristående från den nuvarande statliga lärarhögskoleutbildningen och/eller att den ur finansieringssynpunkt är fristående på samma sätt som fristående skolor. Trots att i princip nästan all akademisk utbildning i Sverige är statlig och trots att just lärarutbildning i Sverige och annorstädes tillhör den mest reglerade och övervakade av utbildningar, är det inte orealistiskt att tänka sig en fristående lärar/ledarutbildning. De lagtexter som behandlar frågorna om vem som får utfärda en viss examen, vem som får statsbidrag och om de studerande har rätt till studiemedel är högskolelagen, högskoleförordningen samt förarbetena till 1993 års högskolereform. När det gäller enskild utbildare fattas beslut av regeringen efter att Högskoleverket yttrat sig och när det gäller offentlig anordnare beslutar Högskoleverket. Låt oss först undersöka den juridiska aspekten. Eskil Franck, rektor för Lärarhögskolan i Stockholm, konstaterar följande i en replik till Widar Anderssons artikel ”En ny och fristående lärarhögskola behövs” [Andersson 2000]: ”Kombinationen statliga behörighets- och kvalitetskrav – privata utbildningsanordnare är ju fullt tänkbar. På flera av högskolans områden finns också i dag det alternativet, också inom det noggrant behörighetsreglerade vårdområdet. Om det är den möjligheten Widar Andersson vill utnyttja så är det vad jag förstår fritt fram” [Franck 2000]. Detta skriver en person med gedigna kunskaper om lärarutbildningens uppdrag. Parentetiskt kan noteras att Widar Anderssons artikel skrevs mot bakgrund av en PM om LUB. Syftet att starta en fristående lärar/ledarutbildning är ingalunda att söka motverka en nationellt likvärdig skola av hög kvalitet. Den svenska skolans värdegrund och demokratiska förankring hamnar inte i ett annorlunda läge genom att lärare utbildas enligt förslaget i detta projekt. Den värdegrund som skolan vilar på förmedlas givetvis i minst samma omfattning som i de statliga utbildningarna. Det är inte på detta område som förändringsarbetet sker. Syftet är att öka möjligheterna att nå uppsatta mål som att ge en likvärdig utbildning till alla elever. Man kan knappast säga att detta har lyckats hitintills och med tanke på de sociala kostnaderna vid varje enskilt misslyckande kan 110
man nog vänta sig en politisk beredskap att överväga förslag som innebär seriösa försök att vända utvecklingen. Det är sant att den svenska skolan står sig ganska bra i internationella jämförelser, men andra länder är också, med rätta, mycket bekymrade över utvecklingen i sina skolor och i sina lärarutbildningar. En blick på omvärlden och de stora satsningar som gjorts för att försöka reformera lärarutbildningar inom systemets ram visar att det har varit lika svårt där som här. I Storbritannien har vi Blairs Green Paper, i Tyskland förskräckelsen över resultatet av Pisarapporten, i New South Wales i Australien den ambitiösa rapporten Quality Matters och i USA enormt omfattande forskningsinsatser, några av dessa togs upp i kapitel 1. Att framstå som hyfsad i jämförelse med andra utvecklade länder betyder alltså ingalunda att vi ligger nära de uppsatta målen för den svenska skolan. Visserligen finns det goda skäl att mäta oss i en internationell konkurrens, men en förutsättning för att benchmarking skall fungera bra är ju att det finns konkurrenter som är framgångsrika. Så är inte fallet för närvarande. I detta läge måste det faktiska resultatet i Sverige jämföras med de uppställda målen och då finns det skäl att vara orolig, missnöjd och beredd att pröva nya vägar. Lärarutbildningen är underkastad statlig tillsyn i Sverige och detta kan ses som ett inslag i de ansträngningar som görs för att nå slutmålet, dvs. en skola av hög kvalitet, likvärdig för alla. Detta förhållande måste tolkas som att regering och riksdag hyser förtroende för tillsynsmyndigheterna och därmed finns det egentligen inget principiellt hinder för att en fristående verksamhet kan tillåtas få pröva sina vingar. Att granskningar och jämförelser mellan olika utbildningsalternativ skall ske är självklart. Hela syftet med föreliggande projekt är ju just att åstadkomma något annorlunda och bättre och därmed få igång förändringsprocessen i hela systemet för lärarutbildning. Eftersom den här presenterade studien bygger på tanken att tunga system inte självmant reformerar sig inifrån, men att de med tiden kan förändras genom konkurrens, är det en oundgänglig förutsättning att LUB skall vara fristående från det nuvarande systemet. Denna förutsättning strider inte principiellt mot statsmaktens uppläggning som ju är att tillåta frihet för lärarhögskolorna att välja olika vägar att nå de mål som samma statsmakt har satt upp. Finansiering Finansieringsfrågan är den springande punkten. I det avseendet bör inga skillnader mellan olika utbildningar finnas. En avgiftsbelagd utbildning är inte möjlig och inte heller önskvärd och de studerande vid LUB måste ges identiskt samma tillgång till studiemedel och studielån som övriga högskolestuderande. Även om vi idag har ungdomar som ger sig ut i världen och studerar på universitet där man betalar hundratusen kronor eller mer 111
Page 1 and 2:
LEDARSKAP OCH LÄRANDE En friståen
Page 3:
Innehåll Förord 5 Sammanfattning
Page 6 and 7:
största utsträckning av nystartad
Page 9 and 10:
Sammanfattning Citatet ”Det finns
Page 11 and 12:
yrkesverksamma liv i en sektor styr
Page 13 and 14:
Högre studentantal ger större res
Page 15:
genom reformer av lärarutbildninge
Page 18 and 19:
Det är frestande att se på tillko
Page 20 and 21:
länder är förenligt med vår hyp
Page 22 and 23:
allt större del av bruttonationalp
Page 24 and 25:
I den senaste offentliga utredninge
Page 26 and 27:
Med fördjupningsutbildning avses h
Page 28 and 29:
inom nuvarande skolsystem utan geno
Page 30 and 31:
Kapitel 2 Några samhällsekonomisk
Page 32 and 33:
av varje medborgares utbildning til
Page 34 and 35:
för det andra att verksamheterna i
Page 36 and 37:
vård - skola - omsorg. Det går in
Page 38 and 39:
För det andra beräknas ju avkastn
Page 40 and 41:
Förslaget att starta en ny typ av
Page 42 and 43:
period som mera allmän skolundervi
Page 44 and 45:
talade med förtrytelse om ”folks
Page 46 and 47:
klasslärare, medan läroverken had
Page 48 and 49:
läromedel och sökprocesser. Lära
Page 50 and 51:
är gemensamt för alla lärarstude
Page 52 and 53:
termin, kan vara i stort sett vad s
Page 54 and 55:
jämte styrkta kunskaper i svenska
Page 56 and 57:
utbildningsområdena samtidigt som
Page 58 and 59:
Detta samarbete motiveras antaglige
Page 60 and 61: har sin direkta motsvarighet i skol
Page 62 and 63: att de studerande skall ha möjligh
Page 64 and 65: eftersom de har stort inflytande p
Page 66 and 67: Däremot ville 300 bli lärare i me
Page 68 and 69: Kapitel 5 Skolans uppgift i vår ti
Page 70 and 71: Vi skall dock inte helt gå förbi
Page 72 and 73: Det framhålls också att det är v
Page 74 and 75: monolitiska syn som förs fram av S
Page 76 and 77: är att lärare har stor betydelse
Page 78 and 79: lärartäthet vi någonsin har haft
Page 80 and 81: Riktlinjer för en ny lärarutbildn
Page 82 and 83: och scenkarisma till lärstilar och
Page 84 and 85: erednings- och beslutsorgan. Härig
Page 86 and 87: att de som skall stå för de komma
Page 88 and 89: farligt spel med barnens utbildning
Page 90 and 91: lärarutbildningen (ledar- och utbi
Page 92 and 93: läraryrket är ett yrke där en ko
Page 94 and 95: del av vår utbildning kommer via e
Page 96 and 97: en lärarutbildning som inriktar si
Page 98 and 99: via PLAN 9 som har sitt ursprung i
Page 100 and 101: Ledarens roll tas upp i block 6. En
Page 102 and 103: den skala som de blivande lärarna
Page 104 and 105: För dem som kommer med utländska
Page 106 and 107: sammanlagt 100 till 110 poäng teor
Page 108 and 109: Även den mest uttråkade och likgi
Page 112 and 113: per år för studieplatsen vore det
Page 114 and 115: samt styrelsen och föreläsararvod
Page 116 and 117: vara statlig. Det finns starka kraf
Page 118 and 119: slippa de problem det kan innebära
Page 120 and 121: Som konstaterades i kapitel 2 måst
Page 122 and 123: och en studentrepresentant. LUB ska
Page 124 and 125: delas av denna utredning så till v
Page 126 and 127: till inlärning genom samtal mellan
Page 128 and 129: inriktningar av psykologi samt kans
Page 130 and 131: få in värdegrundsfrågorna får d
Page 132 and 133: PLAN Projekt/Process för lärandet
Page 134 and 135: Falk Nilsson, E, ”Grundbulten - o
Page 136 and 137: Metalls utredningsavdelning [2001],
show all

Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?