Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Recommendations

Info

av varje medborgares utbildning tillfaller andra än medborgaren själv och det blir då samhällsekonomiskt lönsamt att med olika metoder få medborgarna att välja mera utbildning än de skulle välja vid en rent privatekonomisk kalkyl. Det blir därmed samhällsekonomiskt lönsamt att bidra till barns och vuxnas utbildning offentligt och det har befunnits naturligt att göra detta genom att tillhandahålla utbildning gratis i offentlig regi. För det tredje finns det säkerligen ett förmyndarperspektiv. En politisk majoritet anser att medborgarna inte skulle satsa sina resurser i tillräcklig omfattning på vård, omsorg och utbildning, om de fick välja fritt hur de skall fördela sina privata resurser, därför att de inte förstår sitt eget bästa. Därför bör sådana nyttigheter produceras offentligt och tillhandahållas gratis för att säkerställa tillräckligt hög konsumtion. Det är också därför som vi inte heller är beredda att acceptera föräldrars val av utbildning för sina barn utan har infört skolplikt i stort sett överallt i världen för att säkerställa en lägsta acceptabel utbildningsvolym för varje medborgare. För det fjärde har det också funnits en etisk grundad motvilja mot att acceptera att privata företag skall tjäna pengar på att tillhandahålla sådant som vård, omsorg och utbildning. Det finns lättupptäckta invändningar mot alla fyra argumenten. Beträffande det första kan konstateras att medborgarna ju inte kan bedöma kvaliteten på livsmedel heller. Därför har vi en detaljerad lagstiftning om vad livsmedel får innehålla och hur de skall hanteras och det finns ett livsmedelsverk och flera andra kontrollorgan som övervakar att lagstiftningen följs. Vi måste därför försöka visa att lagstiftning och kontroll som tydligen antas fungera tillfredsställande och medger privat produktion på t.ex. livsmedelsområdet, inte kan göra det på områden som vård, omsorg och utbildning. Numera har vi ju de facto ett växande inslag av privat tjänsteproduktion på de senare områdena, vilket visar att det kan fungera. Det andra argumentet är ett klassiskt exempel på förekomsten av en skillnad mellan privatekonomisk och samhällsekonomiskt avkastning, som leder till slutsatsen att utbildning bör subventioneras med olika metoder och förmyndarperspektivet som sådant har säkert stöd av de flesta. Vi är därför inte beredda att avskaffa skolplikten 2 eller tillåta människor att ställa sig utan sjukförsäkring och lämnas utan vård om de blir sjuka. Men lösningarna på detta problem är just skolplikt, obligatorisk sjukförsäkring, obligatorisk tjänstepension, vård och omsorg som sociala rättigheter och olika former av vouchersystem som innebär att medborgarna får resurser från den offentliga sektorn som dock är öronmärkta för skola, vård e.d. Medborgarna får i sådana system välja fritt mellan olika producenter av sådana nyttigheter, 2 Förslag om avskaffad skolplikt har dock framförts i den svenska debatten på senare tid och är föremål för utredning. 32
men kan inte välja att använda medlen för att semestra i Thailand eller gå på restaurang. Det följer inte naturligen av vare sig förekomsten av positiva externaliteter eller av förmyndarperspektivet att tjänsterna bör eller måste produceras i den offentliga sektorn. Motviljan mot att tillåta privata producenter att tjäna pengar (gå med vinst) tycks vara det mest grundläggande motivet. I valkampanjen hösten 2002 uttryckte ledande socialdemokrater med Göran Persson i spetsen motvilja eller åtminstone skepsis inför tanken att fristående skolor och privata sjukhus skulle få drivas i vinstsyfte. Motviljan gäller förhållandet att några skall kunna tjäna pengar på att människor är sjuka eller att barn måste få gå i skolan. Eftersom vi här har att göra med en rent politisk eller etisk värdering kan det i förstone synas som om det inte går att komma med andra invändningar än att man själv har en annan värdering. Det finns dock anledning att ifrågasätta detta synsätt på grund av en uppenbar brist på konsekvens. Det är mycket som vi människor måste ha tillgång till för att kunna överleva: livsmedel, kläder, bostad, läkemedel och mera därtill. Som vi konstaterade ovan är det allmänt accepterat att tjäna pengar på att producera livsmedel. Det samma gäller kläder och det är nog numera allmänt accepterat att producera både bostäder och läkemedel i vinstsyfte, även om det finns politiska falanger som motsätter sig detta. Det är också uppenbart att det inte finns några invändningar mot att njurdialysmaskiner, skalpeller, läromedel, datorer för skolbruk etc. produceras av vinstdrivande företag. Och självklart kräver anställda i vård, skola och omsorg marknadsmässig ersättning och räknar med att kunna göra karriär inom dessa system. Det ter sig därför som om invändningarna mot vinstdrivande verksamheter inom vård, skola och omsorg egentligen avser system där de som skall ha vården eller utbildningen är i underläge på något sätt. Sådana situationer kan naturligtvis uppkomma om inte regelverk, tillsyn och valfrihet lägger hinder i vägen. Det kan därför hävdas att den offentliga sektorns uppgift är att se till att dessa hinder för underläge fungerar snarare än att ha monopol på att producera tjänsterna i fråga. Är välfärdsstaten hotad? Förhållandet att vård, omsorg och utbildning både finansieras och produceras av den offentliga sektorn kommer att skapa en mycket besvärlig situation i västvärlden under de närmaste årtiondena. Vi är faktiskt inne i en utvecklingsfas som kan komma att underminera välfärdsstatens framtid. Paradoxalt nog beror detta på att vi (och flertalet andra västeuropeiska folk) har velat garantera dess fortbestånd genom att lägga finansiering och produktion av dessa oundgängliga och allt viktigare tjänster i den offentliga sektorn. Det betyder för det första att välfärden i huvudsak finansieras med skattemedel och därmed är beroende av landets skatteförmåga. Det betyder 33
Page 1 and 2: LEDARSKAP OCH LÄRANDE En friståen
Page 3: Innehåll Förord 5 Sammanfattning
Page 6 and 7: största utsträckning av nystartad
Page 9 and 10: Sammanfattning Citatet ”Det finns
Page 11 and 12: yrkesverksamma liv i en sektor styr
Page 13 and 14: Högre studentantal ger större res
Page 15: genom reformer av lärarutbildninge
Page 18 and 19: Det är frestande att se på tillko
Page 20 and 21: länder är förenligt med vår hyp
Page 22 and 23: allt större del av bruttonationalp
Page 24 and 25: I den senaste offentliga utredninge
Page 26 and 27: Med fördjupningsutbildning avses h
Page 28 and 29: inom nuvarande skolsystem utan geno
Page 30 and 31: Kapitel 2 Några samhällsekonomisk
Page 34 and 35: för det andra att verksamheterna i
Page 36 and 37: vård - skola - omsorg. Det går in
Page 38 and 39: För det andra beräknas ju avkastn
Page 40 and 41: Förslaget att starta en ny typ av
Page 42 and 43: period som mera allmän skolundervi
Page 44 and 45: talade med förtrytelse om ”folks
Page 46 and 47: klasslärare, medan läroverken had
Page 48 and 49: läromedel och sökprocesser. Lära
Page 50 and 51: är gemensamt för alla lärarstude
Page 52 and 53: termin, kan vara i stort sett vad s
Page 54 and 55: jämte styrkta kunskaper i svenska
Page 56 and 57: utbildningsområdena samtidigt som
Page 58 and 59: Detta samarbete motiveras antaglige
Page 60 and 61: har sin direkta motsvarighet i skol
Page 62 and 63: att de studerande skall ha möjligh
Page 64 and 65: eftersom de har stort inflytande p
Page 66 and 67: Däremot ville 300 bli lärare i me
Page 68 and 69: Kapitel 5 Skolans uppgift i vår ti
Page 70 and 71: Vi skall dock inte helt gå förbi
Page 72 and 73: Det framhålls också att det är v
Page 74 and 75: monolitiska syn som förs fram av S
Page 76 and 77: är att lärare har stor betydelse
Page 78 and 79: lärartäthet vi någonsin har haft
Page 80 and 81: Riktlinjer för en ny lärarutbildn
Page 82 and 83:
och scenkarisma till lärstilar och
Page 84 and 85:
erednings- och beslutsorgan. Härig
Page 86 and 87:
att de som skall stå för de komma
Page 88 and 89:
farligt spel med barnens utbildning
Page 90 and 91:
lärarutbildningen (ledar- och utbi
Page 92 and 93:
läraryrket är ett yrke där en ko
Page 94 and 95:
del av vår utbildning kommer via e
Page 96 and 97:
en lärarutbildning som inriktar si
Page 98 and 99:
via PLAN 9 som har sitt ursprung i
Page 100 and 101:
Ledarens roll tas upp i block 6. En
Page 102 and 103:
den skala som de blivande lärarna
Page 104 and 105:
För dem som kommer med utländska
Page 106 and 107:
sammanlagt 100 till 110 poäng teor
Page 108 and 109:
Även den mest uttråkade och likgi
Page 110 and 111:
KAP 7 Juridiska och institutionella
Page 112 and 113:
per år för studieplatsen vore det
Page 114 and 115:
samt styrelsen och föreläsararvod
Page 116 and 117:
vara statlig. Det finns starka kraf
Page 118 and 119:
slippa de problem det kan innebära
Page 120 and 121:
Som konstaterades i kapitel 2 måst
Page 122 and 123:
och en studentrepresentant. LUB ska
Page 124 and 125:
delas av denna utredning så till v
Page 126 and 127:
till inlärning genom samtal mellan
Page 128 and 129:
inriktningar av psykologi samt kans
Page 130 and 131:
få in värdegrundsfrågorna får d
Page 132 and 133:
PLAN Projekt/Process för lärandet
Page 134 and 135:
Falk Nilsson, E, ”Grundbulten - o
Page 136 and 137:
Metalls utredningsavdelning [2001],
show all

Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?