Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Vi skall dock inte helt gå förbi det faktum att förändringar i lärarutbildningen
påverkar skolan. Detta är också uppe för debatt. Monika Itri-Arvidsson
konstaterar som något självklart: ”Lärarutbildningen är [därmed] ett
styrmedel med vilket man kan förändra hela skolsystemet. Det svåra är
dock att veta vilket utslag en kursändring får i praktiken och när effekterna
börjar synas.” [Larsson m.fl. 2001, s. 115]. Från helt andra områden vet vi
att det tar tid att få genomslagskraft. I penningpolitiska sammanhang har
man haft som en tumregel att det tar ca 18 månader att få full effekt av en
ränteförändring, men den grundläggande dystra slutsatsen i den ekonomiska
läroboken är att ”monetary policy has long and variable lags”. Det är därför
svårt att styra med penningpolitik. Att förändra skolan genom att reformera
grundutbildningen av lärarna tar naturligtvis oerhört mycket längre tid, då de
nyutexaminerade endast utgör en bråkdel av totalantalet lärare. Visserligen
finns det också fördjupnings- och befogenhetsutbildning, men det krävs inte
någon forskning för att dra den kvalitativa slutsatsen att det måste ta många
år innan reformer av lärarutbildningen börjar få genomslag i skolelevernas
genomsnittliga prestationer. Och hur blir det då med en skola som skall ge
alla samma kunskaper?
Skolverket pekar på frågor som ”Vad håller på att ske med den sociala
sammanhållningen?”. Skolverket tar avstånd från essentialism, dvs. en
skola som ser som sin huvuduppgift att förmedla etablerad kunskap. Enligt
Skolverket skall vi bort från en skola där ämneskunskaperna står i centrum
och skapa en skola där eleven står i centrum. Vår utgångspunkt är emellertid
att det måste vara möjligt att kombinera förvärv av ämneskunskaper med
individualiserad undervisning. För motståndarna till ämneskunskaper måste
det vara svårt att avgöra vilken etablerad kunskap som är umbärlig. Mycken
kunskap är rimligen oumbärlig. Det finns en stor fara i att kasta ut barnet
med badvattnet genom att låta vetenskapliga forskningsresultat få slå
igenom i hela systemet genom centrala beslut i regering och riksdag. Alla
vetenskapliga resultat är ju en form av provisorisk kunskap som successivt
förkastas i vissa stycken och ibland förkastas helt. Den naturliga vägen att
låta nya rön slå igenom i praktiken är att tillåta enskilda personer, företag,
kommuner osv. att på eget ansvar söka lösningar under konkurrens.
Resultaten kommer då att kunna jämföras med varandra och det blir genom
en bred demokratisk process som samhället söker sig fram mot ett svar på
frågan hur lärare bäst bör utbildas och hur en framgångsrik lärarhögskola
alltså bör utformas.
Lära för livet
Sverige har tillsammans med övriga EU-länder slagit fast att det är det livslånga
lärandet som nu gäller. Detta innebär att lärandet pågår kontinuerligt under
hela livet, men det är viktigt att skilja mellan lärande som den obligatoriska
skolan skall förmedla och det som i övrigt ligger i uttrycket livslångt lärande.
För Skolverket, liksom för flertalet andra som har med pedagogik och skola
70