Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

samt styrelsen och föreläsararvoden i paritet med de idag i högskolevärlden
gällande nivåerna.
Skulle det bli aktuellt med en högskolepeng, skulle det inte vara några
problem att finansiera LUB, eftersom dennas nivå skulle bestämmas av
kostnaden vid de redan existerande lärarhögskolorna, möjligen justerat
för skillnader i hyreskostnad per kvm på olika orter. Akademiska hus som
äger flertalet fastigheter som används av universitet och högskolor tar ut
marknadshyror (till professorernas vrede!), vilket är en förutsättning för att
ett system med högskolepeng skall fungera. LUB skulle då få samma fördel
som friskolor har med skolpeng, nämligen att starta från början och kunna
hålla nere lokalkostnaderna till förmån för andra och viktigare utgifter.
Enligt vår bedömning bör LUB ha goda chanser att få donationer och
sponsorpengar för speciella ändamål. LUB skall ju representera något helt
nytt, ett projekt för att dramatiskt höja kvaliteten i lärarutbildningen men också
för att utbilda ledare inte bara för skolans värld utan också för näringsliv
och övrig offentlig sektor. Det finns många kapitalstarka institutioner och
privatpersoner som kan tänkas vilja stödja ett sådant projekt.
Sigbrit Franke och Torsten Kälvemark uttrycker pessimism beträffande
finansieringen av den högre utbildningen i ett läge där pressen på
den offentliga sektorns resurser blir allt hårdare samtidigt som den
internationella konkurrensen inom utbildning och forskning blir allt större
[Franke och Kälvemark 2001]. Men de pekar också på att det inte bara
är ett finansieringsproblem utan också en svårighet att hålla internationell
nivå när det gäller forskning och förnyelse och menar att vi kanske kan lära
något av de (del)statliga amerikanska universiteten. Det som de syftar på
är bl.a. att det tycks finnas goda möjligheter att få privata pengar för att
inrätta separatfinansierade professurer. Detta är vanligt inom områden som
medicin och ekonomi men vi tror att med dagens utveckling av kunskap som
generell motor torde det vara rimligt att finna intresse från både näringslivet
och institutioner att finansiera t.ex. en professur med ledarskapsfrågor eller
krishantering som grund.
Förre rektorn vid Lunds universitet professor Håkan Westling, kallad
”Grundbultens fader” efter den högskoleutredning som tog sig namnet
Grundbulten 2 , menar att den svenska, statligt styrda och finansierade
universitetsmodellen inte kommer att överleva [Vinterhed 2000]. I Tyskland är
redan idag sponsring och finansiering från näringslivet en realitet. Münchens
tekniska universitet har till exempel fått bygget till en av fakulteterna genom
BMW som lagt ut DEM 30 miljoner, ca 150 miljoner kronor [Focus 2001, s. 84].
2 Namnet tillkom eftersom ledamöterna var överens om att grundutbildningen är
grundbulten i högskolan och högskolan är en grundbult för samhällets utveckling
[Falk Nilsson].
114