Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Recommendations

Info

största utsträckning av nystartade företag. En utgångspunkt för denna studie är föreställningen att en grundligt reformerad lärarutbildning bara kan komma till stånd i nystartade institutioner med nya huvudmän. Den här presenterade studien, som fått arbetsnamnet LUB – ledar/ lärarutbildning – behandlar alltså lärarutbildningen. För att få till stånd en skola som kan utbilda och fostra barn och ungdomar på det sätt som vi har beslutat i demokratisk ordning krävs det naturligtvis också institutionella reformer av själva skolsystemet, men jag vågar hävda att en stor och viktig del av reformarbetet måste avse lärarutbildningen. Jag är medveten om att jag därmed ger mig ut på minerad mark, men det är värt att söka sig fram i detta minfält eftersom målet, en bra skola för alla barn och ungdomar, är ett av de viktigaste mål vi har. En bra skola är grunden för personlig frihet och självförverkligande i vår tids samhälle, en förutsättning för att vi skall ge livschanser till alla barn och ungdomar och en förutsättning för fortsatt ekonomisk tillväxt och välstånd även när vi går mot en allt större andel pensionärer i befolkningen. När man ger sig in som outsider kan man lätt hamna i att insiders pekar på ett ord eller en mening som kan fördömas. Och det är intressant just i lärarutbildningssammanhang att se vilken roll orden spelar. Man ”avslöjas” som hopplöst konservativ och efter sin tid om man talar om undervisning, trots att det i grunden är det som skolan bedriver även om det nu beskrivs som problembaserat lärande genom deliberativa samtal i kontexten, och liknande uttryck. Lärarna är besvikna över att de inte har bättre lön och högre status men samtidigt har lärarna och deras forskningsexperter byggt en veritabel Berlinmur runt sig själva. Ingen annan anses ha tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att få träda innanför denna mur. Detta stoppar inte mig. Jag ger mig i kast med att lägga fram ett förslag som jag hoppas skall fungera som ett bräckjärn och gör mitt bästa att söka förklara mitt syfte med en terminologi vald så att lekmän skall förstå vad jag menar utan att branschens professionella stöts bort. Målet är således att denna studie skall kunna läsas av alla, eftersom skolan och därmed lärarutbildningen är en fråga för oss alla. Den vänder sig i opinionsbildande syfte till allmänintresserade medborgare och till politiker och teknokrater som inte sedan länge har varit inriktade på skolfrågor och lärarutbildning. Framställningen är därför gjord för att även icke-pedagoger skall kunna följa resonemangen. Därmed blir naturligtvis en hel del övertydligt för dem som redan är väl insatta i ämnet. Det är ett pris man får betala för att bilda opinion på ett område som blivit förbehållet experter. Eftersom jag inte är forskare inom pedagogik, har jag inte en total överblick över fältet, men jag tror att de referenser som används för att belysa olika frågor är representativa och att personerna bakom referenserna står på säker mark. 6
Det är alltid svårt är att finna en slagkraftig titel. Jag övervägde att kalla denna studie En ny fristående ledarutbildning för att understryka huvudtesen att lärarutbildning är en form av ledarutbildning, men fann att det skulle kunna leda tanken fel, då mitt syfte är att reformera just lärarutbildningen. Att studien mynnar ut i att lärarutbildningen bör se väldigt annorlunda ut jämfört med de existerande och att ledarskapet utgör ett fundament för att lärarna skall lyckas med sin uppgift, hoppas jag ändå skall framgå med all tydlighet. Detta arbete hade inte kunnat realiseras utan kunskapsmässigt, moraliskt och inte minst ekonomiskt stöd. Många är de som jag samtalat med i denna fråga under de senaste åren. Jag har mött lärare, studerande, beslutsfattare och andra och lyssnat ivrigt på vad de haft att berätta, men flertalet av dem måste naturligtvis förbli anonyma i detta sammanhang på grund av sitt antal. Däremot har det funnits en grupp som läst mina alster under resans gång och deltagit i ett antal seminarier. Dessa personer har betytt mycket för mitt arbete och därför vill jag särskilt nämna dem. I den allra innersta kärnan, de som varit med från början och som jag vill rikta ett speciellt tack till för deras stora intresse, idérikedom, starka stöd och inte minst för all den tid de givit detta projekt, ingår Bo Sillén, vd på Stiftelsen Företagsam och Björn Wickström, ledarskapskonsult. Sedan utökades gruppen med Heléne Pettersson Jangen, vd för Stiftelsen Institutet för Individanpassad Skola, Jan Edgren, ordförande för Stiftelsen Institutet för Individanpassad Skola och nationalekonomen Nils Lundgren. Kretsen vidgades efter hand och kom att omfatta även Kunskapsskolans chefspedagoger Birgitta Ericson och Torbjörn Bindekrans samt Lars Waldestrand, utredare och f.d. skoldirektör och Ulla Ericson från Svenskt Näringsliv. Slutligen vill jag rikta ett varmt tack till finansiärerna Torsten och Ragnar Söderbergs Stiftelser och Stiftelsen Institutet för Individanpassad Skola. Jag vill dock rikta ett alldeles speciellt tack till Nils Lundgren. Nils är inte bara min partner i livet och i det företag vi båda arbetar i, utan har också visat ett outtröttligt intresse för min studie och bidragit med att bredda perspektiven. Han har dessutom bidragit med kapitel två som sätter in lärarutbildningsfrågan i ett samhällsekonomiskt sammanhang. Genom att Nils har sina rötter i Bofors, i den gamla folkskolan och i latingymnasiet har han kunnat tillföra många exempel som både kryddar och förklarar framställningen och därtill ett antal förhoppningsvis välplacerade latinska citat. När jag i rapporten använder pronomenet ”vi” är det dock fråga om ett vanlig författarvi, dvs. jag menar mig själv, som har skrivit de andra kapitlen och naturligtvis är ensam ansvarig för rapporten i dess helhet och för alla slutsatser som där dras. Saltsjö-Duvnäs i april 2003 7
Page 1 and 2: LEDARSKAP OCH LÄRANDE En friståen
Page 3: Innehåll Förord 5 Sammanfattning
Page 9 and 10: Sammanfattning Citatet ”Det finns
Page 11 and 12: yrkesverksamma liv i en sektor styr
Page 13 and 14: Högre studentantal ger större res
Page 15: genom reformer av lärarutbildninge
Page 18 and 19: Det är frestande att se på tillko
Page 20 and 21: länder är förenligt med vår hyp
Page 22 and 23: allt större del av bruttonationalp
Page 24 and 25: I den senaste offentliga utredninge
Page 26 and 27: Med fördjupningsutbildning avses h
Page 28 and 29: inom nuvarande skolsystem utan geno
Page 30 and 31: Kapitel 2 Några samhällsekonomisk
Page 32 and 33: av varje medborgares utbildning til
Page 34 and 35: för det andra att verksamheterna i
Page 36 and 37: vård - skola - omsorg. Det går in
Page 38 and 39: För det andra beräknas ju avkastn
Page 40 and 41: Förslaget att starta en ny typ av
Page 42 and 43: period som mera allmän skolundervi
Page 44 and 45: talade med förtrytelse om ”folks
Page 46 and 47: klasslärare, medan läroverken had
Page 48 and 49: läromedel och sökprocesser. Lära
Page 50 and 51: är gemensamt för alla lärarstude
Page 52 and 53: termin, kan vara i stort sett vad s
Page 54 and 55: jämte styrkta kunskaper i svenska
Page 56 and 57:
utbildningsområdena samtidigt som
Page 58 and 59:
Detta samarbete motiveras antaglige
Page 60 and 61:
har sin direkta motsvarighet i skol
Page 62 and 63:
att de studerande skall ha möjligh
Page 64 and 65:
eftersom de har stort inflytande p
Page 66 and 67:
Däremot ville 300 bli lärare i me
Page 68 and 69:
Kapitel 5 Skolans uppgift i vår ti
Page 70 and 71:
Vi skall dock inte helt gå förbi
Page 72 and 73:
Det framhålls också att det är v
Page 74 and 75:
monolitiska syn som förs fram av S
Page 76 and 77:
är att lärare har stor betydelse
Page 78 and 79:
lärartäthet vi någonsin har haft
Page 80 and 81:
Riktlinjer för en ny lärarutbildn
Page 82 and 83:
och scenkarisma till lärstilar och
Page 84 and 85:
erednings- och beslutsorgan. Härig
Page 86 and 87:
att de som skall stå för de komma
Page 88 and 89:
farligt spel med barnens utbildning
Page 90 and 91:
lärarutbildningen (ledar- och utbi
Page 92 and 93:
läraryrket är ett yrke där en ko
Page 94 and 95:
del av vår utbildning kommer via e
Page 96 and 97:
en lärarutbildning som inriktar si
Page 98 and 99:
via PLAN 9 som har sitt ursprung i
Page 100 and 101:
Ledarens roll tas upp i block 6. En
Page 102 and 103:
den skala som de blivande lärarna
Page 104 and 105:
För dem som kommer med utländska
Page 106 and 107:
sammanlagt 100 till 110 poäng teor
Page 108 and 109:
Även den mest uttråkade och likgi
Page 110 and 111:
KAP 7 Juridiska och institutionella
Page 112 and 113:
per år för studieplatsen vore det
Page 114 and 115:
samt styrelsen och föreläsararvod
Page 116 and 117:
vara statlig. Det finns starka kraf
Page 118 and 119:
slippa de problem det kan innebära
Page 120 and 121:
Som konstaterades i kapitel 2 måst
Page 122 and 123:
och en studentrepresentant. LUB ska
Page 124 and 125:
delas av denna utredning så till v
Page 126 and 127:
till inlärning genom samtal mellan
Page 128 and 129:
inriktningar av psykologi samt kans
Page 130 and 131:
få in värdegrundsfrågorna får d
Page 132 and 133:
PLAN Projekt/Process för lärandet
Page 134 and 135:
Falk Nilsson, E, ”Grundbulten - o
Page 136 and 137:
Metalls utredningsavdelning [2001],
show all

Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?