Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Recommendations

Info

delas av denna utredning så till vida att utbildningen inte behöver dra på sig att ha allt ”in house” utan kan nyttja till exempel samarbete med forskare inom hela den akademiska världen både nationellt och internationellt. Men det måste säkerligen finnas forskarresurser ”in house” för att det skall vara möjligt att samarbeta på ett vettigt sätt. Genom att inte bygga alltför fasta celler ökar emellertid möjligheterna att ta del av det stora utbud som finns utan att dra på sig onödiga fasta kostnader. Lyckas det, är det naturligtvis till gagn för alla. Statens kostnader hålls ned, finansiärernas kostnader blir lägre och studenter och lärare får en bredare marknad för informationsinhämtning. Kostnader läggs mer på samarbets- och åtkomstavtal. Dessa idéer måste komma att utvecklas i ett senare skede. Slutsats Sveriges riksdag, regeringen och Högskoleverket är de tre som avgör om det är möjligt att få starta en ny utbildning, om den inte läggs under en befintlig, fristående högskola. Eftersom det är Sveriges riksdag som beslutar om vilka statliga universitet och högskolor som får finnas så är det här som det avgörs. Innebär detta att det helt och hållet är ett politiskt beslut och att beslutet skulle följa traditionellt mönster där det socialistiska blocket är emot konkurrens inom den offentliga sektorn och det borgerliga är för? De ideologiska låsningarna på detta område håller på att lösas upp och hindren är i huvudsak olika särintressen som inte nödvändigtvis behöver vara avgörande hinder. Ingen kan heller ha undgått att notera att det är ont om lärare och att alla prognoser pekar på än större framtida problem. En politisk långbänk skulle naturligtvis kunna uppskjuta en start väsentligen, men under tiden närmar vi oss då allt snabbare det krisscenario som målats upp av Kommunförbundet och Lärarnas Riksförbund för att nämna några. Om regeringen ställer sig positiv, kan en proposition utarbetas och bli föremål för riksdagsbehandling ganska snabbt, kanske på några få månader. Högskoleverket skulle få uppdraget att granska en ansökan för att kunna bevilja denna utbildning examinationsrätt och därefter skulle styrelsen för den fristående lärar/ledarutbildningen tillsättas och besluta om utbildningsprogrammet i enlighet med förslaget i kapitel 6. Det framgår av examensordningen (bilaga till högskoleförordningen) vilka krav som den studerande skall ha uppfyllt. Examinationskraven kommer vara fler och annorlunda komponerade än de som Högskoleverket ställer för motsvarande utbildningar idag. LUB skulle, om det finns mycket god vilja, kunna starta höstterminen 2004. Snabba beslut har fattats tidigare. Som exempel kan Förordning (1999:234) om särskilda lärarutbildningar (avsåg utbildning av lärare inom matematik, naturvetenskap och teknik) tas. Den trädde i kraft i april 1999 för att verka fram till juli 2001. Självklart kan inte denna nu föreslagna utbildning få en så kort prövoperiod men det går att fatta beslut och få igång en utbildning på relativt kort tid om viljan finns. 124
Appendix 1 Centrala begrepp i lärarutbildning ”Om vi ska satsa på utbildning, så ska vi inte dölja att vi fått en.” Josiah Bartlet, Vita huset 1 Didaktik, metodik och pedagogik Dessa tre ord utgör nyckelbegreppen när man talar om lärarkompetens. Det är inom dessa områden som utbildningen cirkulerar. Den nya statliga lärarutbildningen (LUK) lyfter särskilt fram begreppet didaktik, vilket vi tydligt kan se i lärarhögskolornas kursutbud där inriktningar som ”svenska/ spanska/tyska med didaktik” eller ”matte/didaktik” är vanliga. Vad innehåller då dessa centrala ord? Här nedan följer en kort genomgång, där innehållet huvudsakligen är hämtat direkt ur Nationalencyklopedin men också från Egidius [2002] och Lundgren [1996]. Gränserna mellan de tre områdena är inte skarpa, vilket kan exemplifieras med att den heuristiska metoden förs till didaktiken under det att den snarlika sokratiska maieutiken 2 sorteras in under metodiken. Jag skall försöka förklara varför uppdelningen bibehålls trots att den kanske bidrar mer till förvirring än klargörande. Didaktik Didaktik är en underavdelning av pedagogiken som innebär att undervisningen sker planmässigt enligt givna läroplaner, att det finns en metod i konsten att undervisa. Undervisningsmetoderna har skiftat och olika pedagogiska teorier har också lett till skilda didaktiska system. En sådan teori är den heuristiska metoden, som spelade en viktig roll i lärarutbildningen under senare delen av 1800-talet. Det är en sokratisk metod där eleven stimuleras att genom av läraren ställda frågor självständigt nå fram till kunskap och insikt. Inte så olikt dagens arbetssätt, även om man inte refererar till den som ett heuristiskt arbetssätt. En annan teori är arbetsskolan, som är en sammanfattande term inom främst tyskspråkig pedagogik för ideologier och skolprogram som uppstod i Centraleuropa och de nordiska länderna omkring och efter sekelskiftet 1900. I Sverige stödde regeringen försök med denna metod genom bland annat aktivitetspedagogen Elsa Köhlers arbete i Göteborg och Arvid Gierows arbetsskolepedagogiska försök i Helsingborg (”Arbetsskola – arbetsglädje”, 1936-37). En tredje metod är dialogpedagogiken, en undervisningsform som syftar 1 Avsnitt sänt i Teve 2002-10-14. 2 Se Appendix 2, Ordlista. 125
Page 1 and 2:
LEDARSKAP OCH LÄRANDE En friståen
Page 3:
Innehåll Förord 5 Sammanfattning
Page 6 and 7:
största utsträckning av nystartad
Page 9 and 10:
Sammanfattning Citatet ”Det finns
Page 11 and 12:
yrkesverksamma liv i en sektor styr
Page 13 and 14:
Högre studentantal ger större res
Page 15:
genom reformer av lärarutbildninge
Page 18 and 19:
Det är frestande att se på tillko
Page 20 and 21:
länder är förenligt med vår hyp
Page 22 and 23:
allt större del av bruttonationalp
Page 24 and 25:
I den senaste offentliga utredninge
Page 26 and 27:
Med fördjupningsutbildning avses h
Page 28 and 29:
inom nuvarande skolsystem utan geno
Page 30 and 31:
Kapitel 2 Några samhällsekonomisk
Page 32 and 33:
av varje medborgares utbildning til
Page 34 and 35:
för det andra att verksamheterna i
Page 36 and 37:
vård - skola - omsorg. Det går in
Page 38 and 39:
För det andra beräknas ju avkastn
Page 40 and 41:
Förslaget att starta en ny typ av
Page 42 and 43:
period som mera allmän skolundervi
Page 44 and 45:
talade med förtrytelse om ”folks
Page 46 and 47:
klasslärare, medan läroverken had
Page 48 and 49:
läromedel och sökprocesser. Lära
Page 50 and 51:
är gemensamt för alla lärarstude
Page 52 and 53:
termin, kan vara i stort sett vad s
Page 54 and 55:
jämte styrkta kunskaper i svenska
Page 56 and 57:
utbildningsområdena samtidigt som
Page 58 and 59:
Detta samarbete motiveras antaglige
Page 60 and 61:
har sin direkta motsvarighet i skol
Page 62 and 63:
att de studerande skall ha möjligh
Page 64 and 65:
eftersom de har stort inflytande p
Page 66 and 67:
Däremot ville 300 bli lärare i me
Page 68 and 69:
Kapitel 5 Skolans uppgift i vår ti
Page 70 and 71:
Vi skall dock inte helt gå förbi
Page 72 and 73:
Det framhålls också att det är v
Page 74 and 75: monolitiska syn som förs fram av S
Page 76 and 77: är att lärare har stor betydelse
Page 78 and 79: lärartäthet vi någonsin har haft
Page 80 and 81: Riktlinjer för en ny lärarutbildn
Page 82 and 83: och scenkarisma till lärstilar och
Page 84 and 85: erednings- och beslutsorgan. Härig
Page 86 and 87: att de som skall stå för de komma
Page 88 and 89: farligt spel med barnens utbildning
Page 90 and 91: lärarutbildningen (ledar- och utbi
Page 92 and 93: läraryrket är ett yrke där en ko
Page 94 and 95: del av vår utbildning kommer via e
Page 96 and 97: en lärarutbildning som inriktar si
Page 98 and 99: via PLAN 9 som har sitt ursprung i
Page 100 and 101: Ledarens roll tas upp i block 6. En
Page 102 and 103: den skala som de blivande lärarna
Page 104 and 105: För dem som kommer med utländska
Page 106 and 107: sammanlagt 100 till 110 poäng teor
Page 108 and 109: Även den mest uttråkade och likgi
Page 110 and 111: KAP 7 Juridiska och institutionella
Page 112 and 113: per år för studieplatsen vore det
Page 114 and 115: samt styrelsen och föreläsararvod
Page 116 and 117: vara statlig. Det finns starka kraf
Page 118 and 119: slippa de problem det kan innebära
Page 120 and 121: Som konstaterades i kapitel 2 måst
Page 122 and 123: och en studentrepresentant. LUB ska
Page 126 and 127: till inlärning genom samtal mellan
Page 128 and 129: inriktningar av psykologi samt kans
Page 130 and 131: få in värdegrundsfrågorna får d
Page 132 and 133: PLAN Projekt/Process för lärandet
Page 134 and 135: Falk Nilsson, E, ”Grundbulten - o
Page 136 and 137: Metalls utredningsavdelning [2001],
show all

Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?