Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

man nog vänta sig en politisk beredskap att överväga förslag som innebär
seriösa försök att vända utvecklingen.
Det är sant att den svenska skolan står sig ganska bra i internationella
jämförelser, men andra länder är också, med rätta, mycket bekymrade
över utvecklingen i sina skolor och i sina lärarutbildningar. En blick på
omvärlden och de stora satsningar som gjorts för att försöka reformera
lärarutbildningar inom systemets ram visar att det har varit lika svårt där som
här. I Storbritannien har vi Blairs Green Paper, i Tyskland förskräckelsen över
resultatet av Pisarapporten, i New South Wales i Australien den ambitiösa
rapporten Quality Matters och i USA enormt omfattande forskningsinsatser,
några av dessa togs upp i kapitel 1. Att framstå som hyfsad i jämförelse med
andra utvecklade länder betyder alltså ingalunda att vi ligger nära de uppsatta
målen för den svenska skolan. Visserligen finns det goda skäl att mäta oss i
en internationell konkurrens, men en förutsättning för att benchmarking skall
fungera bra är ju att det finns konkurrenter som är framgångsrika. Så är
inte fallet för närvarande. I detta läge måste det faktiska resultatet i Sverige
jämföras med de uppställda målen och då finns det skäl att vara orolig,
missnöjd och beredd att pröva nya vägar.
Lärarutbildningen är underkastad statlig tillsyn i Sverige och detta kan ses
som ett inslag i de ansträngningar som görs för att nå slutmålet, dvs. en
skola av hög kvalitet, likvärdig för alla. Detta förhållande måste tolkas som att
regering och riksdag hyser förtroende för tillsynsmyndigheterna och därmed
finns det egentligen inget principiellt hinder för att en fristående verksamhet
kan tillåtas få pröva sina vingar. Att granskningar och jämförelser mellan
olika utbildningsalternativ skall ske är självklart. Hela syftet med föreliggande
projekt är ju just att åstadkomma något annorlunda och bättre och därmed få
igång förändringsprocessen i hela systemet för lärarutbildning.
Eftersom den här presenterade studien bygger på tanken att tunga system
inte självmant reformerar sig inifrån, men att de med tiden kan förändras
genom konkurrens, är det en oundgänglig förutsättning att LUB skall vara
fristående från det nuvarande systemet. Denna förutsättning strider inte
principiellt mot statsmaktens uppläggning som ju är att tillåta frihet för
lärarhögskolorna att välja olika vägar att nå de mål som samma statsmakt
har satt upp.
Finansiering
Finansieringsfrågan är den springande punkten. I det avseendet bör inga
skillnader mellan olika utbildningar finnas. En avgiftsbelagd utbildning är
inte möjlig och inte heller önskvärd och de studerande vid LUB måste
ges identiskt samma tillgång till studiemedel och studielån som övriga
högskolestuderande. Även om vi idag har ungdomar som ger sig ut i världen
och studerar på universitet där man betalar hundratusen kronor eller mer
111