Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Även den mest uttråkade och likgiltiga elev visar sig ha intressen och
engagemang utanför skolans värld. Det betyder att det går att hitta fram
till varje individ. Individualisering i dess egentliga betydelse är naturligtvis
avgörande för framgång. Men vi bör också använda de forskningsresultat
som börjar växa fram beträffande skillnader i intelligens. Det är fråga om nya
och osäkra rön och det tvistas om hur de skall tolkas och vilka begrepp som
bör användas. Utan att ta ställning i detalj kan vi konstatera att det börjar
växa fram distinktioner mellan olika slag av intelligens. Intelligenskvoten – IQ
– har vi mätt och stött och blött under hundra år. Mätningarna har väl i stort
sett kommit att bli en test på hur väl individen tillgodogjort sig västvärldens
skolutbildning.
Det är emellertid välkänt att människor som uppfattas som mycket intelligenta
senare i livet ofta kan berätta om sitt totala misslyckande i skolan, om sina
urusla betyg. Dessa individer har kanske inte haft höga värden i sina IQtest,
men kanske skulle de ha klarat sig mycket bra om de hade värderats
utifrån ett EQ-test, dvs. där man mätt den emotionella intelligensen. På detta
område finns inte alls lika många forskningsresultat och vi är långt från en
etablerad samsyn inom forskarsamfundet, men det förefaller som forskarna
här har fått upp ett spår som kan leda till ny och viktig kunskap om hur
människor lär sig.
Ytterligare begrepp som har börjat användas och forskas omkring är
andlig (spiritual) intelligens (SQ) och omedveten intelligens [Vedfelt 2001,
s. 12]. Det är kanske för tidigt att börja ta in sådana forskningsresultat i
en lärarutbildning idag, men man bör ha god kontakt med forskningen på
dessa områden för att kunna ligga i frontlinjen när det gäller att utveckla
verksamheten. Så går det till vid tillverkning av läkemedel, stål och datorer
och det måste vara ännu mycket viktigare att se till att utbildningssektorn
följer forskningen tätt i spåren.
Vad erbjuds studenterna? Jo, en utbildning som efterfrågas på många olika
håll i samhället och bland annat av skolan. Grundskola eller gymnasium kan
vara en naturlig inkörsport till yrkeslivet och samtidigt något att återvända till.
Denna utbildning är inte beroende av dagssituationen inom en viss sektor
utan ger studenten ämneskunskaper parade med en gedigen utbildning i
ledarskap och utbildningskunskap. Detta gör att dessa studenter, i motsats
till sina konkurrenter från de statliga lärarhögskolorna, inte är bundna till att
gå ut i en lärarroll knuten till dagens system. Dessa lärare/ledare utbildas att
klara att genomföra det som lagstiftarna avkräver skolan, men de behåller sin
frihet genom att ha tillgång till arbetsmarknaden i stort. För dessa gäller inte
längre ”en gång lärare alltid lärare”. I kunskapssamhället skall världen ligga
öppen för dem som har utbildning för att bli lärare med goda ledaregenskaper
eller ledare med goda pedagogiska kunskaper.
108