Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Recommendations

Info

få in värdegrundsfrågorna får dessa frågor den naturliga roll de måste ha. Separatbehandlas dessa frågor går många möjligheter att göra dessa viktiga frågor till en naturlig del av elevernas vardag och deras kunskapsutveckling förlorade. Hur vi hanterar dessa frågor beror i allra högsta grad hur vi definierar värdegrunden. På Skolverkets konferens den 25 april 2001 pekade Pirjo Lahdenperä, chef för Ledarskapscentrum vid Mälardalens högskola, på att vi i Sverige talar om skoldemokrati endast utifrån elevperspektivet. Ju mer elevinflytande desto mer demokrati, inte föräldrainflytande eller personalinflytande och hon såg det som att vi i Sverige tenderar att tycka att barnet redan i treårsåldern är kompetent i dessa avseenden under det att denna kompetens tycks antas minska ju äldre man blir. Bara genom denna lilla referens kan vi se hur eldfängda dessa frågor är och därmed hur omöjligt det är att skapa bred samsyn. Intressant är också i detta sammanhang att politiska värderingar har accepterats i hög utsträckning i läromedlen. Detta framträder tydligast inom ämnen som historia och samhällskunskap men även inom miljöområdet. Utformningen av både skolans olika styrdokument och synsättet som präglar lärarutbildningen är frammejslat av det pedagogiska etablissemanget. Deras inflytande är väsentligen större än vad de flesta inser. På de beredande planen, både när det gäller parlamentariska utredningar och andra offentliga utredningar, sitter pedagogikexperter i arbetsgrupper och delegationer men finns också med som representanter för olika särintressen, som t.ex. fackliga organisationer [Larsson, H A 2002, s. 63-64]. Kunskapen hos politikerna har under slutet av 1900-talet inte varit så stor då skolfrågan inte heller haft någon framträdande roll förrän strax före sekelskiftet. Därför har också experterna kunnat driva utvecklingen i den av dem önskad riktning. Redan den förra lärarutbildningskommittén LUT 74 ville minska lärarens kunskapsförmedlande roll och ändra yrket mot rollen som en social och emotionell utvecklare [Larsson, H A 2002, s. 50-51]. Under samma epok har Sverige som en monokultur radikalt förändrats. Vår befolkning har ökat med en miljon invandrare som delvis kommer från helt andra kulturer, språkområden och utvecklingsnivåer. Därför måste demokrati, som en av värdegrundens viktigaste byggstenar, idag inkludera pluralism och därmed kan inte den monokulturella svenska skolan och den monokulturella lärarutbildningen bestå. Utbildningspolitik står inte isolerad ifrån arbetsmarknadspolitik och ekonomisk politik i en nation. Det är inte bara en utbildningsminister som bör ha synpunkter på en lärarutbildning och pedagogiska forskare har inte ensamrätt till hur vårt gemensamma framtida samhälle skall gestaltas. Vi alla tar del i detta viktiga bygge. 130
Appendix 2 Ordlista Fenomenologisk pedagogisk ansats inspirerad av fenomenologin. pedagogik En av dess huvudprinciper är att undervisning skall ta sin utgångspunkt i elevernas livsvärld, dvs. i den av dem upplevda världen. Det är därvid väsentligt att läraren vinner insikt om hur det som undervisningen behandlar framstår för eleverna och hur undervisningssituationen upplevs av dem. I Sverige hade landets förste professor i pedagogik Bertil Hammer fenomenologiska inslag i sin forskning. Senare har en fenomenologiskt orienterad pedagogik utvecklats vid Göteborgs universitet av Ference Marton och dennes medarbetare. Den är baserad på en speciell forskningsmetodik kallad fenomenografi, som går ut på att identifiera och beskriva de kvalitativt skilda sätt på vilka människor uppfattar olika företeelser i sin omvärld. IKT Informations- och kommunikationsteknik. Begreppet används ofta synonymt med informationsteknik (IT), men betonar kommunikationskomponenten starkare. IKT är en översättning av det engelska begreppet Information and Communication Technology (ICT). LADOK Lokalt ADB-baserat dokumentationssystem Metakognition står för att eleven har kunskap om lärandets natur samt medvetenhet om och kontroll av egen inlärning (Sven-Olof Hägglund) Lgr 62, Lgr 69, Läroplaner för grundskolan (62-80), läroplan för Lgr 80, Lpo 94 obligatoriska skolan (94) Lgy 70, Lpf 94 Läroplan för gymnasieskolan (70), läroplan för frivilliga skolan (94) PEEL Project for Enhancing Effective Learning, skapat av John Baird, Faculty of Education, University of Melbourne och Ian Mitchell, Monach University. 131
Page 1 and 2:
LEDARSKAP OCH LÄRANDE En friståen
Page 3:
Innehåll Förord 5 Sammanfattning
Page 6 and 7:
största utsträckning av nystartad
Page 9 and 10:
Sammanfattning Citatet ”Det finns
Page 11 and 12:
yrkesverksamma liv i en sektor styr
Page 13 and 14:
Högre studentantal ger större res
Page 15:
genom reformer av lärarutbildninge
Page 18 and 19:
Det är frestande att se på tillko
Page 20 and 21:
länder är förenligt med vår hyp
Page 22 and 23:
allt större del av bruttonationalp
Page 24 and 25:
I den senaste offentliga utredninge
Page 26 and 27:
Med fördjupningsutbildning avses h
Page 28 and 29:
inom nuvarande skolsystem utan geno
Page 30 and 31:
Kapitel 2 Några samhällsekonomisk
Page 32 and 33:
av varje medborgares utbildning til
Page 34 and 35:
för det andra att verksamheterna i
Page 36 and 37:
vård - skola - omsorg. Det går in
Page 38 and 39:
För det andra beräknas ju avkastn
Page 40 and 41:
Förslaget att starta en ny typ av
Page 42 and 43:
period som mera allmän skolundervi
Page 44 and 45:
talade med förtrytelse om ”folks
Page 46 and 47:
klasslärare, medan läroverken had
Page 48 and 49:
läromedel och sökprocesser. Lära
Page 50 and 51:
är gemensamt för alla lärarstude
Page 52 and 53:
termin, kan vara i stort sett vad s
Page 54 and 55:
jämte styrkta kunskaper i svenska
Page 56 and 57:
utbildningsområdena samtidigt som
Page 58 and 59:
Detta samarbete motiveras antaglige
Page 60 and 61:
har sin direkta motsvarighet i skol
Page 62 and 63:
att de studerande skall ha möjligh
Page 64 and 65:
eftersom de har stort inflytande p
Page 66 and 67:
Däremot ville 300 bli lärare i me
Page 68 and 69:
Kapitel 5 Skolans uppgift i vår ti
Page 70 and 71:
Vi skall dock inte helt gå förbi
Page 72 and 73:
Det framhålls också att det är v
Page 74 and 75:
monolitiska syn som förs fram av S
Page 76 and 77:
är att lärare har stor betydelse
Page 78 and 79:
lärartäthet vi någonsin har haft
Page 80 and 81: Riktlinjer för en ny lärarutbildn
Page 82 and 83: och scenkarisma till lärstilar och
Page 84 and 85: erednings- och beslutsorgan. Härig
Page 86 and 87: att de som skall stå för de komma
Page 88 and 89: farligt spel med barnens utbildning
Page 90 and 91: lärarutbildningen (ledar- och utbi
Page 92 and 93: läraryrket är ett yrke där en ko
Page 94 and 95: del av vår utbildning kommer via e
Page 96 and 97: en lärarutbildning som inriktar si
Page 98 and 99: via PLAN 9 som har sitt ursprung i
Page 100 and 101: Ledarens roll tas upp i block 6. En
Page 102 and 103: den skala som de blivande lärarna
Page 104 and 105: För dem som kommer med utländska
Page 106 and 107: sammanlagt 100 till 110 poäng teor
Page 108 and 109: Även den mest uttråkade och likgi
Page 110 and 111: KAP 7 Juridiska och institutionella
Page 112 and 113: per år för studieplatsen vore det
Page 114 and 115: samt styrelsen och föreläsararvod
Page 116 and 117: vara statlig. Det finns starka kraf
Page 118 and 119: slippa de problem det kan innebära
Page 120 and 121: Som konstaterades i kapitel 2 måst
Page 122 and 123: och en studentrepresentant. LUB ska
Page 124 and 125: delas av denna utredning så till v
Page 126 and 127: till inlärning genom samtal mellan
Page 128 and 129: inriktningar av psykologi samt kans
Page 132 and 133: PLAN Projekt/Process för lärandet
Page 134 and 135: Falk Nilsson, E, ”Grundbulten - o
Page 136 and 137: Metalls utredningsavdelning [2001],
show all

Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?