Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Kapitel 3 Lärarutbildningen i Sverige – bakgrund till
och analys av nuläget
Citatet
” – Jag skulle vilja läsa – psykologi! stötte hon fram. – Och pedagogik! tillade hon, i
hopp om att det åtminstone skulle finna förståelse hos en seminarierektor. – Vet ni,
det är verkligen ingenting att studera, sade rektorn torrt. Jag vet det, för jag har gjort
det själv.” Ur Karin Boye, Kris, (1934)
En kort återblick på hur lärarutbildningen har sett ut i det förgångna visar
att dagens problem inte är nya. Lärarutbildningen har egentligen alltid legat
långt efter det akademiska och ideologiska tänkandet kring pedagogiska
spörsmål och det har varit stora problem med att få fram behöriga lärare
även under tidigare epoker. Stora klasser och låg lärartäthet präglade skolan
i mycket större utsträckning före andra världskriget.
Den svenske läraren växer fram
En av Europas första stora läroboksförfattare var Pierre de la Ramée (Petrus
Ramus, 1515-72), som på 1500-talet formulerade ett pedagogiskt alternativ
till aristotelismen. Ramismen fick framförallt stort inflytande i Nordeuropa och
Johan Skytte (1577-1645) influerades starkt av dessa tankar då han i slutet
av 1500-talet studerade vid tyska universitet. Som lärare till den blivande
Gustaf II Adolf fick Johan Skytte stort inflytande över utbildningsfrågor i landet
och balanserade det högadliga inflytande som framför allt Axel Oxenstierna
stod för. Den skytteanska professuren i vältalighet och statskunskap som
han inrättade i Uppsala finns alltjämt kvar, idag dock endast i statskunskap.
Men i begreppet skytteansk anda kvarstår vältaligheten som en viktig del och
professorsstolen tog sin utgångspunkt i att höja utbildningsnivån för dåtidens
statstjänstemän.
I mitten av 1600-talet bjöd emellertid Oxenstierna in Johann Amos Comenius
(1592-1670) för att utarbeta läromedel och läroplaner för det svenska
utbildningsväsendet. Comenius var dåtidens store läroboksförfattare och
pedagog, med Didactica Magna (Stora undervisningsläran) som sitt mest
kända verk på området. Hans idé om att ge undervisning åt alla barn, inte
bara åt de bättre ställdas och inte bara åt pojkar, parat med hans syn på
att undervisning skall anpassas efter barnets olika utvecklingsstadier, var
framsynt.
Comenius tycks inte ha fått något större inflytande på det svenska
utbildningssystemet, men att han togs hit överhuvudtaget kan ändå ses som
ett uttryck för att redan den svenska stormaktstidens etablissemang förstod
vikten av utbildning.
Det svenska läraryrkets roll och dess status i samhället har under den
41