Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Kapitel 4 Kritik mot den nuvarande
lärarutbildningen
Citatet
”Att lämna lärarhögskolan blev en chock. Det måste vara nåt fundamentalt fel på en
utbildning som inte förbereder oss på den verklighet som väntar.”
Tommy Thunström [2000, s. 12]
Kritiken mot lärarutbildningen i Sverige har varit skarp från många håll.
Kritiken mot den nya lärarutbildningen – LUK:en [Att lära och leda 1999],
en reform som ännu är i sin linda, kommer även den från många olika håll.
Samtidigt finns det naturligtvis försvarare av hela eller delar av systemet,
men det är oroande att dessa i huvudsak återfinns i maktens boningar, bland
dem som har sin försörjning från detta system och bygger sin karriär på
det. Det finns givetvis sympatiskt inställda även utanför dessa kretsar, men
dessa tycks vara i klar minoritet. Här görs inte ett försök att på guldvåg väga
samman alla olika argument som framförts och ambitionen är inte att belysa
allt som kan vara relevant utan koncentrationen sker på kritik som väger
tungt därför att den vilar på gedigen erfarenhet och för att kritiken i sig är
intressant, ibland endast för sitt innehåll men ibland också på grund av sin
avsändare.
Kritik inifrån
I Moderna Tider [Holm 2001] intervjuas Mikael Alexandersson, en av
sekreterarna i LUK, numera professor i pedagogik vid Luleå tekniska
universitet, som där säger om den dåvarande utbildningen att den ”är för
abstrakt och för vag. Den ger inte lärarna den trygghet som det innebär att
bottna i en gedigen teoribildning. Lärarna är för dåliga på att lära ut och
möta eleverna, och kan för lite om sina ämnen.” Visserligen är han samtidigt
irriterad på att ”så fort det gäller skolan kommer alltid en massa kritik mot
lärarhögskolorna”, men det är svårt att se annat än att han själv levererar den
mest svidande kritik. Därtill kommer att LUK ju faktiskt föreslog en ytterligare
försvagning av ämneskompetensen, trots att en av dess sekreterare här
konstaterar att denna var för låg redan tidigare.
Röster från Lund och Uppsala
Lunds universitet, Sveriges näst äldsta, grundat 1668, framför i sitt yttrande
från matematisk-naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen att LUK:s förslag
innebär en kraftig omfördelning till ämnesstudiernas nackdel, vilket kan
innebära att en gymnasielärarexamen kan komma att innehålla 50 poäng
mindre av ämnesstudier än vad som tidigare föreskrivits. Detta betyder att
ämnesstudierna skulle kunna komma att reduceras med över ett läsår på
heltid [Lunds universitet 1999]. Även Nordens äldsta universitet, Uppsala
universitet, pekar på en ”oacceptabel minskning av ämnesstudierna” [Uppsala
universitet 1999]. Bägge framför också vikten av gedigna ämnesstudier för
61