Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Recommendations

Info

Även den mest uttråkade och likgiltiga elev visar sig ha intressen och engagemang utanför skolans värld. Det betyder att det går att hitta fram till varje individ. Individualisering i dess egentliga betydelse är naturligtvis avgörande för framgång. Men vi bör också använda de forskningsresultat som börjar växa fram beträffande skillnader i intelligens. Det är fråga om nya och osäkra rön och det tvistas om hur de skall tolkas och vilka begrepp som bör användas. Utan att ta ställning i detalj kan vi konstatera att det börjar växa fram distinktioner mellan olika slag av intelligens. Intelligenskvoten – IQ – har vi mätt och stött och blött under hundra år. Mätningarna har väl i stort sett kommit att bli en test på hur väl individen tillgodogjort sig västvärldens skolutbildning. Det är emellertid välkänt att människor som uppfattas som mycket intelligenta senare i livet ofta kan berätta om sitt totala misslyckande i skolan, om sina urusla betyg. Dessa individer har kanske inte haft höga värden i sina IQtest, men kanske skulle de ha klarat sig mycket bra om de hade värderats utifrån ett EQ-test, dvs. där man mätt den emotionella intelligensen. På detta område finns inte alls lika många forskningsresultat och vi är långt från en etablerad samsyn inom forskarsamfundet, men det förefaller som forskarna här har fått upp ett spår som kan leda till ny och viktig kunskap om hur människor lär sig. Ytterligare begrepp som har börjat användas och forskas omkring är andlig (spiritual) intelligens (SQ) och omedveten intelligens [Vedfelt 2001, s. 12]. Det är kanske för tidigt att börja ta in sådana forskningsresultat i en lärarutbildning idag, men man bör ha god kontakt med forskningen på dessa områden för att kunna ligga i frontlinjen när det gäller att utveckla verksamheten. Så går det till vid tillverkning av läkemedel, stål och datorer och det måste vara ännu mycket viktigare att se till att utbildningssektorn följer forskningen tätt i spåren. Vad erbjuds studenterna? Jo, en utbildning som efterfrågas på många olika håll i samhället och bland annat av skolan. Grundskola eller gymnasium kan vara en naturlig inkörsport till yrkeslivet och samtidigt något att återvända till. Denna utbildning är inte beroende av dagssituationen inom en viss sektor utan ger studenten ämneskunskaper parade med en gedigen utbildning i ledarskap och utbildningskunskap. Detta gör att dessa studenter, i motsats till sina konkurrenter från de statliga lärarhögskolorna, inte är bundna till att gå ut i en lärarroll knuten till dagens system. Dessa lärare/ledare utbildas att klara att genomföra det som lagstiftarna avkräver skolan, men de behåller sin frihet genom att ha tillgång till arbetsmarknaden i stort. För dessa gäller inte längre ”en gång lärare alltid lärare”. I kunskapssamhället skall världen ligga öppen för dem som har utbildning för att bli lärare med goda ledaregenskaper eller ledare med goda pedagogiska kunskaper. 108
Framtidsvision Tanken är att utveckla denna utbildning och skräddarsy den för länder i Europa och erbjuda vårt upplägg men med länderspecifika krav. Dessutom vill vi erbjuda en europeisk mastersutbildning som skall kunna ges på olika platser i Europa. Vi tror nämligen att när man utvärderat denna utbildning så kommer den vara lätt att sälja till en rad länder som har minst lika stora problem som Sverige med sina lärarutbildningar. 109
Page 1 and 2:
LEDARSKAP OCH LÄRANDE En friståen
Page 3:
Innehåll Förord 5 Sammanfattning
Page 6 and 7:
största utsträckning av nystartad
Page 9 and 10:
Sammanfattning Citatet ”Det finns
Page 11 and 12:
yrkesverksamma liv i en sektor styr
Page 13 and 14:
Högre studentantal ger större res
Page 15:
genom reformer av lärarutbildninge
Page 18 and 19:
Det är frestande att se på tillko
Page 20 and 21:
länder är förenligt med vår hyp
Page 22 and 23:
allt större del av bruttonationalp
Page 24 and 25:
I den senaste offentliga utredninge
Page 26 and 27:
Med fördjupningsutbildning avses h
Page 28 and 29:
inom nuvarande skolsystem utan geno
Page 30 and 31:
Kapitel 2 Några samhällsekonomisk
Page 32 and 33:
av varje medborgares utbildning til
Page 34 and 35:
för det andra att verksamheterna i
Page 36 and 37:
vård - skola - omsorg. Det går in
Page 38 and 39:
För det andra beräknas ju avkastn
Page 40 and 41:
Förslaget att starta en ny typ av
Page 42 and 43:
period som mera allmän skolundervi
Page 44 and 45:
talade med förtrytelse om ”folks
Page 46 and 47:
klasslärare, medan läroverken had
Page 48 and 49:
läromedel och sökprocesser. Lära
Page 50 and 51:
är gemensamt för alla lärarstude
Page 52 and 53:
termin, kan vara i stort sett vad s
Page 54 and 55:
jämte styrkta kunskaper i svenska
Page 56 and 57:
utbildningsområdena samtidigt som
Page 58 and 59: Detta samarbete motiveras antaglige
Page 60 and 61: har sin direkta motsvarighet i skol
Page 62 and 63: att de studerande skall ha möjligh
Page 64 and 65: eftersom de har stort inflytande p
Page 66 and 67: Däremot ville 300 bli lärare i me
Page 68 and 69: Kapitel 5 Skolans uppgift i vår ti
Page 70 and 71: Vi skall dock inte helt gå förbi
Page 72 and 73: Det framhålls också att det är v
Page 74 and 75: monolitiska syn som förs fram av S
Page 76 and 77: är att lärare har stor betydelse
Page 78 and 79: lärartäthet vi någonsin har haft
Page 80 and 81: Riktlinjer för en ny lärarutbildn
Page 82 and 83: och scenkarisma till lärstilar och
Page 84 and 85: erednings- och beslutsorgan. Härig
Page 86 and 87: att de som skall stå för de komma
Page 88 and 89: farligt spel med barnens utbildning
Page 90 and 91: lärarutbildningen (ledar- och utbi
Page 92 and 93: läraryrket är ett yrke där en ko
Page 94 and 95: del av vår utbildning kommer via e
Page 96 and 97: en lärarutbildning som inriktar si
Page 98 and 99: via PLAN 9 som har sitt ursprung i
Page 100 and 101: Ledarens roll tas upp i block 6. En
Page 102 and 103: den skala som de blivande lärarna
Page 104 and 105: För dem som kommer med utländska
Page 106 and 107: sammanlagt 100 till 110 poäng teor
Page 110 and 111: KAP 7 Juridiska och institutionella
Page 112 and 113: per år för studieplatsen vore det
Page 114 and 115: samt styrelsen och föreläsararvod
Page 116 and 117: vara statlig. Det finns starka kraf
Page 118 and 119: slippa de problem det kan innebära
Page 120 and 121: Som konstaterades i kapitel 2 måst
Page 122 and 123: och en studentrepresentant. LUB ska
Page 124 and 125: delas av denna utredning så till v
Page 126 and 127: till inlärning genom samtal mellan
Page 128 and 129: inriktningar av psykologi samt kans
Page 130 and 131: få in värdegrundsfrågorna får d
Page 132 and 133: PLAN Projekt/Process för lärandet
Page 134 and 135: Falk Nilsson, E, ”Grundbulten - o
Page 136 and 137: Metalls utredningsavdelning [2001],
show all

Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?