Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Recommendations

Info

Riktlinjer för en ny lärarutbildning Problemet att starta en lärarutbildning som är helt fristående från nuvarande lärarhögskolor och som därmed kan börja på ny kula sönderfaller i tre olika delar: • • • 80 att utveckla ett konkret förslag till hur en sådan lärarutbildning bör se ut, att säkerställa att den följer de regler som statsmakten har ställt upp för lärarutbildning, att lösa frågor kring finansiering, examinationsrätt, huvudmän m.m. och därmed foga in en sådan högskola i det svenska systemet utan att grundtankarna förfuskas. Här nedan behandlas nu de båda förstnämnda punkterna medan den tredje aspekten tas upp i nästa kapitel. Ett konkret förslag En skola som skall ge eleverna de allra bästa möjligheter att förvärva och skapa kunskap, hjälpa och stödja deras socialisationsprocess och överföra den värdegrund som skolan och det västerländska samhället vilar på måste ställa stora krav på sina lärare. Därför är det praktiskt att se lärarutbildning som något som syftar till att ge de blivande lärarna tre saker, nämligen • ledarskap, • utbildningskunskap (didaktiska kunskaper och färdigheter), • ämneskunskap. Ledarskap omfattar ledarskapets psykologi, management, ekonomi, juridik och administrativ förmåga. Här kommer arbetslag, handledning av blivande kollegor och insikt i skolledningsfrågor in men också helhetsperspektivet på skolan för att göra studenterna till medarbetare med samarbetsförmåga. Detta utvecklas mer längre fram. Den utbildningskunskap som krävs för att leda och undervisa sex- och sjuåringar skiljer sig naturligtvis från den som krävs för att undervisa tonåringar. Det är däremot inte sannolikt att det skulle vara enklare och ta kortare tid att utbilda sig i detta avseende för dem som skall undervisa på 1 – 7-nivån än för dem som skall undervisa år 4 – 9 och på gymnasiet. Man kommer dock inte undan att studenterna måste bestämma sig för på vilken nivå de avser att verka som lärare. Därmed inte sagt att LUB slaviskt måste följa den indelning som just nu råder med 1 – 7-lärare och 4 – 9-lärare utan kan tillåta sig en större flexibilitet. Huvudsaken är att den blivande läraren har tillgodogjort sig utbildningskunskapen för den nivå som examinationen sker för. Som framgått av tidigare kapitel vilar denna studie på föreställningen att
den svenska skolan och därmed också lärarutbildningen har kommit att få sin tyngdpunkt förlagd alltför långt utåt det sociala samspelets och värdegrundsinriktade hållet och att det därför är angeläget att förskjuta hela systemet i riktning mot en kunskapsskola där ämneskunskaper återfår en mera central roll men i samspel med värdegrundsfrågorna. Detta sker genom att utbildningen på ett helt nytt sätt kombinerar lärande och ledarskap. Därav följer att ämneskunskaperna måste få större plats i lärarutbildningen än som är fallet vid de nuvarande lärarhögskolorna. Ledarskap En utomordentligt viktig del av vårt förslag till en ny typ av lärarutbildning är betoningen av ledarskapsutbildning. Detta är att betrakta som ett ytterst nydanande inslag. Det är här inte fråga om sådana självklara färdigheter som att lärarna skall lära sig muntlig framställning och ledning av genomgångar inför grupper av elever, ensamma och i arbetslag. Utgångspunkten är att lärarens roll i framtiden är helt fundamental och inte kan bäras upp om inte lärarens personliga utveckling fyller högt ställda krav. Det kan inte uteslutas att utvecklingen under de senaste årtiondena rentav kan ha gått i fel riktning. Det startade med en sund reaktion mot katederundervisning med en lärare som bokstavligen satt på piedestal fjärran från eleverna och försvann till lärarrummet, när lektionen var över. Efterhand tycks känslan av att läraren inte orkade bära upp den traditionella rollen utan borde tillhöra ett arbetslag ha lett till en situation där läraren blev en alltmera utsuddad figur, en i mängden, ibland svår att skilja från eleverna, inte på grund av införandet av arbetslag utan snarare därför att detta system i praktiken inte sjösatts. Kanske har vi hamnat i ett orimligt mellanläge där den samlande gestalten i katedern har försvunnit men aldrig ersatts av det stimulerande, ständigt närvarande arbetslaget. Låt oss dock i detta sammanhang förtydliga att vi inte skall ha arbetslag för att lärarna inte klarar sin roll utan för att skapa än mer styrka och kraft. Men då krävs också att de enskilda lärarna har kunskap om hur detta samarbete blir fruktsamt. Det är många gånger en svår roll men när det lyckas blir resultatet gott – både för lärarna och för eleverna. Denna del av yrkesrollen måste givetvis tränas och utvecklas under utbildningen så att samarbete i framtiden fungerar väl. En grundtanke med LUB är därför att läraren måste upprättas som en central gestalt som kan och vill stå i centrum när så krävs. Lärarens legitimitet måste erövras och att erövra denna roll kan den studerande behöva få hjälp med. För detta kan man tränas med hjälp av undervisning i ledarskap, retorik, drama m.m. Man utvecklar sin karisma, man lär sig vilken roll läraren spelar. Läraren idag skulle behöva långt fler redskap för att klara av sitt ledarskap i skolan. En blivande lärare skall under sin akademiska utbildning ges instrument för att nå alla elever. Då behövs utbildning i allt från retorik 81
Page 1 and 2:
LEDARSKAP OCH LÄRANDE En friståen
Page 3:
Innehåll Förord 5 Sammanfattning
Page 6 and 7:
största utsträckning av nystartad
Page 9 and 10:
Sammanfattning Citatet ”Det finns
Page 11 and 12:
yrkesverksamma liv i en sektor styr
Page 13 and 14:
Högre studentantal ger större res
Page 15:
genom reformer av lärarutbildninge
Page 18 and 19:
Det är frestande att se på tillko
Page 20 and 21:
länder är förenligt med vår hyp
Page 22 and 23:
allt större del av bruttonationalp
Page 24 and 25:
I den senaste offentliga utredninge
Page 26 and 27:
Med fördjupningsutbildning avses h
Page 28 and 29:
inom nuvarande skolsystem utan geno
Page 30 and 31: Kapitel 2 Några samhällsekonomisk
Page 32 and 33: av varje medborgares utbildning til
Page 34 and 35: för det andra att verksamheterna i
Page 36 and 37: vård - skola - omsorg. Det går in
Page 38 and 39: För det andra beräknas ju avkastn
Page 40 and 41: Förslaget att starta en ny typ av
Page 42 and 43: period som mera allmän skolundervi
Page 44 and 45: talade med förtrytelse om ”folks
Page 46 and 47: klasslärare, medan läroverken had
Page 48 and 49: läromedel och sökprocesser. Lära
Page 50 and 51: är gemensamt för alla lärarstude
Page 52 and 53: termin, kan vara i stort sett vad s
Page 54 and 55: jämte styrkta kunskaper i svenska
Page 56 and 57: utbildningsområdena samtidigt som
Page 58 and 59: Detta samarbete motiveras antaglige
Page 60 and 61: har sin direkta motsvarighet i skol
Page 62 and 63: att de studerande skall ha möjligh
Page 64 and 65: eftersom de har stort inflytande p
Page 66 and 67: Däremot ville 300 bli lärare i me
Page 68 and 69: Kapitel 5 Skolans uppgift i vår ti
Page 70 and 71: Vi skall dock inte helt gå förbi
Page 72 and 73: Det framhålls också att det är v
Page 74 and 75: monolitiska syn som förs fram av S
Page 76 and 77: är att lärare har stor betydelse
Page 78 and 79: lärartäthet vi någonsin har haft
Page 82 and 83: och scenkarisma till lärstilar och
Page 84 and 85: erednings- och beslutsorgan. Härig
Page 86 and 87: att de som skall stå för de komma
Page 88 and 89: farligt spel med barnens utbildning
Page 90 and 91: lärarutbildningen (ledar- och utbi
Page 92 and 93: läraryrket är ett yrke där en ko
Page 94 and 95: del av vår utbildning kommer via e
Page 96 and 97: en lärarutbildning som inriktar si
Page 98 and 99: via PLAN 9 som har sitt ursprung i
Page 100 and 101: Ledarens roll tas upp i block 6. En
Page 102 and 103: den skala som de blivande lärarna
Page 104 and 105: För dem som kommer med utländska
Page 106 and 107: sammanlagt 100 till 110 poäng teor
Page 108 and 109: Även den mest uttråkade och likgi
Page 110 and 111: KAP 7 Juridiska och institutionella
Page 112 and 113: per år för studieplatsen vore det
Page 114 and 115: samt styrelsen och föreläsararvod
Page 116 and 117: vara statlig. Det finns starka kraf
Page 118 and 119: slippa de problem det kan innebära
Page 120 and 121: Som konstaterades i kapitel 2 måst
Page 122 and 123: och en studentrepresentant. LUB ska
Page 124 and 125: delas av denna utredning så till v
Page 126 and 127: till inlärning genom samtal mellan
Page 128 and 129: inriktningar av psykologi samt kans
Page 130 and 131:
få in värdegrundsfrågorna får d
Page 132 and 133:
PLAN Projekt/Process för lärandet
Page 134 and 135:
Falk Nilsson, E, ”Grundbulten - o
Page 136 and 137:
Metalls utredningsavdelning [2001],
show all

Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?