Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

För det andra beräknas ju avkastningen som den högre ersättning den
utbildade får på arbetsmarknaden. Det har dock ofta ifrågasatts om det
i själva verket är så att de som klarar en hög, dvs. intellektuellt krävande
och långvarig, utbildning klarar den därför att de har en medfödd kognitiv
förmåga, hög motivation och stark självdisciplin. Hög utbildning kanske då
bara fungerar som en signal till arbetsgivare att här har vi en person med
medfödd förmåga, medan själva utbildningen bidrar föga till den högre
lönen 5 .
För det tredje är det mycket svårt att finna samband mellan hög utbildning
i olika länder och deras tillväxt och uppnådda välstånd. USA, som har
den högsta produktionen per person i världen, har en ganska undermålig
utbildningssektor enligt de flesta studier. I Schweiz, som är Europas klart
rikaste land 6 , går färre ungdomar till högskolestudier än i alla andra OECDländer.
Andelen är ungefär en tredjedel av genomsnittet för OECD-området.
I Japan och Sydkorea, som idag har mycket hög utbildningsnivå, kom den
extremt snabba tillväxten först och utbildningssatsningarna efteråt och
det kan konstateras att den påtagliga uppbromsningen av tillväxttakten
i västvärlden under sjuttio- och åttiotalen sammanfaller med en enorm
satsning på utbildning. Både ekonomiskhistorisk forskning och analyser av
vår tids skillnader i välstånd pekar på att andra institutionella faktorer som
välfungerande marknader med hård konkurrens, stabila regelsystem och
välskött ekonomisk politik väger mycket tungt.
Detta är inte platsen att kritiskt granska utbildningsekonomins metoder och
resultat i allmänhet. Vi tar upp dessa problem för att visa vår medvetenhet om
de invändningar som har framkommit under senare tid mot en urskiljningslös
satsning på ökad utbildning i syfte att höja tillväxten. Den moderna
forskningen pekar närmast på att det från denna synpunkt är viktigare
med en förbättrad skola än att fler går till högre utbildning. Det förefaller
faktiskt som om mycket god utbildning i kärnämnena, språk och, framför allt,
matematik i skolan är det mest avgörande för hur det går för eleverna senare
i arbetslivet. Eftersom i stort sett alla som lyckas bra med dessa ämnen i den
obligatoriska skolan går vidare till högre utbildning, ser det ut som om det
är den senare som har fällt utslaget, men med metoder som isolerar denna
effekt får man faktiskt resultatet att det är god utbildning i dessa kärnämnen
i skolsystemet som fäller avgörandet.
Det finns anledning att här peka på att sociala och humanitära skäl också talar
för vikten av att vi lyckas förbättra skolutbildningen. Samhällets olycksbarn i
5 Michael Spence, som delade ekonomipriset till Alfred Nobels minne år 2001,
har utvecklat detta i sin bok Market Signaling [1974], Harvard University Press,
Cambridge, MA.
6 Luxemburg har visserligen högre BNP per capita men detta har andra orsaker än hög
38
effektivitet i ekonomin.