Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

länder är förenligt med vår hypotes om huvudorsaken till att lärarutbildningen
inte förändras i takt med tidens krav. Eftersom monopol, oavsett om de är
offentliga eller privata, normalt inte förmår reformera sig själva inifrån, krävs
konkurrens från nya alternativ som startar utanför det existerande systemet.
Syftet med föreliggande studie är därför både att utveckla principerna
för hur en lärarutbildning för vår tid bör se ut och att undersöka
hur en fristående lärarhögskola skall kunna startas, organiseras
och finansieras i den institutionella miljö som Sverige erbjuder för
närvarande.
Målet är att utveckla en ny modell för utbildningen för den typ av professionella
lärare/ledare som krävs i det nya samhället, ett kunskapssamhälle där
denna yrkesgrupp inte kommer att acceptera att vara inlåst på en snäv
arbetsmarknad i praktiken utlämnad till en arbetsgivare.
Det bör noteras att vi med detta projekt också avser att förbättra
förutsättningarna att faktiskt nå de mål som har ställts upp i skollagen och
den svenska läroplanen, och då inte bara nu utan också i framtiden med de
ökade, och i många fall ännu inte formulerade, krav som kommer att ställas.
Det betyder konkret en kvalitetshöjning så att varje elev når sina mål. Lärarna
kommer att vara av fundamental betydelse för landets utveckling. Deras
utbildning måste vara gedigen och av sådan karaktär att den successivt kan
utvecklas genom livslångt lärande under karriären. Detta är nödvändigt både
för att denna yrkesgrupp skall kunna anpassa sin kompetens till förändringar
i framtiden och för att hålla olika karriärvägar öppna för dem som valt
läraryrket. Om vi inte lyckas komma därhän, kommer det att bli allt svårare
att locka både unga och redan i yrkeslivet etablerade att välja den banan.
Det är ett samhällsintresse och inte ett särintresse att göra detta yrke
attraktivt. Behovet av förändring av lärarutbildningen har påpekats från
många håll. Det nationella projektet Teknisk framsyn för Sverige, bakom
vilket IVA, NUTEK, Industriförbundet och Stiftelsen för Strategisk Forskning
(panel 8, Utbildning och lärande) stod, kom med en rapport den 28 januari
2000 [Teknisk framsyn för Sverige 2000]. I tre av de fyra scenarierna
konstateras att hög kvalitet på skolutbildningen är oundgänglig för att
konkurrera om multinationella företags etableringar, att stat och kommun i
framtiden glider över mot att bli krävande beställare i stället för universala
utbildare, att nya utbildningskoncept skapas anpassade efter individernas
önskemål och samhällets behov av bl.a. flexibilitet och ständig fort- och
vidareutbildning, för att bara ta några exempel. Svenska Kommunförbundet
pekar i ett arbetspapper från den 22 mars 2000 på ”en ny lärarroll som är
mer dynamisk och utvecklingsinriktad” [Resultat i fokus 2000]. Även på det
internationella planet pågår arbetet för att möjliggöra en flexibilitet både för
dem som studerar och dem som med akademiska meriter söker arbete inom
20