Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

den skala som de blivande lärarna själva skall tillämpa. Icke godkänd måste
naturligtvis i en formell mening finnas, precis som i grundskolan, men
utgångspunkten är att de studerande skall vara färdiga för minst godkänt
när de skall redovisa sina kunskaper. Skulle någon vara klart olämplig och
inte får godkänt hjälps denna student att växla över till någon annan typ av
utbildning för vilken han eller hon är mera lämpad.
Ställer LUB för höga krav?
Man skulle kanske kunna frukta att det föreslagna systemet för lärar/
ledarutbildning skulle komma att utestänga personer som gärna vill bli
lärare eller ledare på grund av den högre akademiska ribban. Man kan dock
vända på det hela och fråga sig om vi i framtiden vill ha lärare som inte står
på en solid akademisk grund, med så goda kunskaper att de också förmår
utveckla och anpassa sig efter vad framtiden för med sig. Det kan knappast
finnas någon som idag tror att de teoretiska kraven kommer att minska. Den
historiska utvecklingen pekar otvetydigt på allt högre krav i dessa avseenden.
LUB ställer ju inte heller högre krav än en generell högskoleutbildning.
Rimligen kommer vi att gå mot väsentligt fördjupade studier i mycket lägre
åldrar i framtiden. Vi måste alltså räkna med att behöva erbjuda ”tyngre”
kunskap till elever också i de lägre åldrarna framför allt när det gäller områden
som matematik, kemi, fysik, biologi och teknik men också på språksidan,
både modersmålet och främmande språk. Många pedagoger har påvisat att
människan har en förmåga och lust till lärande som är av väsentligt annan
karaktär än den som vi vädjar till normalt i skolan. Barn kan fås att gå mycket
längre i unga år utan att det är fråga om drillning, utan kanske mer genom lek
och lust. Montessoripedagogiken för t.ex. in geometri redan på förskolenivå.
Far och son Ingvar (David och Martin), välkända hjärnforskare, pekar också
på hjärnans stora men outnyttjade kapacitet i den tidiga barndomen.
Svenska kommunförbundet skriver i sitt yttrande till SOU 1999:63 [Att lära
och leda 1999] att lärarutbildningen är ett av statens viktigaste styrinstrument
på skolans område, men konstaterar också att statens styrning varit mycket
ringa sedan denna utbildning blev en del av högskolan. Högskolan framstår
generellt sett inte som en stark företrädare av politikernas beslut rörande t.ex.
jämställdhetsfrågor och IT. I detta yttrande pekas också på att examinationen
av lärare bör skiljas från själva genomförandet av lärarutbildningen för att
möjliggöra för staten att de facto styra [Att lära och leda 1999, yttrande 1999-
10-08 s. 2]. Denna Kommunförbundets idé är helt i linje med det som här
föreslås, nämligen att i examinationerna använda externa censorer. 12
Genom ett sådant förfarande kan en helhetsbedömning av den studerandes
12 Vi använder avsiktligt de ålderdomliga uttrycken censorer och auskultation för att
betona vår strävan att länka utbildningen till Akademeia – trädgården där Platon
undervisade - och föra tanken till kvalitet.
102