Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Recommendations

Info

inom nuvarande skolsystem utan genom sin bredd och gedigenhet göra det möjligt för den studerande att under sitt yrkesverksamma liv kunna få arbete inom hela utbildningsområdet runtom i näringsliv och förvaltning. Med detta avses allt ifrån grundläggande skolutbildning till personalutbildningar. Enligt Teknisk framsyn för Sverige ägnar sig drygt 70 procent av befolkningen åt utbildning och bildning samtidigt som Kommunförbundet pekar på att det redan idag råder brist på kvalificerade lärare och att det enligt deras kalkyler kommer att fattas över 20 000 lärare redan om ett par år inom grundskolan och gymnasiet. Just denna brist pekar många parter på och säger samtidigt att det rådande systemet inte ser ut att ha möjlighet att klara denna gigantiska uppgift. Enligt Skolverket [Skolverket 2001] är dessutom andelen obehöriga lärare i grundskolan nu 16 procent, en kraftig ökning med drygt 10 procentenheter sedan 1993. Dessutom pekar en undersökning som Göteborgs-Posten gjort under 2001 på att av dem som utexaminerades 1997 och 1998, vill allt fler lämna skolan. Av de 52 procent som svarade, arbetade 83 procent som lärare nu, men 65 procent trodde inte att de skulle fortsätta med detta hela sitt yrkesliv, mest för att arbetet är slitsamt och lönen dålig [Larsson 2002]. Det råder idag inom framför allt naturvetenskap och teknik brist på utbildningsplatser och det råder brist på pengar. En i framtiden mer välfungerande skola upp till och med gymnasienivå torde dock väsentligen minska trycket på Komvux. Åtminstone 35 000 personer, förmodligen fler, av Komvux:s ca 234 000 elever är utexaminerade gymnasister som inte borde behöva gå där. Det kan också noteras att många utbildningsplatser på lärarhögskolorna i dagsläget faktiskt står tomma. Det kan då te sig märkligt att vi vill starta ytterligare en utbildning. Men vi menar att vi kommer att fylla de platser som idag står tomma, med vårt helt annorlunda upplägg där de studerande inte endast får en yrkesutbildning för att verka på en mycket begränsad del av den totala arbetsmarknaden. Vi noterar att vi i Sverige uppenbarligen inte bara har ett resursproblem utan även ett betydande rekryteringsproblem. Vårt förslag bidrar till att lösa det senare. I ett samhälle där kommunikation och ledarskap är nyckelbegrepp kan man dessutom räkna med att en lärarutbildning där ämneskunskaper och ledarskap står i centrum, kommer att öppna vägen till många yrken som inte specifikt uppfattas som läraryrken. Den typ av lärarutbildning som här föreslås ger de studerande en akademisk utbildning som lämpar sig för läraryrket utan att medföra de inlåsningseffekter som kan drabba en student som exempelvis utbildar sig till 1 – 7-lärare under 3,5 år och sedan i princip är begränsad till att undervisa elever i de lägre åldrarna i den obligatoriska skolan. Vi menar att ledarskapet inte bara är centralt i själva yrkesutövningen utan att dagens skolsystem och dagens lärarutbildning inte har byggt in de förutsättningar som krävs för att kunna utöva ledarskap. Den svenska 28
skolans system med arbetslag har konstruerats utan att någon kraft lagts på att ge kunskap om hur man arbetar i team och hur man sköter ett team (många skolor arbetar naturligtvis aktivt med dessa frågor och utbildar sin personal men det gäller långt ifrån alla). Skolans platta organisation saknar motsvarande kunskaper och insikter som varit en av det svenska näringslivets främsta komparativa fördelar. Svenska företagsledare är bäst i världen på att leda platta organisationer men inget av detta kunnande har sipprat genom den mur som omger skolans värld. Till utbildningen måste knytas forskning för att förhindra att den stelnar i sin form och för att se till att den nya fristående lärarhögskolan kan rekrytera professorer och andra utbildningsledare av högsta klass. Detta kan ske genom separatfinansierade professurer eller genom institutsprofessurer och är ännu en uppgift som analyseras i denna studie. Målet med att utveckla och starta en lärar/ledarutbildning är givetvis ytterst att höja kvaliteten i våra skolor, skapa de förutsättningar som krävs för att ta till vara varje elevs möjligheter och ge varje individ rätten till kunskap oavsett individens egna förutsättningar, kort sagt uppfylla vad som står skrivet i vår lagstiftning. Vi har inte rätt att lämna unga människor utan god utbildning och vi har inte råd att låta stora grupper stukas redan i unga år. Allt pekar på att lärarutbildningen och lärarrekryteringen är avgörande för hur vi skall lyckas med detta. Det kan mycket väl bli så att dagens typ av lärarutbildning inte kommer att finnas kvar i framtiden. Vi tror att den typ av ledar/lärarutbildning som här föreslås är framtiden. Det krävs att vi åstadkommer en kombination av fullödig akademisk ämnesutbildning och en kombinerad lärar- och ledarutbildning som inte är ”enten eller” utan både och, och därmed inte låser in läraren på en begränsad arbetsmarknad. Gymnasiets yrkeslärare kanske i framtiden inte vare sig bör eller kommer att vara heltidsanställd i skolan utan arbeta kombinerat i skola och näringsliv. Övriga grundskole- och gymnasielärare kanske inte skall ägna hela sitt yrkesliv åt skolan utan röra sig mellan olika områden av arbetsmarknaden. Kanske de privata förhållandena under livets gång mer kommer att styra arbetslivet än idag. Många gamla invanda stigar får säkert radikalt andra riktningar. 29
Page 1 and 2: LEDARSKAP OCH LÄRANDE En friståen
Page 3: Innehåll Förord 5 Sammanfattning
Page 6 and 7: största utsträckning av nystartad
Page 9 and 10: Sammanfattning Citatet ”Det finns
Page 11 and 12: yrkesverksamma liv i en sektor styr
Page 13 and 14: Högre studentantal ger större res
Page 15: genom reformer av lärarutbildninge
Page 18 and 19: Det är frestande att se på tillko
Page 20 and 21: länder är förenligt med vår hyp
Page 22 and 23: allt större del av bruttonationalp
Page 24 and 25: I den senaste offentliga utredninge
Page 26 and 27: Med fördjupningsutbildning avses h
Page 30 and 31: Kapitel 2 Några samhällsekonomisk
Page 32 and 33: av varje medborgares utbildning til
Page 34 and 35: för det andra att verksamheterna i
Page 36 and 37: vård - skola - omsorg. Det går in
Page 38 and 39: För det andra beräknas ju avkastn
Page 40 and 41: Förslaget att starta en ny typ av
Page 42 and 43: period som mera allmän skolundervi
Page 44 and 45: talade med förtrytelse om ”folks
Page 46 and 47: klasslärare, medan läroverken had
Page 48 and 49: läromedel och sökprocesser. Lära
Page 50 and 51: är gemensamt för alla lärarstude
Page 52 and 53: termin, kan vara i stort sett vad s
Page 54 and 55: jämte styrkta kunskaper i svenska
Page 56 and 57: utbildningsområdena samtidigt som
Page 58 and 59: Detta samarbete motiveras antaglige
Page 60 and 61: har sin direkta motsvarighet i skol
Page 62 and 63: att de studerande skall ha möjligh
Page 64 and 65: eftersom de har stort inflytande p
Page 66 and 67: Däremot ville 300 bli lärare i me
Page 68 and 69: Kapitel 5 Skolans uppgift i vår ti
Page 70 and 71: Vi skall dock inte helt gå förbi
Page 72 and 73: Det framhålls också att det är v
Page 74 and 75: monolitiska syn som förs fram av S
Page 76 and 77: är att lärare har stor betydelse
Page 78 and 79:
lärartäthet vi någonsin har haft
Page 80 and 81:
Riktlinjer för en ny lärarutbildn
Page 82 and 83:
och scenkarisma till lärstilar och
Page 84 and 85:
erednings- och beslutsorgan. Härig
Page 86 and 87:
att de som skall stå för de komma
Page 88 and 89:
farligt spel med barnens utbildning
Page 90 and 91:
lärarutbildningen (ledar- och utbi
Page 92 and 93:
läraryrket är ett yrke där en ko
Page 94 and 95:
del av vår utbildning kommer via e
Page 96 and 97:
en lärarutbildning som inriktar si
Page 98 and 99:
via PLAN 9 som har sitt ursprung i
Page 100 and 101:
Ledarens roll tas upp i block 6. En
Page 102 and 103:
den skala som de blivande lärarna
Page 104 and 105:
För dem som kommer med utländska
Page 106 and 107:
sammanlagt 100 till 110 poäng teor
Page 108 and 109:
Även den mest uttråkade och likgi
Page 110 and 111:
KAP 7 Juridiska och institutionella
Page 112 and 113:
per år för studieplatsen vore det
Page 114 and 115:
samt styrelsen och föreläsararvod
Page 116 and 117:
vara statlig. Det finns starka kraf
Page 118 and 119:
slippa de problem det kan innebära
Page 120 and 121:
Som konstaterades i kapitel 2 måst
Page 122 and 123:
och en studentrepresentant. LUB ska
Page 124 and 125:
delas av denna utredning så till v
Page 126 and 127:
till inlärning genom samtal mellan
Page 128 and 129:
inriktningar av psykologi samt kans
Page 130 and 131:
få in värdegrundsfrågorna får d
Page 132 and 133:
PLAN Projekt/Process för lärandet
Page 134 and 135:
Falk Nilsson, E, ”Grundbulten - o
Page 136 and 137:
Metalls utredningsavdelning [2001],
show all

Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?