Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Recommendations

Info

per år för studieplatsen vore detta dödsdömt för en svensk utbildning. Lägger man dessutom till att denna utbildning skall ge lärare/ledare och bidra till en önskvärd och behövd förbättring av det svenska skol- och utbildningssystemet måste de finansiella villkoren för LUB:s studerande naturligtvis vara helt jämförbara med övriga högskolestuderandes. De två finansieringsalternativ som ligger närmast till hands är antingen en universitetspeng analog med skolpengen eller ett sedvanligt anslag till en högskoleutbildning. Ett sätt att förnya det akademiska systemet, som kan synas vara i takt med tiden är att införa en universitetspeng. Som utvecklades i kapitel 2 finns det skäl att anta att välfärdsstatens framtid delvis kommer att präglas av en syntes av offentlig sektor och marknadsekonomi genom solidarisk offentlig finansiering av tjänster som produceras av privata företag under konkurrens. Lärarutbildning, definierad i enlighet med denna studie, är en jämförelsevis väl avgränsad verksamhet där det torde vara enkelt att få klarhet i vad kostnaderna är. Det ingår inte i detta projekt att utveckla de lämpliga formerna för en sådan lösning, men det är uppenbart att den ligger nära till hands. Tänkbart är att detta förslag till en ny utbildning skulle kunna fungera som bas för en försöksverksamhet för en universitetspeng. Skolpeng beräknas som varje kommuns kostnad för en elev genom att lägga samman kommunens samtliga kostnader i sin egen skolverksamhet. När det gäller lärarutbildning skulle det kunna finnas en lärarutbildningspeng beräknad som ett genomsnitt av samtliga lärarutbildningars genomsnittliga studerandekostnad för det allmänna utbildningsområdet. Från skolans värld vet vi att det hos många kommuner visat sig svårt att få fram en korrekt och total kostnadsbild. Detta beror på allt från ovilja mot fristående skolor till svårberäkneliga overheadkostnader och icke marknadsmässig internprissättning. En del av dessa problem skulle säkerligen gälla en lärarutbildningspeng men skulle knappast vara oöverstigliga. Det finns trots allt en mångårig verksamhet på ca 25 olika utbildningsorter, om vi också tar hänsyn till den tidigare praktisk-pedagogiska utbildning som givits. Mot bakgrund av detta föreslås att denna fristående utbildning även blir fristående ur finansieringssynpunkt, baserad på en lärarutbildningspeng eller, i andra hand, ett anslag framräknat på samma sätt som sker för övrig akademisk utbildning idag. När staten måste tillskjuta mer medel till lärarutbildning, delas dessa ut till befintliga universitet och högskolor. Det stora behovet av att utbilda fler lärare har medfört att kostnaden för den reform som trädde i kraft den 1 juli 2001 beräknades kosta 102 miljoner kronor per år under tre år. Dessutom har medel tillskjutits för ytterligare stöd till att försöka utbilda fler lärare via 112
högskolorna och i olika samarbeten. Detta har skett direkt till högskolor, till Kommunförbundet eller Länsarbetsnämnden i projekt med bl.a. KTH, Ericsson och Lärarhögskolan i Stockholm. LUB avser att utbilda ca 500 studenter per år vid full utbyggnad. Vad kostar då en studerande? 1 Den genomsnittliga kostnaden per studerande och år vid svenska universitet och högskolor var för verksamhetsåret 1998/99 127 000 kronor (31 946 118 kr ./. 251 001 studenter). Skillnaderna är naturligtvis stora mellan olika lärosäten, eftersom de har olika blandningar av utbildningar och kostnaderna varierar därmed mycket kraftigt. Därtill kommer skillnader i hyresnivåer mellan storstäder och mindre orter. En student kostade vid Uppsala universitet 162 267 kronor, vid Lunds universitet 146 593 kronor och vid lärarhögskolan i Stockholm 85 103 kronor. I absoluta botten återfinns Jönköping med 62 928 kronor per år. Vår typ av utbildning av lärare för grundskola och gymnasium tillhör de billigare, eftersom det är laboratorier och teknisk utrustning samt lärartäthet som driver upp kostnaderna. Till de dyrare utbildningarna hör Operahögskolan i Stockholm med 680 059 kronor per student och Dramatiska Institutet med 459 698 kronor per student. LUB avser emellertid att använda kompetens som finns bl.a. på Dramatiska Institutet varför lärarkostnaden kan tänkas bli något högre än motsvarande kostnad hos lärarhögskolorna i gemen men klart under den på marknaden dominerande Lärarhögskolan i Stockholm. Kostnadskalkylen för Rudolf Steinerhögskolan och dess lärarutbildning för ca 500 studenter hade en budget år 1999 på knappt 20 miljoner, vilket ger knappt 40 000 kr per studerande. Det kan noteras att i Rudolf Steinerhögskolans utredning citeras den förre rektorn för Lärarhögskolan i Stockholm, professor Bengt Börjessons uppskattning av normalkostnaden för 500-600 lärarhögskolestuderande. Denna stannade på ca 30 miljoner, dvs. 50 000 – 60 000 kr per studerande [Steinerhögskolan]. Slutsatsen av detta blir att årskostnaden för att driva LUB fullt utbyggd hamnar på nivån 30-40 miljoner kronor per år. Här bör noteras att huvudfokus inte är antalet studerande, då bidraget inte är ytterligare ett visst antal potentiella lärare till vårt skolsystem utan bidraget är nytänkandet på detta område. En kostnadskalkyl måste med nödvändighet bli ganska överslagsmässig på detta stadium. Planen bygger på antagandet om att en fullt utbyggt utbildning har 500 heltidsstuderande på grundutbildningen och 200 deltidsstuderande på halv- till kvartsfart (100 personer à 50 % och 100 à 25 %). Detta skulle ge en genomsnittskostnad på 50 - 70 000 kr per studerande. Det är givetvis en klar fördel om det statsanslag som skulle krävas för att finansiera projektet, skulle te sig lågt i jämförelse med kostnaderna för många andra utbildningar. Vi räknar med konkurrenskraftiga löner och arvoden för de fast anställda 1 Samtliga siffror hämtade ur Högskoleverket [1999], tabell 1, antal helårsstudenter budgetåret 1998 och tabell 10, summa kostnader. 113
Page 1 and 2:
LEDARSKAP OCH LÄRANDE En friståen
Page 3:
Innehåll Förord 5 Sammanfattning
Page 6 and 7:
största utsträckning av nystartad
Page 9 and 10:
Sammanfattning Citatet ”Det finns
Page 11 and 12:
yrkesverksamma liv i en sektor styr
Page 13 and 14:
Högre studentantal ger större res
Page 15:
genom reformer av lärarutbildninge
Page 18 and 19:
Det är frestande att se på tillko
Page 20 and 21:
länder är förenligt med vår hyp
Page 22 and 23:
allt större del av bruttonationalp
Page 24 and 25:
I den senaste offentliga utredninge
Page 26 and 27:
Med fördjupningsutbildning avses h
Page 28 and 29:
inom nuvarande skolsystem utan geno
Page 30 and 31:
Kapitel 2 Några samhällsekonomisk
Page 32 and 33:
av varje medborgares utbildning til
Page 34 and 35:
för det andra att verksamheterna i
Page 36 and 37:
vård - skola - omsorg. Det går in
Page 38 and 39:
För det andra beräknas ju avkastn
Page 40 and 41:
Förslaget att starta en ny typ av
Page 42 and 43:
period som mera allmän skolundervi
Page 44 and 45:
talade med förtrytelse om ”folks
Page 46 and 47:
klasslärare, medan läroverken had
Page 48 and 49:
läromedel och sökprocesser. Lära
Page 50 and 51:
är gemensamt för alla lärarstude
Page 52 and 53:
termin, kan vara i stort sett vad s
Page 54 and 55:
jämte styrkta kunskaper i svenska
Page 56 and 57:
utbildningsområdena samtidigt som
Page 58 and 59:
Detta samarbete motiveras antaglige
Page 60 and 61:
har sin direkta motsvarighet i skol
Page 62 and 63: att de studerande skall ha möjligh
Page 64 and 65: eftersom de har stort inflytande p
Page 66 and 67: Däremot ville 300 bli lärare i me
Page 68 and 69: Kapitel 5 Skolans uppgift i vår ti
Page 70 and 71: Vi skall dock inte helt gå förbi
Page 72 and 73: Det framhålls också att det är v
Page 74 and 75: monolitiska syn som förs fram av S
Page 76 and 77: är att lärare har stor betydelse
Page 78 and 79: lärartäthet vi någonsin har haft
Page 80 and 81: Riktlinjer för en ny lärarutbildn
Page 82 and 83: och scenkarisma till lärstilar och
Page 84 and 85: erednings- och beslutsorgan. Härig
Page 86 and 87: att de som skall stå för de komma
Page 88 and 89: farligt spel med barnens utbildning
Page 90 and 91: lärarutbildningen (ledar- och utbi
Page 92 and 93: läraryrket är ett yrke där en ko
Page 94 and 95: del av vår utbildning kommer via e
Page 96 and 97: en lärarutbildning som inriktar si
Page 98 and 99: via PLAN 9 som har sitt ursprung i
Page 100 and 101: Ledarens roll tas upp i block 6. En
Page 102 and 103: den skala som de blivande lärarna
Page 104 and 105: För dem som kommer med utländska
Page 106 and 107: sammanlagt 100 till 110 poäng teor
Page 108 and 109: Även den mest uttråkade och likgi
Page 110 and 111: KAP 7 Juridiska och institutionella
Page 114 and 115: samt styrelsen och föreläsararvod
Page 116 and 117: vara statlig. Det finns starka kraf
Page 118 and 119: slippa de problem det kan innebära
Page 120 and 121: Som konstaterades i kapitel 2 måst
Page 122 and 123: och en studentrepresentant. LUB ska
Page 124 and 125: delas av denna utredning så till v
Page 126 and 127: till inlärning genom samtal mellan
Page 128 and 129: inriktningar av psykologi samt kans
Page 130 and 131: få in värdegrundsfrågorna får d
Page 132 and 133: PLAN Projekt/Process för lärandet
Page 134 and 135: Falk Nilsson, E, ”Grundbulten - o
Page 136 and 137: Metalls utredningsavdelning [2001],
show all

Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?