Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

termin, kan vara i stort sett vad som helst. De kan enligt propositionen vara
traditionella ämnen, relevanta ämnen, kurser, tvärvetenskapliga studier
och studier inom områden unika för läraryrket. Man kan välja ett eller flera
områden. Frågor som rör ämnesinnehållet bör stå i fokus, men propositionen
anser det angeläget att betingelserna för hur lärande sker studeras här och
anser det därför angeläget att ämnesdidaktiken utökas. Uppläggningen reser
frågan om de blivande lärarnas ämneskunskaper verkligen blir tillräckliga
med detta upplägg.
Specialisering
Specialiseringar är det sista blocket, ett block som skall ytterligare profilera
den studerande. Tjugo poäng skall ägnas åt antingen fördjupning eller en
fristående breddning. Breddningen innebär inte nödvändigtvis en breddning
av profilen som sådan utan kan vara en allmän breddning, dvs. ett helt annat
ämnesområde än det tidigare valda. De tjugo poängen kan också delas upp
på flera ämnen.
Examensarbete
Utbildningen avslutas med ett examensarbete som bör omfatta tio poäng.
Friheten är även här stor avseende val av område. Studenten kan välja
från alla de tre blocken och avsikterna med examensarbetet är att ge
kunskap om och insikt i olika forskningsmetoder och forskningsetik
samtidigt som det blir en förberedelse, dels för eventuell forskarutbildning,
dels för sådant utvecklingsarbete som förväntas komma att bedrivas på
arbetsplatsen. En relevant fråga i detta sammanhang är om det generellt
kan anses möjligt att en studerande med denna bakgrund blir antagen till
forskarutbildning. I propositionen sägs att eftersom det är vanligt att sökande
till forskarutbildning har minst 60 poäng bör det allmänna utbildningsområdet
tillsammans med ämnesstudier utgöra en god grund för forskarstudier inom
det utbildningsvetenskapliga området [En förnyad lärarutbildning 1999/2000,
s.18]. För en forskarutbildning krävs långt mer omfattande studier, vanligtvis
minst åttio poäng inom ett ämnesområde, dvs. relativt djupa kunskaper till
skillnad från den nya lärarutbildningens kunskaper som ju kommer att vara
inhämtade från många olika grundkurser med ”lärarstuk”. De som inriktar sig
på att bli gymnasielärare kvalificerar sig förmodligen, men som beskrivningen
ser ut i propositionen får man intrycket att forskardörren står öppen för alla.
Frågan om forskning har ägnats en hel del tankar av både utredarna
och remissinstanserna. Det konstateras att under de ca trettio år som
lärarhögskolorna funnits, har mycket ringa forskning, relevant för läraryrket,
gjorts. Därför ville utredarna att ett nytt forskningsämne skulle införas, ett
förslag som dock inte vann lagstiftarens gehör. De tankar om tvärvetenskaplig
forskning som skall komma de blivande lärarna till del under utbildningen ter
sig inte särdeles realistiska, då försöken att skapa tvärvetenskaplig forskning
i allmänhet har pågått minst lika länge som lärarhögskolorna har funnits och
52