Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Recommendations

Info

inriktningar av psykologi samt kanske därtill främst sociologi är områden som forskar om utbildning, men även filosofer, statsvetare och ekonomer kommer in på detta område. Det är svårt att etablera sig bland tyngre forskning med ett område som många discipliner delvis inkorporerat. Därtill finns många områden som kombineras med pedagogik; pedagogisk filosofi, antropologi, psykologi och drama samt fenomenologisk och fenomenografisk pedagogik. Säkert finns det fler områden och detta visar att ämnet pedagogik rör sig mellan och in i många olika områden. I anglosaxiska länder heter universitetsinstitutioner i pedagogik fortfarande ofta Departments of Educational Sciences, vilket markerar att ämnet betraktas som en mötesplats för olika vetenskapliga discipliner och har en mångvetenskaplig karaktär. Alla vetenskaper utnyttjar sig av rön inom andra discipliner, om dessa kan belysa de egna fenomenens natur, men är för den skull inte mångvetenskapliga. Exempelvis drar psykologin nytta av framstegen inom fysiologi, neurologi, lingvistik etc., men den definierar själv vilka fenomen som hör till dess domän. Den har ett eget territorium, egna teorier, en egen begreppsapparat, vilket pedagogiken har haft svårigheter att skapa. Aktivitetspedagogik Problemet att dra gränser mellan vad som är didaktik, metodik och pedagogik blir uppenbar när vi kommer in på aktivitetspedagogik. Termen är å ena sidan synonym med vad som i tyskspråkig pedagogik kallas arbetsskola och som kortfattat beskrivits under avsnittet didaktik, å andra sidan en samlingsterm för ett antal pedagogiska ideologier och uppfostringsprogram, som utvecklades i Europa och USA från omkring 1900 och ett 30-tal år framåt. I och med att aktivitetspedagogiken i USA tillskrivs främst John Dewey (1859-1952) och William Kilpatrick måste den få ett eget avsnitt, då John Dewey spelat en mycket stor roll för den svenska skolan. 1946 års skolkommission rekommenderade denna arbetsform och sedan dess finns den med i den svenska skolan. Det centrala i aktivitetspedagogiken är barnet och dess utveckling och därför skall läroplaner anpassas till barnets behov. I detta sammanhang blir Deweys enorma inflytande på svensk skollag och svenska läroplaner mycket tydligt. De ungas aktivitet är på samma gång både mål och medel. Aktiviteten skall vara spontan och kräver då inga särskilda motivationsåtgärder. Arbets- och studievanornas utveckling är lika betydelsefull som inlärandet av kunskaper. Aktiviteterna skall träna eleverna i självständighet, initiativ och samarbete, och i manuellt och intellektuellt arbete. De unga bör själva formulera uppgifter och planera arbetet på längre sikt, och i takt med att deras mognad ökar behövs allt mindre tvång och övervakning. Individuellt arbete skall kompletteras med kollektivt arbete, där klassen eller gruppen förverkligar gemensamma mål. Såväl individualisering som socialisation förutsätter att 128
läraren ingående känner elevernas utvecklingsgrad, anlag och levnadsvillkor i stort. Lärarens uppgift är inte att förhöra läxor utan att stimulera, aktivera och hjälpa eleven och elevgruppen att planlägga och genomföra sitt arbete. Aktivitetspedagogiken kräver engagemang, tid och betydande arbetsinsatser av läraren. Pedagogik och internationella organisationer Från 1960-talet växer olika organ fram som spelar stor roll för forskning, samarbete och utveckling och där vi idag kan hämta sifferunderlag för jämförelser mellan olika länder. Hit hör bland annat UNESCO, OECD och Europarådet. Värdegrunden Värdegrunden i den svenska skolan beskrivs i 2 §, skollagen: 3 2 § Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1999:886). Man skulle något tillspetsat kunna säga att skolan i ett tidigare skede endast sysslade med kunskapsfrågor under det att dagens skola till övervägande del sysslar med värdegrundsfrågor. Trots att stor del av skolans dagliga verksamhet cirkulerar kring det som nämns i denna paragraf finns stora svårigheter att nå goda resultat. Även mycket av lärarnas fortbildning ligger inom detta område och Skolverket anordnar regelbundet konferenser kring värdegrundsfrågor. Tanken med LUB är i detta sammanhang att lärarna som gått denna utbildning skall på ett naturligt sätt integrera värdegrundsfrågorna i alla ämnen. Genom att både via sitt eget agerande och genom naturliga kopplingar till alla olika ämnen som förekommer i skolan 3 Det finns ett betänkande av 1999 års skollagskommitté om en ny skollag, Skollag för kvalitet och likvärdighet, SOU 2002:121. 129
Page 1 and 2:
LEDARSKAP OCH LÄRANDE En friståen
Page 3:
Innehåll Förord 5 Sammanfattning
Page 6 and 7:
största utsträckning av nystartad
Page 9 and 10:
Sammanfattning Citatet ”Det finns
Page 11 and 12:
yrkesverksamma liv i en sektor styr
Page 13 and 14:
Högre studentantal ger större res
Page 15:
genom reformer av lärarutbildninge
Page 18 and 19:
Det är frestande att se på tillko
Page 20 and 21:
länder är förenligt med vår hyp
Page 22 and 23:
allt större del av bruttonationalp
Page 24 and 25:
I den senaste offentliga utredninge
Page 26 and 27:
Med fördjupningsutbildning avses h
Page 28 and 29:
inom nuvarande skolsystem utan geno
Page 30 and 31:
Kapitel 2 Några samhällsekonomisk
Page 32 and 33:
av varje medborgares utbildning til
Page 34 and 35:
för det andra att verksamheterna i
Page 36 and 37:
vård - skola - omsorg. Det går in
Page 38 and 39:
För det andra beräknas ju avkastn
Page 40 and 41:
Förslaget att starta en ny typ av
Page 42 and 43:
period som mera allmän skolundervi
Page 44 and 45:
talade med förtrytelse om ”folks
Page 46 and 47:
klasslärare, medan läroverken had
Page 48 and 49:
läromedel och sökprocesser. Lära
Page 50 and 51:
är gemensamt för alla lärarstude
Page 52 and 53:
termin, kan vara i stort sett vad s
Page 54 and 55:
jämte styrkta kunskaper i svenska
Page 56 and 57:
utbildningsområdena samtidigt som
Page 58 and 59:
Detta samarbete motiveras antaglige
Page 60 and 61:
har sin direkta motsvarighet i skol
Page 62 and 63:
att de studerande skall ha möjligh
Page 64 and 65:
eftersom de har stort inflytande p
Page 66 and 67:
Däremot ville 300 bli lärare i me
Page 68 and 69:
Kapitel 5 Skolans uppgift i vår ti
Page 70 and 71:
Vi skall dock inte helt gå förbi
Page 72 and 73:
Det framhålls också att det är v
Page 74 and 75:
monolitiska syn som förs fram av S
Page 76 and 77:
är att lärare har stor betydelse
Page 78 and 79: lärartäthet vi någonsin har haft
Page 80 and 81: Riktlinjer för en ny lärarutbildn
Page 82 and 83: och scenkarisma till lärstilar och
Page 84 and 85: erednings- och beslutsorgan. Härig
Page 86 and 87: att de som skall stå för de komma
Page 88 and 89: farligt spel med barnens utbildning
Page 90 and 91: lärarutbildningen (ledar- och utbi
Page 92 and 93: läraryrket är ett yrke där en ko
Page 94 and 95: del av vår utbildning kommer via e
Page 96 and 97: en lärarutbildning som inriktar si
Page 98 and 99: via PLAN 9 som har sitt ursprung i
Page 100 and 101: Ledarens roll tas upp i block 6. En
Page 102 and 103: den skala som de blivande lärarna
Page 104 and 105: För dem som kommer med utländska
Page 106 and 107: sammanlagt 100 till 110 poäng teor
Page 108 and 109: Även den mest uttråkade och likgi
Page 110 and 111: KAP 7 Juridiska och institutionella
Page 112 and 113: per år för studieplatsen vore det
Page 114 and 115: samt styrelsen och föreläsararvod
Page 116 and 117: vara statlig. Det finns starka kraf
Page 118 and 119: slippa de problem det kan innebära
Page 120 and 121: Som konstaterades i kapitel 2 måst
Page 122 and 123: och en studentrepresentant. LUB ska
Page 124 and 125: delas av denna utredning så till v
Page 126 and 127: till inlärning genom samtal mellan
Page 130 and 131: få in värdegrundsfrågorna får d
Page 132 and 133: PLAN Projekt/Process för lärandet
Page 134 and 135: Falk Nilsson, E, ”Grundbulten - o
Page 136 and 137: Metalls utredningsavdelning [2001],
show all

Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?