Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande
Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande
Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ara har funnits på planeringsstadiet vid olika högskolor. Praktiska frågor<br />
som lokaler <strong>och</strong> funktionsfrågor som professorer <strong>och</strong> lektorer är inte särskilt<br />
svårlösta om grundläggande finansiering ges via samma system som gäller<br />
för övrig högskoleutbildning.<br />
En mängd olika instanser är inblandade i ett beslut som leder fram till en<br />
godkänd utbildning, en utbildning som äger rätt att examinera studenterna<br />
<strong>och</strong> med studenter som får rätt till studiemedel. Vägen till en godkänd<br />
utbildning ser olika ut beroende på om det sker inom den offentliga eller den<br />
privata sektorn. Examinationsrätten är en grundförutsättning för studiemedel<br />
<strong>och</strong> studiemedlen är en grundförutsättning för att utbildningen skall vara<br />
öppen för alla.<br />
Huvudmän – fem scenarier<br />
Scenario ett - stiftelse<br />
Huvudscenariot är att en fristående lärar/ledarutbildning startar med<br />
associationsformen stiftelse <strong>och</strong> att medel för att starta den tillskjuts dels<br />
från staten dels från annat håll såsom fonder, kommuner <strong>och</strong> näringsliv.<br />
Den löpande verksamheten finansieras genom statliga medel på samma<br />
sätt som övrig utbildning. Stiftelseformen skapar viktig handlingsfrihet<br />
<strong>och</strong> genom att stiftelser inte har vinstmaximering som mål slipper man<br />
den politiska blockering som detta lätt skapar. All verksamhet måste<br />
visserligen ge avkastning för att trygga fortsättningen, men genom att det<br />
finns starkt politiskt motstånd mot aktiebolagsformen, finns det goda skäl<br />
att undvika denna. Annars kan diskussionen om LUB lätt komma att handla<br />
om associationsform i stället för innehåll, vilket är ett viktigt skäl att främst<br />
förorda stiftelseformen.<br />
Scenario två - samarbete<br />
Ett samarbetsavtal med annan utbildare är också tänkbart. Detta förutsätter<br />
en stor flexibilitet hos den högskola som skall klara att vara med <strong>och</strong> bygga<br />
upp en ny verksamhet utan att flytta över sin befintliga personal <strong>och</strong> sina djupt<br />
rotade idéer om hur utbildning skall gå till. Men det är ingalunda omöjligt att<br />
finna en sådan samarbetspartner. Fördelar vid ett samarbete är bland annat<br />
att en etablerad högskola lättare får igenom en ansökan om en ny utbildning.<br />
Andra plus är att stora kostnader för t.ex. bibliotek, som alltså är ett krav från<br />
Högskoleverket, blir lättare att uppfylla. Ett sådant tänkbart alternativ är att<br />
samarbeta med Högskolan i Jönköping, kanske som en filial eller dotterbolag.<br />
Denna högskola, som inrymmer både en lärar- <strong>och</strong> en ingenjörsutbildning,<br />
drivs idag i stiftelseform, vilket innebär att den inte är skyldig att följa<br />
högskolelagen <strong>och</strong> högskoleförordningen. Därtill får den ställa upp egna<br />
behörighetsregler <strong>och</strong> behöver inte följa de nationella bestämmelserna om<br />
meritvärdering [Bøe 2001]. Samma fördelar skulle också uppnås genom ett<br />
samarbete med Chalmers som också drivs i stiftelseform. Då skulle också<br />
närheten till matematik, fysik, kemi <strong>och</strong> teknik vara ett stort plus liksom att<br />
117
Change language