Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

talade med förtrytelse om ”folkskollärarradikalismen” som höll på att gripa
omkring sig och börja dominera det svenska samhället. Vi hade då kommit
långt från försupna knektar och beskedliga änkor.
Folkskolans centrala och högt värderade roll i samhället framgår också av att
kända författare och kulturpersonligheter engagerades och engagerade sig i
skolans arbete och utveckling. Skolbarnen fick lära sig läsa i Nils Holgerssons
underbara resa genom Sverige (1906–07), en bok som hade lagts ut som ett
beställningsuppdrag till Selma Lagerlöf, som väl att märka var utbildad lärare
och hade arbetat som sådan i åtskilliga år. Selma Lagerlöf var redan då en
väletablerad författare som hade kommit ut med storverk som Gösta Berlings
saga, Jerusalem, Antikrists mirakler och Herr Arnes penningar och som tre
år senare belönades med nobelpriset i litteratur. 3 Clas Theodor Odhner, Alice
Tegnér och Carl Larsson är andra exempel på kulturpersonligheter som kom
att spela en stor roll i det svenska utbildningssystemet och för den nationella
sammansvetsningen genom ordet, musiken och bilden.
Den liberale politikern och skolmannen Fridtjuv Berg (1859–1916)
förkroppsligar denna storhetstid för folkskolan och folkskolläraren och var
antagligen målet för Harald Hjärnes förgrymmade kommentar. Fridtjuv
Berg var inte bara själv folkskollärare till utbildningen utan också son till en
folkskollärare, han skrev många läroböcker, han var en förgrundsgestalt i
Sveriges Allmänna Folkskollärareförening, redaktör för denna organisations
tidskrift Svensk Läraretidning och han var ecklesiastikminister i två av Karl
Staafs ministärer (1905-1906 och 1911-1914). Han var ordförande i den
utredning (Folkundervisningskommittén) som arbetade fram förslaget till
reformering av lärarutbildningen. Genom seminariestadgan 1914 kom en
enhetlig fyraårig folkskollärarutbildning med höjda inträdeskrav och i vissa
ämnen krävdes realexamen. Främmande språk kom också till. 4 Under 1900talets
första årtionden når lärarnas status och inflytande sin kulmen.
Läroverkslärarna
Fram till 1950-talet var den svenska skolan ett parallellskolesystem, dvs.
det fanns en obligatorisk skola för alla, folkskolan, och en icke-obligatorisk
urvalsskola, läroverket, vars första klasser var parallella med folkskolans
sista. Läroverket, som i huvudsak erbjöd allmän och teoretisk utbildning
på nivån mellan folkskolan och universitetsnivån var i stort sett jämnårigt
med folkskolan. Redan 1849 slogs gymnasiet samman med andra ickeobligatoriska
skolformer på nivåerna närmast under till statliga läroverk, vars
huvudsyfte var att föra eleverna fram till mogenhetsexamen/studentexamen
3 I samma beställningspaket för folkskolan som Nils Holgersson ingick också Anna
Maria Roos Sörgården och I Önnemo som också blev långlivade och älskade av
svenska skolbarn.
4 Däremot blev småskollärarnas utbildning tvåårig först 1931 i samband med
44
förstatligandet.