Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Recommendations

Info

Kapitel 2 Några samhällsekonomiska aspekter Citatet “The ability to read and comprehend, write fluently and correctly, and do mathematics appears more important than ever. It isn´t obvious why this means pouring extra resources into more years of education rather than maintaining quality in the places that already teach these skills.” [Wolf 2002, s. 37]. De ekonomiska aspekterna av utbildning i allmänhet och av lärarutbildning i synnerhet kan ses från två olika håll. För det första kan vi betrakta själva utbildningsverksamheten och analysera dess effektivitet, dvs. dess förmåga att använda utbildningssektorns resurser så att utbildningsresultatet blir så bra som tänkt med en rimlig resursinsats. För det andra kan vi betrakta utbildning som investeringar i humankapital, investeringar som alltså ökar möjligheterna att producera mera varor och tjänster per person eller arbetstimme i framtiden och därmed höja det allmänna välståndet. Vad produktivitetsökningarna sedan används till är en annan fråga. De kan tas ut i form av mera bilar och charterresor, i form av mera och bättre sjukvård och äldreomsorg eller i mera fritid. 1 Som vi skall se är det inte helt klart om ökad satsning på högre utbildning utöver nuvarande nivå har stora effekter på BNP och tillväxt. Det är möjligt att det framför allt är höjd kvalitet i skolundervisningen som vi skall satsa på. Utbildningssektorns effektivitet Utbildningssektorns effektivitet är av stor vikt redan genom dess enorma storlek. De studerande vid skolor och universitet utgör nu ungefär 20 procent av världens totala befolkning. Om vi lägger till lärare och annan personal kommer vi sannolikt upp i ungefär en fjärdedel och lägger vi till vuxna under utbildning runtom i samhället på arbetsplatser i näringsliv och förvaltning och på fritiden blir andelen naturligtvis ännu högre. Utbildningssystemet är den största näringsgrenen i världsekonomin liksom i den svenska ekonomin. Marknadsekonomin har så vitt vi nu kan bedöma segrat i konkurrensen om vilket system som kan leverera materiellt välstånd i sådan omfattning att alla kan uppnå en historiskt sett mycket hög levnadsstandard. Visserligen krävs 1 Det bör observeras att utbildning också kan och bör ses som något som leder till högre kultur, rikare liv, bättre demokrati, större tolerans etc. Sådana imponderabilia kan rentav uppfattas som det viktigaste resultatet av utbildning. Om vi går tillbaka femtio till hundra år i tiden, finner vi att sådana argument oftast var de viktigaste för att satsa offentliga medel på utbildning. Detta är inte platsen för en analys av den frågan, men det bör understrykas att det, även när dessa strävanden står i förgrunden, är lika viktigt att utbildningssektorns effektivitet kan maximeras, dvs. att dessa mål kan uppnås till lägsta möjliga resurskostnad. 30
det betydande offentliga ingrepp för att åstadkomma en politiskt acceptabel inkomstfördelning av produktionsresultatet, men det förefaller tills vidare som om det bara är marknadsekonomin som kan åstadkomma så hög produktion per person att det finns tillräckligt att fördela. Andra ekonomiska system baserade på offentligt beslutsfattande om resursanvändningen har inte klarat detta. Trots att alla rika länders ekonomiska system därför bygger på marknadsekonomi, ligger stora och viktiga sektorer dock i den offentliga sektorn och drivs alltså under väsentligt annorlunda villkor än företagen i marknadssektorn, villkor som närmast kan karakteriseras som planekonomi. Dit hör större delen av all vård, omsorg och utbildning. Skälet till att det har blivit så i praktiskt taget alla rika länder är naturligtvis att det har ansetts nödvändigt att gemensamt säkerställa produktion och fördelning av dessa tjänster. Likvärdig vård, likvärdig skola osv. för alla har varit en grundläggande politisk värdering. En sådan förklaring reser emellertid frågan varför vi då inte också har valt att producera t.ex. livsmedel i offentlig regi. Livsmedel är ju, som namnet påminner oss om, livsviktiga. I en mening är de ju till och med viktigare än vård, omsorg och utbildning, eftersom man bara kan överleva i några få dagar utan livsmedel. Trots detta har vi emellertid på detta område nöjt oss med att se till att medborgarna har tillräckligt med pengar för att ha råd att köpa livsmedel. Barnbidrag, offentliga pensioner, socialförsäkringar m.m. har införts för att säkerställa att alla medborgare har pengar till mat. Deras efterfrågan antas medföra att privata företag i jordbruk, livsmedelsindustri och handel levererar de livsmedel som behövs. Vi har alltså här hamnat i lösningen att vi bidrar med offentlig finansiering av medborgarnas konsumtion av livsmedel, men lämnar produktionen till den privata sektorn. Det har knappast någonsin i västvärldens historia varit på tal att socialisera jordbruket, livsmedelsindustrin och parti- och detaljhandel i livsmedel. Det måste alltså finnas ytterligare skäl till att vård, omsorg och utbildning till skillnad från livsmedel både finansieras och produceras i offentlig regi. Sannolikt är det följande fyra argument som har drivit fram en offentlig sektorlösning för vård, omsorg och utbildning. För det första har det funnits tvivel på att medborgarna kan bedöma kvaliteten på tjänsterna, vilket skulle kunna lämna fältet öppet för kvacksalvare och bluffmakare. Genom att stat och kommun inte bara står för finansieringen utan även för produktionen kan man kvalitetssäkra verksamheten. För det andra finns det en antagligen välgrundad föreställning om att den samhällsekonomiska avkastningen av utbildning och vård är högre än den privatekonomiska på grund av positiva externaliteter. En del av avkastningen 31
Page 1 and 2: LEDARSKAP OCH LÄRANDE En friståen
Page 3: Innehåll Förord 5 Sammanfattning
Page 6 and 7: största utsträckning av nystartad
Page 9 and 10: Sammanfattning Citatet ”Det finns
Page 11 and 12: yrkesverksamma liv i en sektor styr
Page 13 and 14: Högre studentantal ger större res
Page 15: genom reformer av lärarutbildninge
Page 18 and 19: Det är frestande att se på tillko
Page 20 and 21: länder är förenligt med vår hyp
Page 22 and 23: allt större del av bruttonationalp
Page 24 and 25: I den senaste offentliga utredninge
Page 26 and 27: Med fördjupningsutbildning avses h
Page 28 and 29: inom nuvarande skolsystem utan geno
Page 32 and 33: av varje medborgares utbildning til
Page 34 and 35: för det andra att verksamheterna i
Page 36 and 37: vård - skola - omsorg. Det går in
Page 38 and 39: För det andra beräknas ju avkastn
Page 40 and 41: Förslaget att starta en ny typ av
Page 42 and 43: period som mera allmän skolundervi
Page 44 and 45: talade med förtrytelse om ”folks
Page 46 and 47: klasslärare, medan läroverken had
Page 48 and 49: läromedel och sökprocesser. Lära
Page 50 and 51: är gemensamt för alla lärarstude
Page 52 and 53: termin, kan vara i stort sett vad s
Page 54 and 55: jämte styrkta kunskaper i svenska
Page 56 and 57: utbildningsområdena samtidigt som
Page 58 and 59: Detta samarbete motiveras antaglige
Page 60 and 61: har sin direkta motsvarighet i skol
Page 62 and 63: att de studerande skall ha möjligh
Page 64 and 65: eftersom de har stort inflytande p
Page 66 and 67: Däremot ville 300 bli lärare i me
Page 68 and 69: Kapitel 5 Skolans uppgift i vår ti
Page 70 and 71: Vi skall dock inte helt gå förbi
Page 72 and 73: Det framhålls också att det är v
Page 74 and 75: monolitiska syn som förs fram av S
Page 76 and 77: är att lärare har stor betydelse
Page 78 and 79: lärartäthet vi någonsin har haft
Page 80 and 81:
Riktlinjer för en ny lärarutbildn
Page 82 and 83:
och scenkarisma till lärstilar och
Page 84 and 85:
erednings- och beslutsorgan. Härig
Page 86 and 87:
att de som skall stå för de komma
Page 88 and 89:
farligt spel med barnens utbildning
Page 90 and 91:
lärarutbildningen (ledar- och utbi
Page 92 and 93:
läraryrket är ett yrke där en ko
Page 94 and 95:
del av vår utbildning kommer via e
Page 96 and 97:
en lärarutbildning som inriktar si
Page 98 and 99:
via PLAN 9 som har sitt ursprung i
Page 100 and 101:
Ledarens roll tas upp i block 6. En
Page 102 and 103:
den skala som de blivande lärarna
Page 104 and 105:
För dem som kommer med utländska
Page 106 and 107:
sammanlagt 100 till 110 poäng teor
Page 108 and 109:
Även den mest uttråkade och likgi
Page 110 and 111:
KAP 7 Juridiska och institutionella
Page 112 and 113:
per år för studieplatsen vore det
Page 114 and 115:
samt styrelsen och föreläsararvod
Page 116 and 117:
vara statlig. Det finns starka kraf
Page 118 and 119:
slippa de problem det kan innebära
Page 120 and 121:
Som konstaterades i kapitel 2 måst
Page 122 and 123:
och en studentrepresentant. LUB ska
Page 124 and 125:
delas av denna utredning så till v
Page 126 and 127:
till inlärning genom samtal mellan
Page 128 and 129:
inriktningar av psykologi samt kans
Page 130 and 131:
få in värdegrundsfrågorna får d
Page 132 and 133:
PLAN Projekt/Process för lärandet
Page 134 and 135:
Falk Nilsson, E, ”Grundbulten - o
Page 136 and 137:
Metalls utredningsavdelning [2001],
show all

Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?