Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

under utbildningen på att lärarna och studenterna vet att kunskaps- och
färdighetsmålen nu är uppnådda och en muntlig examination bekräftar
detta. Examinationen kan ha formen av ett rollspel för att bedöma helheten
i förmågan att fungera som lärare/ledare. I denna examination skall en
yrkesman, dvs. en praktiserande lärare delta. Denna examinator/censor
kan t.ex. utses av de praktikskolor som utbildningen har kontakt med men
får inte vara studentens handledare. Eftersom extern examination skulle
kunna innebära ett svårlöst finansiellt problem är ett sätt att lösa detta att
den ingår i en skolas naturliga uppgifter genom ett etablerat samarbete
mellan skolan och utbildningen. Det är ett tvåpartssystem som berikar bägge
parter och bidrar till bådas positiva utveckling. Det är också en statushöjning
för de lärare som utses till censorer för det är därmed en kvittens på deras
utomordentliga förmåga i sin yrkesroll, vilket bör vara en positiv faktor när de
skall löneförhandla med sin arbetsgivare.
De impulser till kvalitetsförbättringar som därmed kan uppstå är också
positiva för skolorna som medverkar då de har goda utsikter att kunna värva
nya lärare från denna utbildning. En arvodering bör eventuellt ändå utgå till de
enskilda examinatorerna. Dessa kostnader bör då räknas in i utbildningens
FoU-kostnader som alltid måste belasta en budget. Examinationen kan
också utökas med ytterligare någon extern professionell från t.ex. något
utbildningsföretag och gärna någon från ett annat universitet. Avsikten är
att använda olika traditionella instrument för avstämning samtidigt som
målet inte är att i efterhand kontrollera utan bekräfta uppsatta mål. Genom
en blandning av metoder eftersträvas att kunskapen behålls och fördjupas
under utbildningen och att studenten ser och bär hela ansvaret för sin
utbildning och inte endast söker uppnå godkänt.
Högskoleverket har studerat metoder för examination både inom och utom
riket och det har skrivits en rad rapporter kring detta ämne. Ett exempel
på synpunkter som framkommit är att examination skall ingå i våra
universitetslärares tjänster. Ett annat är att söka tillfredsställa studenternas
önskemål om att få en adekvat bekräftelse på det arbete som de lagt ned och
att låta examinationen avspegla utbildningens övergripande målsättning.
Som tidigare nämnts är det viktigt att det finns ett samband mellan sättet
att utbilda sig till lärare, examinationens innehåll och vad lärarna förväntas
klara i dessa avseenden när de kommer ut i verkligheten. Det är naturligtvis
angeläget att utforma test på helheten, dvs. att ämneskunskaperna också
testas när förmågan till lärande och ledande bedöms.
En jämförelse mellan dagens statliga system och LUB
En person som idag har lärarbehörighet för att undervisa i grundskolan har
generellt 140 poäng varav 20 avser praktik och 10 examensarbete. Med 50
poäng inom det allmänna utbildningsområdet, dvs. grovt sett pedagogik och
30 poäng inom inriktning samt 20 inom specialisering har den studerande
105