Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Recommendations

Info

jämte styrkta kunskaper i svenska och engelska motsvarande ett nationellt program 4. avslutad utländsk gymnasieutbildning 5. folkhögskoleutbildning med intyg om grundläggande behörighet. Därtill kommer särskild behörighet beroende på vilken inriktning som väljs. Det är vanligt att dispens ges och att komplettering kan göras. Med sådana låga intagningskrav, snabb expansion av antalet studieplatser och mycket stora möjligheter att välja ämnen som är lätta och/eller roliga och som inte förutsätts ha något nämnvärt samband med landets faktiska lärarbehov är risken stor för att lärarutbildningen får samma karaktär som bostadspolitikens miljonprogram. Resultatet kan bli hög kvantitet och låg kvalitet, vilket lätt leder till sociala misslyckanden i lärarkåren liknande dem vi sett i vissa bostadsområden. Sannolikt skräms också några ambitiösa och duktiga potentiella sökande bort till andra mer kvalificerade utbildningar med bredare arbetsmarknad. DN:s medarbetare Åke Lundqvist har gjort denna jämförelse i en artikel om högskolan i allmänhet [Lundqvist 2001]. Han konstaterar att högskolan växer explosionsartat och drar slutsatsen att den akademiska nivån därmed sjunker. Allt fler studenter med olika kunskapsbakgrund och olika studieförutsättningar skall utexamineras så snabbt som möjligt. Precis som i 1970-talets bostadsprogram har det satts ett kvantitetsmål, medan kvaliteten tycks komma i andra hand. Lärarstuderande kan få läsa vad de vill och skall sedan kunna bli lärare som kan användas på alla möjliga ledder och bredder och passa alla storlekar. Det är svårt att tro att den reform av lärarutbildningen som nyligen sjösatts kommer att leda till den höga lärarkvalitet som landet behöver när vi definitivt går in i kunskapssamhället. Praktisk-pedagogiska kurser De lärarhögskolestuderande som kommer med all nödvändig ämneskompetens förvärvad på annat håll, behöver bara genomgå den del av utbildningen som kallas allmänt utbildningsområde. Detta är analogt med det tidigare systemet där de som redan hade ämneskunskaperna genomgick praktisk-pedagogiska kurser för att bli lärare. Allmänt utbildningsområde presenteras på följande sätt i LUK:en: ”Utbildningen skall främja ett vetenskapligt förhållningssätt och ge övning i att tillämpa vetenskapliga metoder. Eleverna skall lära sig använda datorer och andra informationsteknologiska hjälpmedel och förstå hur dessa kan användas i undervisningen och de skall alltid upprätthålla ett internationellt perspektiv”. Här är det något förvånande att dyrbar tid på denna nyckeldel av utbildningen skall ägnas åt studier i att använda datorer o.d. Det känns minst sagt otidsenligt att lyfta upp datorer på detta sätt. IT-hjälpmedel är idag naturliga för alla yngre människor och för de allra flesta som varit verksamma på arbetsmarknaden. 54
Utbildningens genomförande Precis som fallet har varit med olika skolplaner i det förgångna, så är de nya föreskrifterna om hur det skall gå till i lärarutbildningen väl i linje med moderna synsätt på området. Både den tidigare pedagogisk-praktiska undervisningen och det som nu kallas det allmänna utbildningsområdet framstår som rimligt och vettigt. Att det ändå inte har blivit som föreskrivet i det förgångna är ägnat att inge en viss pessimism om hur det blir nu. Allt som bör vara med finns uppräknat, men ändå tycks den färdigutbildade läraren komma till skolan och möta en verklighet som inte känns igen. Det är svårt att undgå misstanken att det är något som sitter i väggarna. Den nya läraren har svårt att hantera elevernas problem och olikheter, verkligheten stämmer inte med den bild av yrket som många bär med sig. Trots att utbildningen består av lärarledd undervisning, självstudier och handledd praktik fungerar den inte som tänkt. Naturligtvis kan man hävda att detta beror på att många studerande har olämpliga personliga förutsättningar eller på att lärarna på lärarhögskolan inte riktigt klarar sina uppgifter, men en lärarhögskola måste ta ansvar för att lämpliga personer blir lärare och ha egna lärare som besitter tillräcklig didaktisk förmåga och adekvata ämneskunskaper. Lever man som man lär? Finns det t.ex. arbetslag på lärarhögskolorna så som det är tänkt att praktiseras på skolorna? Ett inte allt för vågat svar är: nej. Den kritik som riktats från olika håll mot lärarutbildningarna i Sverige idag tas upp i ett eget kapitel. Här skall bara konstateras att Sverige just håller på att införa en ny typ av lärarutbildning som väsentligen skiljer sig från den tidigare. De viktigaste skillnaderna är att så mycket av utbildningen nu blir gemensam för samtliga som skall verka inom läraryrket oavsett med vilka grupper de skall arbeta och att ämneskompetens tonats ned och inte tar lika mycket studietid i anspråk som tidigare. I den målstyrda skolan skall läraren i mindre utsträckning än tidigare förmedla kunskap i grundläggande ämnen och mer ägna sig åt handledning som består i att uppmuntra eleven att söka kunskap. Olika vägar att bli lärare Det finns idag två grundläggande vägar till att bli lärare. Antingen kompletteras genomförda ämnesstudier på universitet och högkolor, i specificerad omfattning och inriktning, med det allmänna utbildningsområdet eller också är ämnesinriktad och pedagogisk utbildning integrerad inom ramen för en lärarutbildning. I båda fallen är variationerna, som ovan nämnts, betydande. Ämneskombinationerna är många och i propositionen slås också fast att den framtida yrkeskåren kommer att ha stora individuella variationer [En förnyad lärarutbildning1999/2000, s. 17]. Uppläggen i lärarutbildningarna är mycket olika inte bara till själva innehållet utan även beträffande hur och i vilken ordning de olika delarna av utbildningen ges. Även om den nya utbildningen skall bestå av tre utbildningsområden med specifik struktur vid alla lärarhögskolor, lägger de olika lärarhögskolorna in olika innehåll i de tre 55
Page 1 and 2:
LEDARSKAP OCH LÄRANDE En friståen
Page 3: Innehåll Förord 5 Sammanfattning
Page 6 and 7: största utsträckning av nystartad
Page 9 and 10: Sammanfattning Citatet ”Det finns
Page 11 and 12: yrkesverksamma liv i en sektor styr
Page 13 and 14: Högre studentantal ger större res
Page 15: genom reformer av lärarutbildninge
Page 18 and 19: Det är frestande att se på tillko
Page 20 and 21: länder är förenligt med vår hyp
Page 22 and 23: allt större del av bruttonationalp
Page 24 and 25: I den senaste offentliga utredninge
Page 26 and 27: Med fördjupningsutbildning avses h
Page 28 and 29: inom nuvarande skolsystem utan geno
Page 30 and 31: Kapitel 2 Några samhällsekonomisk
Page 32 and 33: av varje medborgares utbildning til
Page 34 and 35: för det andra att verksamheterna i
Page 36 and 37: vård - skola - omsorg. Det går in
Page 38 and 39: För det andra beräknas ju avkastn
Page 40 and 41: Förslaget att starta en ny typ av
Page 42 and 43: period som mera allmän skolundervi
Page 44 and 45: talade med förtrytelse om ”folks
Page 46 and 47: klasslärare, medan läroverken had
Page 48 and 49: läromedel och sökprocesser. Lära
Page 50 and 51: är gemensamt för alla lärarstude
Page 52 and 53: termin, kan vara i stort sett vad s
Page 56 and 57: utbildningsområdena samtidigt som
Page 58 and 59: Detta samarbete motiveras antaglige
Page 60 and 61: har sin direkta motsvarighet i skol
Page 62 and 63: att de studerande skall ha möjligh
Page 64 and 65: eftersom de har stort inflytande p
Page 66 and 67: Däremot ville 300 bli lärare i me
Page 68 and 69: Kapitel 5 Skolans uppgift i vår ti
Page 70 and 71: Vi skall dock inte helt gå förbi
Page 72 and 73: Det framhålls också att det är v
Page 74 and 75: monolitiska syn som förs fram av S
Page 76 and 77: är att lärare har stor betydelse
Page 78 and 79: lärartäthet vi någonsin har haft
Page 80 and 81: Riktlinjer för en ny lärarutbildn
Page 82 and 83: och scenkarisma till lärstilar och
Page 84 and 85: erednings- och beslutsorgan. Härig
Page 86 and 87: att de som skall stå för de komma
Page 88 and 89: farligt spel med barnens utbildning
Page 90 and 91: lärarutbildningen (ledar- och utbi
Page 92 and 93: läraryrket är ett yrke där en ko
Page 94 and 95: del av vår utbildning kommer via e
Page 96 and 97: en lärarutbildning som inriktar si
Page 98 and 99: via PLAN 9 som har sitt ursprung i
Page 100 and 101: Ledarens roll tas upp i block 6. En
Page 102 and 103: den skala som de blivande lärarna
Page 104 and 105:
För dem som kommer med utländska
Page 106 and 107:
sammanlagt 100 till 110 poäng teor
Page 108 and 109:
Även den mest uttråkade och likgi
Page 110 and 111:
KAP 7 Juridiska och institutionella
Page 112 and 113:
per år för studieplatsen vore det
Page 114 and 115:
samt styrelsen och föreläsararvod
Page 116 and 117:
vara statlig. Det finns starka kraf
Page 118 and 119:
slippa de problem det kan innebära
Page 120 and 121:
Som konstaterades i kapitel 2 måst
Page 122 and 123:
och en studentrepresentant. LUB ska
Page 124 and 125:
delas av denna utredning så till v
Page 126 and 127:
till inlärning genom samtal mellan
Page 128 and 129:
inriktningar av psykologi samt kans
Page 130 and 131:
få in värdegrundsfrågorna får d
Page 132 and 133:
PLAN Projekt/Process för lärandet
Page 134 and 135:
Falk Nilsson, E, ”Grundbulten - o
Page 136 and 137:
Metalls utredningsavdelning [2001],
show all

Läs hela studien (PDF) - Ledarskap och lärande

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?